Svenskarna har aldrig varit så skuldsatta – och lånebördan växer rekordsnabbt. Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån.

Hushållens skulder fortsätter att öka. Vid slutet av juni uppgick svenskarnas skulder för första gången till över 5 000 miljarder kronor, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) på torsdagen. Det är ungefär lika mycket som hela Sveriges bruttonationalprodukt.

Hushållens nettolåneökning – det vill säga nytagna lån minus amorteringar – uppgick till 94 miljarder kronor. Enligt SCB är siffran den största under ett enskilt kvartal sedan mätningar började för 25 år sedan.

Niklas Hedberg, ekonom på SCB, säger att den höga siffran kan bero på att hushållen har lånat mer på grund av att bostadspriserna har gått upp. Han lyfter också fram Finansinspektionens beslut att tillfälligt pausa amorteringskraven under coronapandemin.

– Att man inte har behövt amortera under 2020 och början av 2021 kan ha bidragit till att nettoupplåningen har gått upp, säger han till SvD.

De senaste femton åren har hushållens lån mer än fördubblats i kronor räknat, men ökningen har skett i olika takt.

Som mest ökade lånen med nästan 13 procent och som minst med knappt 5 procent jämfört med samma period året innan. Tillväxttakten föll tillbaka efter att det första amorteringskravet infördes, men har under pandemin tagit ny fart och låg under andra kvartalet på runt 6 procent.

Och det är kanske inte så konstigt. Under coronapandemin har bostadspriserna stigit kraftigt och enligt SCB uppgick hushållens skulder till 196 procent av deras disponibelinkomst under andra kvartalet. Sedan 1990-talet har andelen mer än fördubblats.

Men svenska hushåll har inte bara stora skulder. Även hushållens finansiella förmögenhet (finansiella tillgångar minus skulder) är rekordstora. Sedan coronakrisen har de stigit med över 25 procent – till drygt 14 000 miljarder kronor.

Paret Victor Österdahl och Emie Norte har nyligen köpt ett radhus i Hässelby – något som blev möjligt tack vare ett banklån på 3,7 miljoner kronor.

– Vi hade precis skaffat hund och han hade blivit rädd för att gå ut från vår lägenhet. Då började vi kika på bostäder, och det slog oss att vi faktiskt hade råd att köpa ett radhus, säger Victor.

Majoriteten av handpenning kommer från en försäljning av Victor Österdahls tidigare bostadsrätt. Den hade ökat tre gånger i värde sedan han köpte den 2009.

– Samtidigt är det för jävligt överlag hur mycket priserna har gått upp i Stockholm. Vi skulle ha sparat en miljon ifall vi köpte för ett år sedan. Man skulle varit ute tidigare, men så tänker väl alla alltid, säger han.

De båda känner sig ekonomiskt förberedda för framtiden, och har lagt upp en plan för både räntehöjningar och andra oväntade utgifter.

– Med amorteringskraven bestämde vi oss för att låna under 4,5 gånger vår årsinkomst, just för att kunna spara in och ha mer pengar över för när räntan går upp, säger Victor.

Han syftar på det skärpta kravet på amorteringar som infördes 2018. Sedan dess måste man amortera en procentenhet mer av bolånet per år om man belånar sig över den summan.

Just för marginalens skull bestämde de sig också för att köpa en fastighet en bra bit under den summan som de fått lån för.

– Vi fick ett lån beviljat för 7,3 miljoner och köper nu för fem. Då har vi tagit höjd för 4,5 procent i räntor utan några större problem.

Enligt SCB har svenskarnas finansiella förmögenhet (som bostadsrätter men inte hus) varit relativt stabilt fördelad över olika tillgångsslag de senaste tre åren.

Enligt Niklas Hedberg hade man kunnat förvänta sig att andelen aktier och fonder skulle ha ökat i förhållande till banksparande givet den låga avkastning på vanliga sparkonton och höga avkastningen på börsen. Men istället har alltså bankinsättningarna ökat så pass mycket att de kompenserat för värdeuppgången på börsen.

Bostadsrätter har stått för i snitt 19 procent av hushållens förmögenhet och övriga tillgångar, som till exempel försäkringar och andra finansiella tillgångar, för resterande 41 procent.

Vanligt banksparande har snittat 13 procent, medan aktier och fonder har legat på strax under 30 procent.

”Det är anmärkningsvärt att andelarna legat så stabilt, trots den stora uppgången på börsen och de låga insättningsräntorna,” skriver SCB i ett pressmeddelande.