Bayeuxtapeten beställdes troligen av biskopen Odo av Bayeux som var Vilhelm Erövrarens halvbror. Den tillverkades förmodligen i England innan den hamnade i katedralen i Bayeux. Det är inte klart vilka som har eller vem som har formgivit den. Den kan ha tillverkats av på kloster, antingen av nunnor eller munkar, men även av betalda hantverkare. Brodyr var ett högstatusyrke vid tiden den tillverkades och det utövades av både män och kvinnor. Vid högtidliga tillfällen användes den till att pryda kyrkans skepp, vars inre sidor den var tillräckligt lång för att omsluta. Tapeten har varit utsatt för många faror som eldsvådor, bildstormande hugenotter, revolutionskrigen och andra världskiget.

Kalvinisterna stormade och plundrade katedralen i Bayeux 1562, under Hugenottkrigen, men tapeten klarade sig. Kanske var den flyttad eller på annat sätt undangömd. Under revolutionskrigen i slutet av 1700-talet beslagtogs Bayeuxtapeten av soldater för att täcka arméns vagnar, men en lokal jurist lyckades rädda undan den. Napoleon tog den till Paris och under andra världskriget beslagtogs den av den nazistiska ockupationsarmén. SS-chefen Heinrich Himmler ville ha den till sin medeltida borg i Bayern. Den flyttades till Louvren med andra beslagtagna konstskatter och den franska motståndsrörelsen lyckades förhindra att den lämnade landet.

Bayeuxtapeten förvaras i Musée de la Tapisserie de Bayeux i Bayeux i Normandie i norra Frankrike sedan 1945. I januari 2018 meddelade Frankrikes president Emmanuel Macron att tapeten kommer att lånas ut för utställning i England. Detta beräknas ske tidigast 2020, och under förutsättning att tapeten klarar en flytt. England har tidigare bett att få låna den för utställning, bland annat inför drottning Elizabeth II:s kröning, hon är nämligen ättling till Vilhelm Erövraren och 900-årsjubileet för slaget vid Hastings 1966.

Vilhelm Erövrarens stamfader är i sin tur Rollo eller Robert I, född i mitten av 800-talet, död tidigast 927 och senast 933 var en vikingahövding som 911 grundade det normandiska väldet i norra Frankrike och blev greve av Rouen. Han räknas ibland som den förste hertigen över Normandie även om den titeln först tillkom hans efterföljare.