Sverige är ju trots allt vad det är av en anledning och att tro att man inte skulle " politisera " vädret för att gynna enskilda vinstmaximeringsintressen, måste därför ses som tämligen svenskt - dumt.

"Mediernas väderleksrapporter har länge varit muntra avrundningar på nyhetssändningarna. Men är det dags för meteorologerna att sluta med lättsamma övergångar och glädjetjut över solskensdagar, och i stället prata om att klimatkrisen bidrar till fler extremväder?

– Det är i allra högsta grad relevant att beskriva orsakerna till att vädret är som det är, säger meteorologen Martin Hedberg.

Västkusten täcks av regntunga moln, det finns risk för mindre tornador. I östra Svealand rasar kraftiga skogsbränder. På östkusten råder sedan flera dagar en ihållande värmebölja med temperaturer upp mot 40 grader.

Så ser den svenska väderkartan ut som meteorologen Linda Eriksson står framför. När skärmbilden flyttar upp till Norrland pekar hon på värmeåskvädren inåt landet och varnar för rikliga regnmängder med översvämningar som följd.

På en liten skylt uppe i tv-rutans vänstra hörn står att läsa: ”Juli 2050”.

Det är enda tecknet på att det inte är en dagsaktuell väderprognos som visas i TV4, utan ett exempel på hur vädret ser ut år 2050 om inget görs åt klimatförändringarna.

Inslaget, som visades 2017, är ett av få tillfällen då en väderpresentation även kommenterat klimatet. Väderinslaget har annars en tydlig plats och stämning i nyhetssändningar. Det rundar av programmet, är ofta stämt i en lättsam eller skojfrisk ton. Roliga klipp med tv-meteorologer är rent av en egen kategori på Youtube, från John Pohlman som dyker upp som vampyr i rutan 1981 till Ebba Mårtensson som på nyhetsankarets överbollning ”Det snöar i Stockholm, Ebba” svarar: ”Ja, det låter som att det skulle vara mitt fel”.

Men i takt med att extrem väderlek blir allt vanligare, med högre temperaturer, längre värmeböljor, abnorma årstidstemperaturer, förhöjd brandrisk eller kraftiga översvämningar, så blir ett humoristiskt tonfall svårare att upprätthålla.

Ulrika Elvgren är meteorolog på TV4. Hon säger att det förändrade klimatet förmodligen kommer att skapa en mer allvarsam framtoning i rutan, med väderhändelser som haft eller kommer att få förödande konsekvenser.

– Det känns som om den övergången redan så smått är här, med tanke på alla de händelser vi tagit del av bara de senaste månaderna, exempelvis århundradets regn i Gävle samt de extrema översvämningarna både i Europa och senast i New York.

– Vi är förmodligen bara i början av en transformation av väderprognosen som anpassas mer till de extrema väderhändelserna.

Åsa Rasmussen, gruppchef på SVT:s väderredaktion, berättar att programledare och meteorolog på förhand pratar ihop sig om vad som är lämplig stämning för dagens sändning.

– Så jag tror att vi kommer att ha samma upplägg med allvarligare överlämningar eftersom vi troligen kommer att uppleva mer besvärligt väder framöver. Men för det mesta blir det en trevlig, glad överlämning då vädret är ”vanligt”.

I FN:s klimatpanels sammanfattning för beslutsfattare görs en tydlig koppling mellan klimatförändring och extremväder. Det står att ”det är i princip säkert att extrem värme (inklusive värmeböljor) har blivit vanligare och mer intensiva över de flesta regioner sedan 1950-talet”, och att ”mänskligt orsakad klimatförändring är den huvudsakliga drivkraften bakom de förändringarna”.

Att rapportera om det extrema vädrets härjningar föder alltså en annan fråga: Ska man i tv förklara för tittarna vad vädret beror på, alltså hur det hör samman med global uppvärmning, och kanske ännu djupare – vad den i sin tur beror på?

I USA har lokala tv-meteorologer allt oftare börjat peka på kopplingen mellan klimat och väder, rapporterar NBC: Antalet inslag om global uppvärmning av väderpresentatörer har ökat femtonfaldigt på fem år. Det innebär att det på amerikansk tv under året kommer visas mer än 1 000 inslag om klimatet under lokala tv-väderpresentationer, jämfört med 55 uppmätta inslag vid senaste mätningen 2012.

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Många har inte förstått att allt väder, varje dag, är påverkat av klimatförändringar; man tänker bara på det kopplat till det extrema vädret. Det säger Martin Hedberg, som är meteorolog, författare till boken ”Extremt väder” och tidigare tv-meteorolog på SVT.

– En dag med solsken hade kanske varit mulen eller duggregnig om det inte vore för människans påverkan, men det märks mest när man tittar på de extrema punkterna – att värmeböljorna blir längre och nederbörden intensivare.

Martin Hedberg tycker att klimatbevakningen har blivit redaktionellt bättre sedan hans tid på SVT, inte minst i de specialprogram och dokumentärer som görs i ämnet, men han anser samtidigt att meteorologen skulle kunna utbilda tittarna i hur klimatförändringarna skapar det extrema vädret.

– Det är i allra högsta grad relevant att beskriva orsakerna till att vädret är som det är, inte bara konstatera att det inträffar ännu en tropisk cyklon.

Hedberg tycker att meteorologer ibland borde bjuda in till samtal eller redovisa fakta om hur väder och klimatförändringar påverkar till exempel ekosystem.

– Om uppvärmningen bara handlar om temperaturer och diagram blir det lite torr fysik. När det handlar om hur människor drabbas av klimat måste man tala om rubbningen av ekosystemens balans: hur vissa insekter och växter inte kan överleva eftersom snösmältningen kommer i gång tidigare, eller hur växtodlingssäsongerna påverkas, säger han.

– Vem ska annars förmedla det budskapet? Vi har ingen daglig ekolog i tv som berättar det. Klimatet handlar ju inte bara om väderextremer.

Åsa Rasmussen på SVT säger att även om forskning finns på kopplingen mellan väder och klimat så är det ett svårt område.

– Det går inte att säga att ett specifikt oväder beror på klimatförändringen. Men vad vi ofta säger är att denna typ av händelser är troligt att se oftare av i en varmare värld.

Personligen tycker jag inte att vi som tv-meteorologer ska bli klimataktivister

På TV4 säger man sig ha märkt ett ökat intresse för väder och klimat i takt med de senaste årens stigande frekvens av extrema väderhändelser.

– Till följd av det har vi nyligen fått mer utrymme i sändningstid och kan fördjupa oss och ge mer bakomliggande förklaringar. Personligen tycker jag inte att vi som tv-meteorologer ska bli klimataktivister, utan att vi ska rapportera på ett sakligt sätt och spegla den vädervärld vi lever i. Jag tror definitivt att vi kommer se mer av kopplingen mellan väder och klimat framöver, vi behöver anpassa oss liksom hela övriga samhället, säger Ulrika Elvgren.

Det är vanligt att man delar upp klimat och väder i olika discipliner, säger de personer DN pratar med. Inte minst med tanke på vilket format tv-sändningarna traditionellt har haft.

– Det folk har frågat efter är ”Hur blir vädret i morgon?” Så jag förstår att man hemfaller åt att prata mest om vädret, men jag tycker verkligen att man ska passa på att, när det är tydligt varför vädret är som det är, förklara de bakomliggande orsakerna, säger Martin Hedberg.

Mats Johansson är chef för meteorologiska prognos- och varningstjänsten på SMHI, som sköter utsändningar av vädret i Sveriges Radio. Han säger att även om man ibland förklarar att sannolikheten för extremväder ökar i takt med klimatförändringen, så är det svårt att analysera om en enskild väderhändelse kan kopplas till klimatförändringar.

– Det tar veckor eller månader att göra och då har den oftast tappat sitt nyhetsvärde. Prognosmeteorologernas jobb är ju väldigt mycket ”här och nu” – fokus på aktuellt väder och aktuella varningar för att stödja samhället med underlag för att kunna vidta rätt åtgärder, säger Johansson.

Som väderpresentatör finns det tydliga ramar för hur man ska förhålla sig till vädret. På SVT:s hemsida kan man läsa hur meteorologer försöker anpassa språket och välja beskrivande ord för hur de flesta uppfattar vädret: ”Sol och värme anses av de allra flesta som positivt på sommaren.”

Den soldyrkande traditionen är djupt förankrad i svensk journalistik om vädret, vilket har resulterat i märkliga tonträffar i extremvärmens tid. När Expressen 2019 presenterade sin prognos för sommarens väder skrev de ”Meteorologens prognos: Supersommar igen!” – när många mindes sommaren dessförinnan som synonym med de mest omfattande skogsbränderna i modern tid, halverad skörd, nödslakt och vattenbrist.

När man pratar om väder ska man vara neutral

– Den formen av väderrapportering är helt förfärlig. Vädret hör till de saker som säljer mycket lösnummer så man målar upp det som positivt med ”Äntligen högtryck, över 30 grader!” Men värmen får svår påverkan på växter och djurliv. När man pratar om väder ska man vara neutral, säger Martin Hedberg.

– Om det drar in en storm eller kraftiga skyfall är det okej att säga ”det förfärliga vädret”, men om det är bra med 15 eller 25 grader lägger vi oss inte i."