Hultqvist: USA har stort ansvar i ubåts-krisen

Västafrikanska Mali är ett av världens fattigaste länder, präglat av omfattande säkerhetshot till följd av terrorism och annan organiserad brottslighet, samt brist på mänskliga rättigheter.

Under det senaste året har två militärkupper ägt rum, den senaste i maj i år, en utveckling som den svenska regeringen beskriver som ”oroande”.

Ändå vill försvarsminister Peter Hultqvist inte höra talas om att de närmare 400 svenska militärer som arbetar i Mali skulle tas hem. Han kommer snart att föreslå att insatsen ska förlängas efter den gräns vid årsskiftet som riksdagen beslutat om.

– Det är helt nödvändigt att vi engagerar oss i Mali.

Varför?

– Skulle det internationella samfundet inte engagera sig i Mali, så skulle vi få problem med brottslighet, trafficking, drogsmuggling, religiös jihadism och terrorism. Det handlar om den grundläggande stabiliteten i den här delen av världen.

Erfarenheterna från misslyckandet i Afghanistan, där talibaner återtagit makten, avskräcker inte.

– Jag tror att det är oerhört viktigt att Sverige även fortsättningsvis har ett tydligt intresse av att delta i internationella insatser. Det handlar om att bidra till stabilitet i regioner som är skakiga. Om slutsatsen efter Afghanistan är att länderna inte ska bidra i FN eller gå samman i andra koalitioner, då tycker jag att man definitivt drar fel slutsatser, säger försvarsministern.

Peter Hultqvist är inne på sitt åttonde år som försvarsminister.

Sverige deltar, sedan 2014, i en så kallad fredsinsats i FN:s regi i Mali med ett skyttekompani på runt 210 personer. Ytterligare åtta personer från Försvarsmakten arbetar med rådgivning i en EU-insats.

Sverige har också stridande förband i Mali med en insatsstyrka på runt 150 personer. Den är på plats sedan i februari i år, i ”Task Force Takuba” som leds av Frankrike. Task Force Takuba ska bekämpa väpnade terroristgrupper tillsammans med Malis säkerhetsstyrkor.

Trots att Mali styrs av en militärjunta sedan en kupp i maj och trots fördömanden av kuppen från såväl FN som EU och den Afrikanska unionen, vill Peter Hultqvist inte ge upp det svenska stödet till Malis säkerhetsstyrkor.

– Här handlar det om att värna stabiliteten i området och se till att det är en någorlunda fungerande miljö. Det folkrättsliga mandatet ligger fast. Sedan finns det en särskild ordning som heter Ecowas som arbetar för att man ska ha val och ersätta det här med en folkvald regering.

Det ska ske i februari nästa år. Vilka tecken ser du på att det kommer att hända?

– Det är viktigt att Sverige och andra verkligen trycker på för en folkvald regering. Att lämna innebär ju att man öppnar för andra krafter som i förlängningen också kan utgöra ett stort problem för Europa.

Uppgifterna om att Mali planerar samarbete med ryska legosoldater via ett ryskt bolag följs upp ”väldigt noggrant” av regeringen, säger Hultqvist.

– Det finns en rad frågetecken, men vi jobbar naturligtvis för att gå till botten med detta.

Sveriges ambassadör till Mali fram till i mars i år, Diana Janse, som nu kandiderar till riksdagen för Moderaterna, tycker däremot att Sverige bör överväga att lämna Mali. Det är hög tid att göra en exit-plan för FN-styrkan, anser hon, och regeringen borde överväga att ta hem Sveriges bidrag till Takuba.

”Det är inte rimligt att svenska specialförband stöttar och utbildar militärjuntans soldater”, skriver hon i en rapport till tankesmedjan Frivärld, där hon drar slutsatsen att utvecklingen i Mali, trots nio år av massivt bistånd och stöd från omvärlden, stadigt gått i fel riktning.

Hultqvist har i veckan presenteras fördjupade samarbeten både i Norden och med Frankrike.

Försvarsministern ser inga skäl att ompröva Maliinsatsen.

Han anser att om Sverige och andra skulle dra sig ur så skulle det leda till en ”kaotisk och väldigt negativ situation”. Han vill inte heller ompröva det svenska biståndet till Mali på två miljarder kronor 2021–2025.

Efter den senaste militärkuppen i Mali har ett missnöjt Frankrike bestämt sig för att dra ner på antalet soldater. Peter Hultqvist har diskuterat det med den franska försvarsministern.

– Det är oerhört viktigt för Sverige och Skandinavien att ha ett bra samarbete med Frankrike. Vi har olika typer av militärt samarbete med Frankrike och det tänker vi fortsätta med.

Peter Hultqvist träffar SvD på försvarsdepartementet som ligger i ett tidigare bankpalats i centrala Stockholm. Miljön är respektingivande. De storslagna rummen har högt i tak, tunga möbler och mörka bröstpaneler. Dagen efter SvD:s intervju ska Peter Hultqvist ta emot just den franska försvarsministern för att skriva under en avsiktsförklaring om ett fördjupat försvarssamarbete.

Hultqvist vill inte välja sida i den konflikt som pågår mellan Frankrike och den nya försvarspakten Aukus, som bildats av USA, Storbritannien och Australien. Ett syfte med pakten är att motverka Kinas maktambitioner, men den direkta konflikten utlöstes av att Australien avbröt ett planerat mångmiljardköp av u-båtar från Frankrike för att i stället köpa av USA och Storbritannien.

– Det är en skarp situation. Det är inget bra läge, situationen måste lösas ut och USA har ett stort ansvar för det.

Hur då?

– Långsiktigt är det väldigt viktigt att de västliga demokratierna håller ihop och agerar så att vi i alla delar känner förtroende för varandra. Spänningar kan också utnyttjas av dem som vill underminera våra samarbeten.

Vad tycker Sverige om den nya försvarspakten Aukus?

– Att man gör ett samarbete i det här området för att balansera Kina är i grunden inte något att ha några synpunkter på.

Vad betyder det för Sverige?

– Det är viktigt med den här typen av balans i förhållande till auktoritära stater, som Kina. Det är också viktigt att vi i Europa håller ihop om EU-sanktioner riktade mot Ryssland.

Nyligen gick den erfarne S-toppen Hultqvist ut med att han vill se Magdalena Andersson som ny partiledare.

Peter Hultqvist understryker att säkerhetsläget för Sverige har försämrats. Han påminner om den ryska militärövningen Zapad som fick Sverige att höja beredskapen. Den pågående konflikten i Ukraina och annekteringen av Krim visar att Ryssland är berett att använda militär makt för att nå politiska mål, anser försvarsministern.

Han anger det försämrade säkerhetsläget som skälet till att Sverige nu slutit ett nytt militärt samarbetsavtal med de båda Nato-länderna Norge och Danmark.

Peter Hultqvist, som ofta placerats på vänsterkanten inom Socialdemokraterna, har varit försvarsminister sedan 2014 och har fått ansvaret för upprustningen av försvaret. Hultqvist har suttit kvar trots hot om misstroendeförklaring för hanteringen av säkerhetsbrister i Transportstyrelsen och trots kritik mot att upprustningen går för långsamt och kostar mer än beräknat.

De senaste veckorna har debatten på hans område handlat mycket om utvecklingen i Afghanistan och Sveriges insatser där.

Hur kommer erfarenheterna från insatsen i Afghanistan att påverka svensk säkerhets- och försvarspolitik?

– Det kommer inte bara att påverka svensk säkerhets- och försvarspolitik utan försvarspolitiken i ett globalt perspektiv. Det är ett nytt läge som behöver analyseras, liksom hur avslutningen gick till. USA informerade om att de skulle dra sig ur, men jag kan konstatera att den tidtabell som fanns inte har fungerat. Bilden av underrättelseläget visade sig inte stämma med verkligheten och det blev en kaotisk situation där talibanerna snabbt tog över.

Vilka konsekvenser får det?

– Det kräver en tids utvärdering, inte bara i Sverige utan också internationellt. Jag kan konstatera att vi har grupper i Afghanistan som ägnar sig åt terrorverksamhet och att regimen i Afghanistan inte är en pålitlig regim. Sedan måste man ju verkligen analysera den här typen av utmarsch.

Dansk avlyssningsskandal, kaotisk Kabulevakuering och fransk-amerikansk ubåtskris. Året har varit intensivt.

Vad tycker du om den?

– Jag kan väl säga att det finns ingen anledning att vara imponerad.

Vad betyder det för den transatlantiska länken, länken till USA?

– Den är oerhört viktig och nödvändig för stabiliteten i Europa i förhållande till den aktivitet som pågår på den ryska sidan. Det är väldigt viktigt också att länderna som samarbetar kan känna att vi litar på varandra.

Kan ni det?

– Jag tycker att våra samarbeten fungerar bra, men när det uppstår situationer som i Afghanistan, så måste man ändå orka med att ställa frågan om tillit. Den här typen av insatser kräver att man i varje läge jobbar igenom situationen tillsammans och är beredda att ta gemensamt ansvar för besluten och att inte överraska varandra.

Vilka slutsatser drar du av att USA överraskade er andra?

– Det är kanske lite tidigt att dra för mycket slutsatser, men det är centrala frågor för framtiden när man ska ta ställning till nya internationella insatser. Man måste kunna lita på varandra och ingen vill bli överraskad. Man vill inte hamna i den här typen av situation inom ramen för en koalition.

Peter Hultqvist, som inte missar ett tillfälle att berätta hur viktigt han tycker att samarbetet med USA är för Sverige, har ändå markerat sitt missnöje med avvecklingen i Afghanistan.

– Jag har varit tydlig i internationella sammanhang kring de här frågorna bland annat i samband med EU:s försvarsministermöte nu senast, men också i ett flertal andra kontakter jag har haft.

Vad har du sagt?

– Det tänker jag inte redovisa exakt, men bland annat de sakerna jag har sagt nu.

Under Peter Hultqvist har svenskt försvar utökats och försvarsbudgeten har svällt.

Hela den svenska försvarsplaneringen bygger på att Sverige ska försvaras i samarbete med andra länder. Sverige ska vara alliansfritt, men samtidigt kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd. I det senaste försvarsbeslutet står det att ”Sverige bör så långt som möjligt utveckla gemensam operationsplanläggning med Finland, samt samordna operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato.”

Enligt Peter Hultqvist betyder det konkret att samarbeten och gemensamma övningar höjer tröskeln för ett angrepp mot Sverige.

Betyder det till exempel att svenska soldater ska kunna kriga för Finland?

– Vad som händer i ett krisläge ska man inte spekulera i. Det avgörs av respektive lands riksdag och regering. För mig räcker det med att möjligheten finns.

Innebär Sveriges samarbeten med andra länder att svenska soldater ska kunna strida också för dem?

– Svenska soldater kan inte strida med annat än att svenska regeringen och riksdagen har fastställt att så ska ske. Vi har ett upplägg för att vi ska kunna samverka med andra. Exakt vad som händer i en eventuell skarp situation, det får man återkomma till då.

Som ytterligare ett sätt att fördjupa samarbetet med andra föreslår regeringen att den så kallade FRA-lagen ska ändras så att utländska myndigheter och internationella organisationer ska kunna få direkt åtkomst till uppgifter som finns hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Samtidigt vill regeringen ge FRA möjlighet att signalspana även mot verksamheter som inte innebär direkta hot mot Sverige. Liberalerna och Centern tycker att integritetsskyddet är för svagt i lagförslaget, men försvarsministern är nöjd.

Försvarsministern gjorde vapenfri tjänst i kriminalvården.

När lagen en gång stiftades var Socialdemokraterna oroade över integritetskränkningar och risk för röjda personuppgifter. Varför inte nu?

– Tekniken har utvecklats sedan dess och gör det möjligt att göra avgränsningar i systemet. Det är inte så att det råder fri tillgång till uppgifterna och vi har myndigheter som ska granska hur de hanteras.

Varför vill ni ändra lagen?

– Vi vill förbättra möjligheterna att komma åt terrorism och hot mot rikets säkerhet. Med dagens utveckling är bedömningen att vi inte kan klara av den typen av situationer själva, så det är rimligt att samarbeta med andra.

I våras rapporterade danska medier att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA, med dansk hjälp, spionerat på ledande politiker och tjänstemän i Sverige. Peter Hultqvist sa då att det var en ”oacceptabel situation som måste klaras ut.”

Sedan dess har han varit i kontakt med både Danmark och USA. Nu anser han att saken är utklarad, utan att vilja säga mer om vad som egentligen hänt.

– Vi har fått så pass detaljerad och tydlig information så att vi nu kan gå vidare och jobba med de frågor som berör vårt samarbete.

Finns det några oklarheter?

– Jag tycker att vi har gått till botten så långt man kan med det här nu, så vi får gå vidare. Danmark gör en utredning som ska vara klar före jul och jag har krävt att om något i den berör Sverige, så vill jag ta del av det.

I samband med att uppgifterna om avlyssning publicerades, sa Peter Hultqvist att Sveriges underrättelsesamarbete med andra länder var sekretessbelagt, men att det sköttes på ett seriöst och genomarbetat sätt. Han deltar själv i noggranna och omfattande genomgångar sa han – och kallade det frågor om hur ”den djupa staten” ska fungera.

Vad är den djupa staten?

– Äsch, jag tänker inte gå vidare i den diskussionen, utan här är det frågan om hur det fungerar dels i våra egna myndigheter, dels hur stater fungerar i förhållande till varandra. Det är många gånger känsliga frågor och viktigt att alla följer de regelverk som har dragits upp.

Varför använde du begreppet ”den djupa staten”?

– Tja, det kan man ju diskutera, men för min del handlar det om det jag nyss beskrev. Det är det jag syftar på.

Du menar inte en ”djup stat” i meningen en djup stat utanför demokratisk kontroll?

– Det är i så fall en definition som inte jag har använt, även om andra kan göra det. Jag har inget till övers för konspirationsteoretiker och brukar inte använda mig av konspirationsteorier.