" Den mest grundläggande relationen i en demokrati är den mellan de folkvalda och deras väljare. När tilliten dem emellan skadas innebär det att den genomförda politiken får lägre genomslagskraft vilket ytterligare spär på misstron. Det är därför en helt nödvändig uppgift för styrande politiker att upprätthålla förtroendet för de demokratiskt valda och medborgarnas tilltro till skattesystemet.

På uppdrag av Företagarna har Novus intervjuat 3 000 småföretagare med 1 till 49 anställda i hela Sverige om deras förtroende för politiker och vilka frågor som företagare anser är viktigast just nu. Resultatet är en illavarslande alarmklocka för landets beslutsfattare.

Endast var fjärde företagare har väldigt, eller ganska stort förtroende för regeringens ministrar.

Över hälften av landets företagare anser att regeringen sköter sin uppgift ganska eller mycket dåligt.

Totalt anser 60 procent av landets företagare att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Färre än en tredjedel anser att utvecklingen går åt rätt håll.

Företagare inom traditionella arbetaryrken anser särskilt att utvecklingen går åt fel håll. Bland företagare som verkar inom bygg- och anläggning anser 71 procent att utvecklingen är på väg åt fel håll.

För en del kan det kanske vara frestande att avfärda bristen på tillit med att säga att det ligger i sakens natur att företagarna är missnöjda med systemet. Det vore ett misstag. I stället borde landets beslutsfattare uppmärksamma varningsflaggan från en fundamental del av inom Sveriges ekonomi.

På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Av statens dryga 1 200 miljarder i årlig budget kommer en betydande del från företagares verksamhet. De ser varje månad hur mycket som betalas in i skatter och avgifter. I Sverige har små och medelstora företag svarat för fyra av fem nya jobb sedan 1990. Fler personer arbetar i sådana företag än i någon annan kategori av företag eller organisation – två miljoner människor.

Företagare är däremot ingen homogen grupp. De är som människor är i stort – olika och unika. Bland Sveriges cirka 500 000 företagare har några drivit sitt företag länge, andra har nyss startat. Somliga företag är lönsamma medan andra går med förlust. Ibland startas företaget på grund av att man inte har något annat alternativ till försörjning. Små företag finns i hela landet. De är en förutsättning för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men det är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. Kanske går tankarna till företagarandan i Gnosjö när man tänker på företag, men skomakaren i tunnelbanan, komikern på stand-upscenen och företaget som levererar popcorn till biografen är alla lika mycket företagare.

Företagare är också ofta djupt involverade i sina närsamhällen och föreningar på orten. Ganska ofta får detta engagemang också som konsekvens att fler arbetstillfällen skapas av företagaren i närområdet. Naturligtvis påverkas företagare högst påtagligt av politiska beslut, vilket gör det naturligt att samhällsintresset och intresset för politik är särskilt starkt bland företagarkollektivet.

Kort sagt: Sveriges företagare tar ett mycket stort ansvar för att vårt samhälle ska fungera. Det visar sig också i att företagare, på frågan om vilka som är de viktigaste politiska frågorna just nu, uppger att traditionella välfärdsfrågor ligger högst på agendan: vård och omsorg tillsammans med skola och utbildning är de högst prioriterade frågorna, tätt följt av lag och ordning.

Tidigare rapporter från Företagarna har visat hur den ökande brottsligheten slår hårt mot företagare. En av fem brottsutsatta företagare har funderat på att lägga ner sin verksamhet till följd av kriminaliteten. Men anledningen till att välfärdens kärna prioriteras högt av företagare tycks inte vara egenintresse utan en genuin oro för hur välfärden administreras och kommer medborgare till del. Ett samhälle som upplevs som tryggt och säkert är viktigt för alla.

Föga förvånande vill de flesta företagare beskattas lägre – inte minst vad gäller arbetsgivaravgifter – men frågan om skatter hamnar långt ner på listan över prioriterade frågor. Däremot uppger två av tre företagare att de saknar förtroende för skattepolitiken, det vill säga att deras skattepengar används effektivt och till rätt saker. Det är ett legitimitetsproblem som riskerar att få stora långsiktiga konsekvenser: landets företagare har börjat ifrågasätta hur de som är satta att förvalta välfärdsstaten sköter sitt jobb.

Den gemensamma nämnaren för hur det historiskt stora välstånd vi nu nästan tar för givet kunnat byggas upp är entreprenörer och innovatörer. Det är människor världen över som startat företag, uppfunnit, upptäckt och bedrivit handel med varandra som har lett till ett välstånd som världen aldrig sett tidigare. Entreprenörer kommer alltid att göra sitt yttersta för att förbättra sin och andras vardag. Vi ser det i högprofilerade stjärnor som Elon Musk men också den i dag ännu okända företagaren som är på god väg att knäcka en avgörande idé i en av Sveriges mindre kommuner. Ju bättre det går för entreprenörerna desto bättre går det för andra i samhället.

Men företagare påverkas självklart av politiska beslut, och även den retorik som omger diskussionen om företagande. När förslag lyfts om högre skatter på företagande, ökad regelbörda och höjda kostnader för att anställa kväser politikerna entreprenörskapets glöd och viljan att investera pengar och tid i sina företag. Inte för att pengar och vinst är företagarens enda drivkraft utan för att företagande är – och ska vara – nog så svårt utan opåkallade hinder på vägen.

En politik som syftar till högre sysselsättning, tillväxt och utbyggd välfärd måste därför inkludera och uppmuntra till jobb- och värdeskapande i småföretag. Ett bättre företagsklimat betyder fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla. Endast då kan vi skapa ett samhällsklimat som bygger på gemensam tillit och insikten om att vi enbart tillsammans kan bygga framtidens välstånd. "