– De är nödgodkända. Läkemedel som inte funnits på marknaden i minst tolv år är big no no för mig, man vet inte vad som händer med alla som är vaccinerade om fem år. Varför ska jag utsätta min friska kropp för den risken?

Den här skepsisen är något nytt i hennes liv. Alla hennes barn är vaccinerade mot mässling, påssjuka, röda hund och de andra sjukdomarna som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Men vaccinen mot covid-19 kommer de aldrig att få, säger hon.

Thereses familj lever ett hälsosamt liv med mycket träning och nyttig mat. När hon ska beskriva sig själv säger hon att hon är 40 år, har fem barn och bor på landet.

– Och jag jobbar inom äldreomsorgen. Lustigt va?

I Sverige är vaccinationstäckningen hög – 76,8 procent av befolkningen över 16 år har hittills fått två doser vaccin mot covid-19, och 83,7 procent har fått minst en dos.

Folkhälsomyndigheten och regeringen har betonat att en hög vaccinationstäckning är den viktigaste förutsättningen för att samhället ska kunna återgå till ett normalläge. Det är även budskapet från Världshälsoorganisationen WHO.

Den senaste tiden har mer och mer fokus därför hamnat på de personer – drygt 1,4 miljoner vuxna enligt Folkhälsomyndighetens statistik – som ännu inte vaccinerat sig.

Vilka är de? Vad har de för skäl? Och hur ställer de sig till att från och med nu lyda under andra rekommendationer än alla andra?

Therese kommer aldrig ta vaccinet mot covid-19. Hon tycker att det har tagits fram för snabbt.

Therese kommer aldrig ta vaccinet mot covid-19. Hon tycker att det har tagits fram för snabbt. Foto: Emil Malmborg

43-åriga Henrik jobbar som produktionschef och bor i södra Sverige med sin fru och tre barn. Han räknar upp flera anledningar till sitt beslut att inte vaccinera sig. Han tycker att vaccinen har tagits fram för snabbt, och dessutom fick hela familjen covid-19 i julas. Antikropparna efter den genomgångna infektionen räcker för honom, säger han.

Men det viktigaste argumentet handlar om frihet.

– Har du läst ”1984” av George Orwell? Har man läst den boken så vet man att det här är på väg åt fel håll. Det är varken upp till staten eller Folkhälsomyndigheten att bestämma vad jag gör med min kropp.

Jag känner att det finns den här nidbilden av en människa som inte har vaccinerat sig. Antingen är man en galning som tror att jorden är platt, eller så bor man i en utsatt Stockholmsförort där man inte har förstått vad som är rätt.

På samma sätt som han ska få tacka nej står det alla fritt att tacka ja, säger Henrik. Men en sak skrämmer honom.

– Jag förstår inte hur alla kan ha rättat in sig i ledet så snabbt och tagit vaccinet.

SvD har tidigare kartlagt vaccinationstäckningen i Sverige och identifierade i början av september 450 platser där färre än hälften av de vuxna tagit två vaccindoser. Kartläggningen visade att utsatta områden med socioekonomiska utmaningar var överrepresenterade.

I gruppen ovaccinerade finns också personer som av olika medicinska skäl inte kan ta vaccinet. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar även att unga och gravida har varit svårare att nå.

Sedan finns det de som har nåtts av informationen och kan ta vaccin, men har valt att avstå. De som gör ett aktivt val att ”kavla ner”.

Niklas heter egentligen något annat men vill vara anonym i det här reportaget.

– Jag känner att det finns den här nidbilden av en människa som inte har vaccinerat sig. Antingen är man en galning som tror att jorden är platt, eller så bor man i en utsatt Stockholmsförort där man inte har förstått vad som är rätt. Men vi är fler där ute som inte vill ta vaccinet, säger han.

Niklas är i medelåldern och bor i en mellanstor stad i västra Sverige. Han har fem års universitetsutbildning och säger att han jobbar ”inom hälsa och sjukvård”.

Precis som Therese har han aldrig varit skeptisk mot vaccin tidigare, hans barn är vaccinerade enligt barnvaccinationsprogrammet. Så vad är det som gör covidvaccinen annorlunda?

– Det är en ny teknik med mRNA och vi har inga långtidsstudier ännu. Eftersom jag är en sund och frisk människa och risken för att jag hamnar på iva är låg, har jag helt enkelt landat i att nackdelarna med vaccinet känns större än fördelarna.

Men hur ser du på risken att du kan bli sjuk och smitta andra?

– Jag har stora problem med att man ska solidaritetsvaccinera sig. Det här med att kavla upp ärmen och skydda äldre – att vi ska ta ett obeprövat läkemedel och riskera vår egen hälsa för att skydda någon annan, är det etiskt försvarbart?

Det viktigaste argumentet för Henrik handlar om friheten att få välja själv.

Det viktigaste argumentet för Henrik handlar om friheten att få välja själv. Foto: Emil malmborg

Många som känner oro för biverkningar refererar till vaccineringen mot svininfluensan 2009. Av de nästan sex miljoner svenskar som fick Pandemrixvaccinet utvecklade omkring 400 personer narkolepsi.

En av dem som fick narkolepsi är Kajsa, en kvinna i 30-årsåldern som också hon heter något annat egentligen. På grund av det lidande som sjukdomen orsakat har Kajsa valt att inte ta vaccinet mot covid-19.

– Mina framtidsdrömmar gick i kras efter sprutan och jag försöker fortfarande skaffa mig ett värdigt liv, säger hon.

Mina framtidsdrömmar gick i kras efter sprutan och jag försöker fortfarande skaffa mig ett värdigt liv.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att hjärnan inte kan styra över vakenhet och sömn. Personer som lider av sjukdomen upplever därför ofta sömnighet och kan drabbas av sömnattacker.

– Jag tillhör ingen riskgrupp och blir hellre sjuk i covid-19 än riskerar att skaffa mig fler förödande handikapp, säger Kajsa.

Det tog mellan sex och nio månader efter vaccineringen mot svininfluensan att påvisa biverkningen. I dag har totalt mer än sex miljarder doser vaccin mot covid-19 givits globalt, och inga sena biverkningar har registrerats från de stora kliniska studier som genomfördes för ungefär ett år sedan. Att det skulle dyka upp rapporter om nya biverkningar efter ännu längre tid är därför mycket osannolikt enligt vaccinexperter.

Till skillnad mot de andra personerna som SvD varit i kontakt med ser Kajsa vaccinet mot covid-19 som ett bra redskap i det här skedet av pandemin. Hon säger att det är vad som behövs för att motverka fler dödsfall och minska trycket på intensivvårdsavdelningarna.

Om hon inte drabbats av narkolepsi hade hon troligtvis också tagit vaccinet.

– Det är väl ganska vanligt att om något inte drabbar en själv så känns det väldigt avlägset. Om risken är 0,001 procent att få en hemsk biverkning så är man inte särskilt orolig. Det är först när man själv är den lilla procenten som allt blir annorlunda.

När coronarestriktionerna och de allmänna råden nu försvinner börjar nya särskilda råd gälla för de som inte tagit vaccinet. Råden för ovaccinerade handlar om att hålla avstånd till andra människor och undvika kontakter med personer i riskgrupp. I praktiken innebär det att de bör undvika större evenemang som teaterföreställningar, konserter och idrottsevenemang, men också trånga miljöer i barer och restauranger.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har sagt att det betyder att ovaccinerade inte kan återgå till den vardag som var före pandemin.

De ovaccinerade som SvD pratat med har olika inställning till de nya råden. Niklas berättar att han är kluven