" Inte bara fransmännen upprörs över USA:s nya säkerhetspakt med Storbritannien och Australien. Missnöjet påverkar även Nato.

– Joe Bidens aktier sjunker hela tiden. Det är klart att det skakar Nato, säger Ann-Sofie Dahl som är expert på försvarsalliansen.

”Förväntningarna bland Nato-länderna var skyhöga när Joe Biden tillträdde”, säger Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik.

Enligt franska uppgifter ska Joe Biden ha bett om ett telefonsamtal med Emmanuel Macron de kommande dagarna.

Den som trodde att Frankrikes ilska skulle lägga sig något över helgen trodde fel. Sent på söndagskvällen kom nyheten att den franska försvarsministern Florence Parly ställer in ett planerat möte i veckan med sin brittiske motsvarighet Ben Wallace.

Beslutet är en reaktion på den säkerhetspakt, Aukus, som USA, Storbritannien och Australien presenterade förra onsdagen och som bland annat innebär att Frankrike går miste om ett kontrakt på 12 dieselubåtar som Australien beställde redan 2016 – till ett värde av över 50 miljarder euro.

– Fransmännen har absolut anledning att vara förnärmade, det här är dåligt skött. Och det sker dessutom ovanpå USA:s tillbakadragande i Afghanistan och besvikelsen över att de allierade i Europa inte rådfrågades då, säger Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, som skrivit flera böcker om Nato.

Hon menar att även om det i första hand är Frankrike som drabbats ekonomiskt av Aukus så är symboliken tydlig. USA har än en gång valt att gå sin egen väg. Utan att konsultera eller informera Europa.

Något som skadar förtroendet för den amerikanske presidenten, enligt Dahl.

– Förväntningarna bland Nato-länderna var skyhöga när Joe Biden tillträdde efter åren med Donald Trump. Och Biden spädde själv på det med sitt tal om att ”America is back”, det gör besvikelsen extra stor nu, säger hon och påpekar att det inte gör det hela enklare att Frankrike står inför ett presidentval med ett redan uppskruvat tonläge.

Den här situationen kan komma att komplicera saker och ting ordentligt för Nato.

Ian Lesser, tillförordnad chef för tankesmedjan GMF

Det tog inte heller lång tid innan Nato ifrågasattes i Paris. Xavier Bertrand som försöker bli franska högerpartiet Republikanernas presidentkandidat pratade i helgen om USA:s ”förräderi” och krävde ett extrainsatt Nato-toppmöte för att diskutera ”Frankrikes roll” i alliansen.

– Allierade bör uppträda med respekt. Frankrike tänker inte låta sig behandlas som amerikanernas lakej, sa Xavier Bertrand.

Frankrike och Nato har redan en komplicerad historia. På 1960-talet ville president Charles de Gaulle att Frankrike skulle ta en mer ledande roll, men efter diverse slitningar med USA slutade det hela med att de Gaulle förde landet ut ur Natos militära samarbete – även om man inte lämnade alliansen helt.

Det var först 2009 som den dåvarande presidenten, Nicolas Sarkozy, gjorde Frankrike till fullvärdig Nato-medlem igen. Då hade USA och Frankrike haft ett högst offentligt bråk 2003 om amerikanernas intåg i Irak, något fransmännen vägrade att stödja i FN:s säkerhetsråd.

Så finns det då någon risk för att den nuvarande presidenten Emmanuel Macron kan komma att ”göra en de Gaulle”?

Ian Lesser är tillförordnad chef för tankesmedjan GMF – German Marshall Fund of the United States – i Bryssel och han skrattar till när han får frågan.

– Nej, det skulle vara ”kärnvapenalternativet”, så det hoppas jag inte. Men den här situationen kan komma att komplicera saker och ting ordentligt för Nato, säger Ian Lesser, som pekar på att detta också är ett oerhört viktig år för försvarsalliansen, eftersom man just nu tar fram en uppdatering av sina strategiska mål – och där behöver man vara överens och dra åt samma håll.

Den senaste gjordes 2010 och är ett dokument där Ryssland nämns som en ”strategisk partner”, en skrivning som knappast skulle göras i dag efter de senaste årens kraftigt försämrade relationer.

Joe Biden behöver återskapa känslan av att man är en familj.

Ian Lesser säger att president Macron varit en av dem som hårdast drivit på en förändring av Nato – att organisationen ska bli mer politisk och även ta ställning till hur man ska förhålla sig till Kina. Macron har även drivit frågan om större ”strategisk autonomi” när det gäller Europas eget försvar, som alltså måste stärkas enligt den franske presidenten.

– Den frågan kommer att få ännu större tyngd nu. Men det är något som välkomnas i Washington, det finns inte en amerikansk president som inte velat se att Europa spenderar mer på sitt eget försvar, säger han.

Ann-Sofie Dahl håller med, men menar att det ändå är dags för Joe Biden att ge relationen med Europa lite extra omtanke.

– Nato behöver terapi nu. Biden måste på något sätt visa de europeiska medlemsländerna att de är viktiga och inte ta dem för givna. Han behöver återskapa känslan av att man är en familj, även om Frankrike kan vara den högljudda tonåringen med stort ego, säger hon. "