År 1941 löste han Koronagåtan, som handlade om att det fanns spektrallinjer i solkorornans yttersta spektrum som inte hade observerats i jorden. En spekulativ förklaring var att dessa spektrallinjer orsakades av ett grundämne kallat coronium. Genom sina undersökningar upptäckte Edlén att linjerna kom från kraftigt laddade joner av järn, kalcium och nickel. Hans upptäckt accepterades inte direkt, då en sådan hög jonisering av järn endast kan uppkomma vid en temperatur på miljoner grader. Detta skulle betyda att solkoronan skulle vara så het, vilket var avsevärt varmare än solens temperatur på 6000° C. Senare verifierades det att solkoronan har just denna höga temperatur.