#PM&Börjeibrygga

" Det har varit en blodig sommar, särskilt i Stockholm med många skjutningar. The Economist hade i slutet av juli rubriken ”Sweden is being shot up” och i slutet av augusti hade The Times rubriken: ”Sweden, Europe's gun crime hotspot.” Vid sidan av alla tragedier, hur påverkas bolagen av en sådan Sverigebild?

”Det är klart att det är en allvarlig utveckling i Sverige men utanför Sverige är bilden av landet fortfarande mycket positiv. Sverige ses som en förebild och har gott anseende vad gäller sådant som utbildning och barnomsorg och svenska företag uppfattas som goda. Fortsätter utvecklingen med skjutningar kan det här ändras men jag ser inte det nu.”

Du arbetar i USA. Vad har du själv för bild av Sverige efter några år utomlands?

”Jag är en produkt av Sverige, av möjligheterna och utbildningssystemet här. Jag är mycket positiv till Sverige och den bilden delar jag med många i USA. Den positiva svenska utstrålningen har gynnat Sverige och företag som till exempel Ericsson.”

Kina seglar upp som den överskuggande internationella frågan. Hur uppfattar du den amerikanska diskussionen om Kina?

”Det är en geopolitisk konflikt på en strategisk nivå mellan USA och Kina. Två av världens största länder, stora befolkningar med stora och starka utbildningssystem, det är nästan ofrånkomligt att det blir spänningar. Men USA och Kina är så sammankopplade. Amerikanska techföretag säljer till Kina. Nästan all utrustning vi köper i världen är tillverkad i Kina, vi är oerhört beroende av varandra. Även om vi talar om konkurrens så är det en fantastisk sammanflätning som har skett i globala värdekedjor och på massor av marknader.”

Foto:Jack Mikrut

Kommer man att försöka isolera Kina likt man gjorde med Sovjetunionen?

”Det är en väldigt stor skillnad. Med Sovjet fanns inget handelsutbyte, det är ingen relevant jämförelse. Med Kina är utbytet mycket stort. Sammankopplingen och beroendet gör allt annorlunda. Dynamiken mellan USA och Kina är helt annorlunda än den som var mellan USA och Sovjet.”

Känner sig USA underlägset Kina?

”Nej, det skulle jag inte säga. Båda länderna har starka satsningar på teknologi. Jag är mer orolig för var Europa befinner sig på den kartan. Det är något vi måste diskutera mycket mer. Jag tror det är oerhört allvarligt för framtida jobbskapande att vi till exempel inte har stora molnbolag. Massor med jobb kommer att försvinna i en digitaliserad miljö, men det skapas nya jobb i nya branscher och om man inte är med där kommer man bara att förlora jobb och inte få nya. Vi i Europa är inte riktigt med i den digitala ekonomin. Vi har få plattformsbolag, vi har få riktigt stora techbolag, det är mycket allvarligt.

”Frågan är varför vi inte har sådana, varför vi har kommit efter? Det kan bero på olika delar men den digitala infrastrukturen spelar helt klart roll. Europa ligger efter de andra. När vi byggde ut 4g låg Europa efter och nu med 5g ligger vi två till tre år efter Kina och USA. Och vi accelererar inte. Risken att vi faller ur är stor. Vi pratar mycket om tåg men inte om den digitala infrastrukturen.”

USA tycks vilja forma ett supertech-Nato med demokratier från väst till öst för att pressa Kina. Om det initiativet kommer, ska Sverige gå med?

”Det är egentligen en mycket politisk fråga och det är svårt för företag att förhålla sig till den. Vi som företag jobbar med USA, Kina, Indien och Japan. Vi agerar på en världsmarknad och kan egentligen bara förhålla oss till olika länders beslut om sin nationella säkerhet.”

Du har tidigare varnat för att internet kommer att delas. Kan du utveckla det?

”Om man ska hårdra det som pågår i dag så är det en diskussion mellan ett östligt digitalt ekosystem och ett västligt. Det finns en risk att man skapar egna system och då börjar den digitala världen dela upp sig igen. För 20 år sedan så fanns det helt olika mobiltelefonstandarder, ett i USA, ett i Europa, ett i Kina och ett par till, jag tror det fanns fem stycken i världen. Då var mobiltelefoni en lyxtjänst som bara de rika hade råd med. För tio år sedan fick den första globala standarden med 4g. Vi har i dag 8 miljarder abonnenter i samma standard och det gör att kostnaden för kommunikation har gått ned radikalt. I dag är mobil ingen lyxvara utan ett grundläggande sätt att kommunicera även i fattigare länder överallt i hela världen.”

”En värld där den globala standarden har upphört kommer att ha mycket högre pris på kommunikation, den blir dyrare och sämre. Fattigare länder kommer inte att ha råd. Riskerna med en uppdelning är mycket stor. Det får oerhörda konsekvenser om vi börjar dela upp systemet.”

Vilka då till exempel?

”Om du är en entreprenör i dag och utvecklar appar kan du rulla ut den till 8 miljarder abonnenter direkt. Om vi har multipla standarder blir kostnaderna för utveckling helt andra. Jag tycker att vi underskattar detta, vi måste prata mer om det.”

”Nu tillåter man inte varandra i varandras system och då ökar risken. Sveriges beslut att inte tillåta kinesiska system i sina nät är ett sådant exempel och kan vara en vattendelare. Ericsson och Huawei samarbetar i dag om standarder. Men man kan tänka sig att Kina eller USA bestämmer sig att utveckla egna standarder för till exempel 6g och då delas allt upp.

Om vi får två system, vem vinner?

”Inom mobiltelefoni är antalet abonnenter mycket viktigt. Ett östligt ekosystem kommer att vara oerhört kraftfullt. Det krävs att vi investerar mycket och är innovativa för att hänga med. Men det är ändå inte säkert att vi klarar det.”

”Vi har svårt att föreställa oss en värld som är tudelad. Många länder kommer inte att ha telekom. När vi reser måste vi ha många telefoner. Vissa länder kommer kanske att tillåta båda systemen som inte kan kommunicera med varandra.”

Vill man ha ett tudelat system?

”Jag är rädd för att det mer är en konsekvens av beslut som man fattar nu. Jag upplever inte att det är ett medvetet beslut att dela upp internet utan något som bara händer.”

Om man tittar på de kinesiska och amerikanska techbolagen, vilka har initiativet?

”Båda sidorna gör väldigt stora investeringar. Det är svårt att säga att någon är klart före någon annan. USA har en fördel med halvledarteknologin men Kina kommer att komma ifatt. Båda investerar oerhört stora pengar. Frågan är återigen var Europa är. Var är de europeiska halvledarbolagen? Var är de europeiska AI-bolagen? Eller de stora konsumentapplikationerna? Varför ska vi låta allt jobbskapande sker i USA och Kina?”

Ibland talar man om den speciella ingenjörskultur i Silicon Valley som grunden för det amerikanska techundret. Kan du berätta om den?

”Rötterna ligger helt klart i försvarsindustrin. Internet är till exempel en uppfinning av försvarsindustrin. Det är en ironi och lite historielöst att bolag i dag kan säga att de inte vill jobba med försvarsindustrin när samma bolag bygger på uppfinningar som gjordes i försvarsindustrin. Men det som framför allt är unikt för USA är förmågan att attrahera kompetens från hela världen. Fram tills nyligen har det varit lätt att flytta in i USA och få tillgång till en stor marknad, med nära samarbeta mellan politik, utbildning och företagen, och en god tillgänglighet på kapital.”

”Men jag tycker inte att man ska dra slutsatsen att techunder bara kan hända i USA. De kan lika gärna hända här. Sverige behöver verkligen inte skämmas alls. Vi har en stark entreprenörskraft i Sverige och har den här nära koppling mellan utbildning, politik och näringsliv. Sverige har den här typen av kultur som finns i USA. Spotify, Klarna och en mängd andra bolag som startas här är bevis på det.”

Har Kina byggt liknande kulturer?

”Ja, titta på Shenzhen och Shanghai, där finns samma typer av grogrunder med stora investeringar i utbildningssystem och samarbete med företag och politiken. Och Kina har en enorm intern rekryteringsbas.”

Vad betyder det att kinesiska bolag har staten i ryggen?

”Det är egentligen inte så stor skillnad på oss och dem. Titta på västvärlden och till exempel halvledarindustrin. Den drivs i grund och botten av försvarsindustrin. Det finns en tät koppling mellan staten och företagen vad gäller grundutveckling och det har varit en av framgångsfaktorerna. Vi på Ericsson hade ett samarbete med försvaret tidigare, vilket till exempel bidrog till mobiltelefonin.”

EU utvecklas alltmer mot ett slags hållbarhetsunion, bland annat med förslag om ganska hårdhänt kvotering av styrelser vad gäller olika mångfaldsvariabler. Hur ser du på det?

”Det finns något väldigt bra i det här. Jag tror mycket på mångfald, vi måste ha lika rättigheter för män och kvinnor men också för personer med olika nationella bakgrunder. Vi som företag gynnas om vi är bra på mångfald. Det är bra att diskussionen förs och att det blir ett tryck på företagen att förändras. Däremot tror jag inte på regleringar, de tar bort drivkraften till förändring, det är mycket bättre att vi som företag driver på för att förändra det här.”

”Vi måste bli mer professionella i hur vi rekryterar till styrelser men en reglering kan aldrig fånga in alla aspekter vad gäller bakgrunder och erfarenheter. Vi som företag måste bli bättre. Vi är för dåliga, faktiskt urkassa. Om vi inte ändrar oss förstår jag att det blir lagstiftning.”

Vilken fråga tycker du bör vara störst i den inrikespolitiska debatten?

”Det finns några områden och utbildningssystemet är det första. Det styr vår framtida konkurrenskraft. Vi måste investera mera i grundskola och gymnasium och ha mer välutbildade lärare, det är grunden. Högre utbildning måste ha mycket högre ambitioner och vara världsledande, det är där det framtida värdeskapandet uppstår. Vi bör ha tre till fem universitet topp 50 i världen. Kanske ett i topp tio. Och vi måste diskutera igenom vad det kräver och vad vi behöver göra.”

”Förutom att kraftsamla måste vi ge universiteten större frihetsgrad och att kunna rekrytera globalt. Det kräver en annan ersättning och större resurser.”

Bör det finnas privata universitet?

”Jag tror inte på vinstdrivande universitet men att det finns fler privata stiftelser likt Chalmers skulle vara mycket bra. Frihetsgraden som man får när man är en stiftelse och är frikopplad från staten ger större akademisk frihet. Man kan själv bestämma vilka områden man ska satsa på och investera i. Man pratar om privata stiftelseuniversitet då och då och det finns några kreativa lösningar man skulle kunna göra.”

”Den andra frågan är att världen måste ställas om till att bli mer grön. Vi har ett stort problem som planet. Digitaliseringen och teknologi är en central del för att lösa problemet. Jag tycker att vi ska vara på framkant med att skapa en digital miljö som kopplar upp alla. Nu är det fullt fokus på skjutningar och andra viktiga frågor, men vi måste ta höjd för de stora framtidsfrågorna.”

Hur ser du på skattetrycket i Sverige?

”Det vi ser är att om man lever i det svenska systemet så är skattefrågan en mindre fråga. Den stora frågan är om du är till exempel amerikan och sparar till barnens collegeutbildning, till sjukförsäkring och pension, hon eller han har knappt råd att jobba i Sverige eftersom skatteavbränningen är så stor. Expertskatten borde vara tioårig.”

”Men Sverige har låg skatt på kapital, den är förmånlig. Den lägsta fastighetsskatt som jag betalar och någonsin har betalat betalar jag i Sverige. Det är väl politisk dynamit men fastighetsskatt är en ganska logisk skatt. I USA betalar jag 2 procent av värdet på min fastighet i skatt, som går till kommunen för att betala brandkår, polis och skola. Det är ganska bra med en tydlig lokal koppling.”

”Jämför jag skattetrycket mellan Sverige och USA är den stora skillnaden arbetsgivaravgiften. Den individuella skatten hamnar kring 50 procent i USA också, men den sociala avgiften har man inte. Skatten påverkar drivkraften för individer så det gäller att den hamnar rätt men den är inget större problem i Sverige.”

Kommer ni att arbeta annorlunda efter pandemin på Ericsson?

”Vi kommer som företag att resa mindre, vi arbetar och kommunicerar digitalt, vi kommer inte att åka in till kontoret utan jobba mer hemifrån. Vi kommer att ha kontor men de ser annorlunda ut, det blir mer en mötesplats och individuella uppgifter sköter man hemma.”

”Sparande av pendlingstid var en mycket positiv vinst för våra anställda. På många ställen i världen pendlar man två timmar om dagen. Många är mer ostörda och mer koncentrerade hemma. Samtidigt är vi sociala varelser som vill träffa andra människor och vill prata över kaffemaskinen. Vi har behov av båda.”

”Vi blir nog mer som ett campus där man jobbar mycket hemma men har vissa gemensamma aktiviteter. Vi skulle förlora många kompetenta personer om vi skulle tvinga alla tillbaka till kontoret.”

Till sist, vad har du saknat mest under pandemin?

”Det är två saker som håller igång mig – träffa kunder och träffa medarbetare. Jag får energi av det. Ska man veta hur företaget mår är det oslagbart att träffa medarbetare.”

..................................................................