Att hela system har varit uppsåtligt felsyftande kommer att bli en bitter insikt för många.

”I knarkstaden” har 34 mist livet av missbruk de senaste nio åren

När Thea Axlings mamma såg polisbilen långsamt köra mot huset förstod hon varför den kom.

Hennes hemstad Söderhamn kallas ”knarkstaden” – här har 34 personer mist livet till följd av missbruk sedan 2012.

Nu ska den svenska narkotikapolitiken utvärderas. Men en fråga vill regeringen inte se över: hur effektfullt är det att straffa missbrukare?

5 november 2019. Therese Axling är på väg till behandlingshemmet Sjövillan i Söderhamn så som hon alltid är på tisdagar. Där finns hennes 26-åriga dotter Thea. Väl där får Therese Axling höra att dottern inte är kvar. Hon rymde för en vecka sedan.

Therese Axling anar att Thea finns på ett vandrarhem, som är ett känt tillhåll för knarkare. Under tiden Therese Axling åker dit ringer hon sin dotter som inte svarar.

Utanför vandrarhemmet sitter mamman i bilen och spanar efter sin dotter denna sena kväll i november.

– Thea hade rymt flera gånger tidigare. Jag visste att hon fanns i huset, men jag visste inte vilket rum det var, så jag åkte till slut därifrån. I dag kan jag ångra det, jag borde ha bankat på alla dörrar och tagit hem henne.

Therese Axling kan fortfarande inte förstå varför dottern började knarka när hon var 13 år. ”Thea höll saker för sig själv, men hon hade en dålig självkänsla. När hon blev mobbad i skolan så drogs hon till ett annat umgänge som hade en mer liberal syn på knark”, säger hon.Therese Axling kan fortfarande inte förstå varför dottern började knarka när hon var 13 år. ”Thea höll saker för sig själv, men hon hade en dålig självkänsla. När hon blev mobbad i skolan så drogs hon till ett annat umgänge som hade en mer liberal syn på knark”, säger hon. Foto: Paul Hansen

Sverige är det land i Europa som har flest narkotikarelaterade dödsfall i förhållande till befolkningen – även om siffrorna är svåra att jämföra mellan länderna.

Det är just de höga dödsfallen som förs fram i debatten om varför den svenska narkotikapolitiken bör utvärderas och kanske också reformeras.

I över 30 år har den svenska narkotikalagen legat orörd till skillnad från andra länders i Europa. Senast en förändring klubbades i riksdagen var 1988 – det blev olagligt att bruka narkotika och att inneha narkotika för eget bruk. Fem år senare ökades straffsatsen för bruk av narkotika från böter till fängelse i högst sex månader.

En av dem som beskrivs som arkitekterna bakom den svenska narkotikapolitiken är psykiatern Nils Bejerot, som lade grunden till den redan på 70-talet. Han menade att narkotikabruk spred sig epidemiskt, genom sociala kontakter.

Bejerots tankegångar sammanföll med en tid när den svenska högern var i behov av nya profilfrågor i motståndet mot socialdemokratin. Socialdemokraterna blev då i sin tur alltmer restriktiva i sin syn på narkotikan. Det berättar Magnus Linton som skrivit boken ”Knark” om narkotikans historia i Sverige.

– När sossarna skulle komma tillbaka till makten 1979 hade narkotikans populistiska potential blivit tydlig, och det fanns ingen möjlighet att hoppa av hårdare tag-tåget. Det hade varit lite som att kräva en liberalare migrationspolitik i dag, säger han.

Svensk narkotikapolitik har börjat debatteras igen och regeringen ska nu se över hela narkotikalagen. Frågan som ställs är hur effektfull lagen är när Sveriges höga narkotikarelaterade dödsfall inte avtar. 26-åriga Thea Axling är en av de hundratals som mist livet av droger.

Fler länder har under de senaste 20 åren börjat gå en annan väg och avkriminaliserat bruk av droger. Portugal som drogs med en hög narkotikadödlighet avkriminaliserade redan 2001.

Lagstiftning för eget bruk av narkotika

Definitionen av vad som är narkotika skiljer sig mellan olika länder.

Resultatet blev en markant nedgång av narkotikadödligheten. Kritikerna menar dock att det var tack vare de andra sociala åtgärderna som sattes in i samband med avkriminaliseringen. Sedan några år har kurvan återigen börjat stiga, något som förklaras med nedskärningar inom missbrukarvården.

Men avkriminalisering diskuteras på närmare håll – i Norge.

Redan år 2002, strax efter att Portugal valde att avkriminalisera eget bruk av narkotika, kom en statlig utredning i Norge fram till att en väg framåt för att stävja narkotikamissbruket i landet skulle vara avkriminalisering. Men den dåvarande justitieministern valde att skrinlägga rapporten.

Det skulle dröja nästan 20 år innan frågan återigen utreddes och i december 2019 släpptes den 400 sidor långa utredningen ”Från straff till hjälp”. Den går igenom den norska narkotikalagstiftningens historia, tittar på erfarenheter från andra länder och föreslår förändringar i narkotikalagen.

En är att eget bruk av narkotika och innehav av narkotika för eget bruk inte längre ska vara straffbart – i stället ska den som blir tagen med droger erbjudas hjälp.

I februari i år lade minoritetsregeringen, ledd av det konservativa partiet Höyre, fram sitt förslag till en reformerad narkotikapolitik – och en avkriminalisering av eget bruk, och innehav för eget bruk. Det skapade en stor uppmärksamhet både i och utanför landet.

Men det blev ingen avkriminalisering – förslaget röstades ner av bland andra det största oppositionspartiet Arbeiderpartiet.

Therese Axling har funderat många gånger vad hon själv kunde ha gjort för att stoppa dotterns missbruk. ”Jag vet inte hur många gånger jag var ute och letade efter henne, hon kunde vara borta i en vecka när hon bara var 14 år”, säger hon.Therese Axling har funderat många gånger vad hon själv kunde ha gjort för att stoppa dotterns missbruk. ”Jag vet inte hur många gånger jag var ute och letade efter henne, hon kunde vara borta i en vecka när hon bara var 14 år”, säger hon. Foto: Paul Hansen

Therese vaknar av sms:et tidigt nästa dag. Thea har förts med ambulans till sjukhus efter en överdos.

– Det var inte första gången hon hade fått en överdos. Jag tänkte att Thea snart skulle vara hemma. Men när sjukhusen inte gav mig svar på hur det var med henne, så kom den där känslan.

Vilken känsla?

– Att något inte stod rätt till. När jag såg polisbilen komma sakta körandes mot huset så visste jag. Jag öppnade dörren och skrek ”åk härifrån, jag släpper inte in er!” Jag ville inte höra vad de skulle säga om min Thea.

Thea Axling dog av en fetanylöverdos efter 13 år i drogmissbruk. I drygt en timme arbetade ambulanspersonal med hjärt- och lungräddning på Thea som låg livlös på sängen på vandrarhemmet.

En vecka senare dör 26-årige Linus Sandqvist i en överdos och på nyårsafton samma år går även 27-årige Emil Blom bort i sitt narkotikamissbruk.

”När jag fick se statistiken som jag förstod hur illa det var hos oss i Söderhamn”

De var alla från Söderhamn, en kommun där 34 unga personer mist livet till följd av narkotikamissbruk under 2012 och 2019.

– Jag visste att vi hade fall av unga som avlidit i narkotikamissbruk, men jag trodde inte att Söderhamn stack ut. Det var när jag fick se statistiken som jag förstod hur illa det var hos oss.

Thea Axling är en av de 34 som har mist livet till följd av narkotika under 2012 och 2019 i Söderhamns kommun.

John-Erik Jansson (C) är kommunstyrelseordförande i Söderhamns kommun. Han har svårt att ge några svar på varför Söderhamn har en hög narkotikadödlighet i förhållande till befolkningen.

I Gävleborgs län, särskilt i Söderhamn, är det tydligt att narkotikadödligheten startade i början av 2000-talet. De tio följande åren dör en och ibland två varje år till följd av narkotika i Söderhamn. Vid 2010 förändras kurvan häftigt och mellan 2012 och 2019 dog 34 personer.

– Jag vet inte om vi var invaggade i ett normaltillstånd. Vi tyckte att det gjordes mycket. Frågan är varför vi inte når fram, säger John-Erik Jansson.

Narkotikafrågan är prioriterad, enligt lokalpolitikern, som berättar att på uppdrag av kommunen är region Gävleborg i startgroparna på att genomföra en forskningsstudie, där 25 unga personer som avlidit till följd av narkotika mellan 2015 och 2019 ska kartläggas.

– Kommunen behöver se vad den kunde ha gjort bättre och behöver veta hur de dödas kontakter med myndigheter och vården såg ut, vad som gjordes och vad som saknades, säger han.

Sven Persson, som i dag är senior konsult, tror att kommunen kan få ner narkotikadödligheten.

– I varje kull Söderhamnsungar finns det 20 stycken som kommer att utveckla riskbruk, de är lätt identifierbara. Dem måste man hjälpa och stödja på olika sätt. Svårare än så är det inte. Det är inte Stockholm vi pratar om. Det är Söderhamn, det är hanterbart.

Hur var det då för Thea?

Sedan lågstadiet hade Thea svårt med skolan och det var först i årskurs fem som Thea fick veta att hon hade grav dyslexi

Höstterminen 2004 får elvaåriga Thea veta att hon har grav dyslexi – att det är därför hon har haft svårt att skriva och läsa. Hon får en dator som ska hjälpa, men den får Thea att sticka ut i klassen. I högstadiet börjar hon i en ny skola och den gamla klassen splittras. Therese Axling ser att dottern drar sig undan större grupper och har svårt att läsa av sociala koder.

– Jag ville ha en utredning, men det viftas bort. I stället fick jag höra att jag ska fokusera på det positiva.

”Jag brukade rota i hennes rum för att jag kände att något inte stod rätt till. Där hittade jag grejer i påsar”

I sjuan blir Thea mobbad och hon söker sig då till ett annat umgänge. Cigaretter introduceras och hon börjar skolka.

– Det var väl där det brakade loss. Jag brukade rota i hennes rum för att jag kände att något inte stod rätt till. Där hittade jag grejer i påsar. Jag visste inte vad det var så jag åkte till polisen för att få svar.

Therese Axling får veta att det är spice som finns i påsarna. En drog som finns att köpa på internet. Mamman får också höra att det är bättre att hon vänder sig till polisen för hjälp än till socialtjänsten.

– Att socialtjänsten inte gjorde någonting åt ungdomarna som knarkade.

Therese Axling känner flera föräldrar som har förlorat sina barn i drogmissbruk. ”Samtidigt som det kan vara en tröst, så är det hemskt att vi delar samma historia”, säger hon.Therese Axling känner flera föräldrar som har förlorat sina barn i drogmissbruk. ”Samtidigt som det kan vara en tröst, så är det hemskt att vi delar samma historia”, säger hon.

Narkotikapolitiken hamnade åter högt i debatten när Folkhälsomyndigheten på våren förra året presenterade sina förslag på hur det narkotikaförebyggande arbetet skulle kunna se ut under de kommande åren. Myndigheten rekommenderade en översyn av narkotikapolitiken och en utredning kring avkriminalisering av eget bruk, något som även har efterfrågats av Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Vi tycker att man borde titta på den bestämmelsen och belysa konsekvenserna av en paragraf som funnits i lagen i över 30 år. Den har aldrig utvärderats i relation till sitt syfte, säger Mikael Malm på SKR.

Vad var syftet?

– Att bruket av narkotika minskar. En förutsättningslös utredning borde innehålla en utvärdering av den bestämmelsen. Har den nått upp till det syftet? Vi ser att det finns skäl att minska fokus på straff och repressiva åtgärder, och i stället sätta fokus på vård och behandling av beroendetillstånd.

Ett enigt socialutskott krävde i februari förra året en grundlig utvärdering av hela narkotikapolitiken. Riksdagen har nu uppmanat regeringen att genomföra utvärderingen genom ett tillkännagivande.

Justitieministern Morgan Johansson avfärdar bestämt frågan om avkriminalisering. I ett sms till DN skriver ministern:

”Att släppa eget bruk av narkotika fritt skulle öka narkotikakonsumtionen kraftigt och minska polisens möjligheter att komma åt narkotikahandel och smuggling. Det skulle vara en enorm gåva till de kriminella gängen.”

”Jag tänker på Thea varje dag, vi brukade skratta åt samma saker och det saknar jag enormt. Ibland tänker jag att hon kanske kommer hem och har inte riktigt förstått att hon verkligen är borta för alltid”, säger Therese Axling.

Första gången Niels Paarup-Petersen (C) tog upp frågan om narkotikapolitiken på partiets landsstämma 2017 blev han förvånad över reaktionen. Han fick höra att hans idéer skadade partiet.

Centerpartisten tror att reaktionen kom för att han var ”den första vuxenpolitikern” som pekade på att man behövde ta frågan på allvar. Men sedan 2017 har Centerpartiet svängt i sin politik och det har också Kristdemokraterna gjort som öppnar för att lagstiftningen på sikt måste ändras.

Flera ungdomsförbund går emot sina moderpartier, och är mer liberala i sin syn på narkotika. MUF:s ordförande Matilda Ekeblad säger att den svenska narkotikapolitiken dödar och är övertygad om att synen på narkotika är en generationsfråga.

– Framför allt för att vi växer upp i en värld där fler länder avkriminaliserar och det kommer mer forskning om frågan. Den här nollvisionen som vi har, har inte gjort något annat än att människor är livrädda att söka vård, vilket gör att vi har så stor dödlighet som vi har.

Riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) har under en längre tid varit för avkriminalisering av eget bruk av narkotika och är medveten om att frågan är känslig.

– Det kan verka som att man vill öppna upp för legalisering, och vi som pratar om frågan blir svartmålade. Men det handlar inte om det.

Socialminister Lena Hallengren avfärdar att utreda en avkriminalisering av narkotikabruk – trots att den egna expertmyndigheten Folkhälsomyndigheten rekommenderar just det.

”Det är inte bara en fråga om att sitta på fakta och fråga experter”

Just frågan om avkriminalisering fanns inte med som en punkt i socialutskottets kravlista till regeringen. Dock var socialministern Lena Hallengren snabb med att avfärda idén om att utreda avkriminalisering.

– Vi vill vara restriktiva. Vi har en hög dödlighet, men vi har också ett lägre bruk än många andra länder jämförelsevis. Det är inte bara en fråga om att sitta på fakta och fråga experter utan jag vill påstå att det finns en del frågor om vilket perspektiv man kanske ser, sa Lena Hallengren i en interpellationsdebatt i riksdagen i maj.

I juni 2021 meddelade hon att regeringen kommer att tillsätta en utvärdering – men inte om avkriminalisering.

Lena Hallengren vill inte låta sig bli intervjuad av DN om ämnet trots flera förfrågningar under sommaren. I ett mejl skriver ministerns pressekreterare att direktiven för den tillsatta utredningen inte är klara ännu. Men att utredningen bland annat ska föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ”goda möjligheter” för narkotikamissbrukare att få tillgång till vård och stöd.

”Den ska inom ramen för narkotikastrafflagen se över hur påföljderna fungerar.”

Anders Svensson är centrumvärd i Söderhamn. Han jobbar med uppsökande verksamhet. ”Jag ser både för- och nackdelar med avkriminalisering av eget bruk, jag tror mer på individuella bedömningar. Det som funkar för en kanske inte funkar för den andra.”

Två år efter Theas död står centrumvärden Anders Svensson utanför Norrtullkyrkan i Söderhamn. Han arbetar med uppsökande verksamhet och ger den här dagen frukost till nyktra narkomaner. Anders Svensson vet inte varför Söderhamn är en ”knarkstad”, men han tror att de unga dör för att blandmissbruk har blivit vanligare.

– De unga tar nätdroger som opiater och subutex, de tar mer risker också. Det är uppenbart att de inte mår bra, många gånger skulle de behöva psykiatrisk vård samtidigt som de får vård för sitt missbruk.

Helene Eriksson, 55 år, sitter på en bänk utanför kyrkan och röker. Förra året blev hon fri från missbruket hon levt med i drygt 40 år. Helene Eriksson nämner flera namn på unga som har gått bort i Söderhamn. Thea Axling är en av dem.

– I Söderhamn är det fruktansvärt, en hel generation ungdomar dör av drogerna. Jag kan inte förstå hur Söderhamns höga narkotikadödlighet av unga kan passera obemärkt. De dör som flugor här och ingen i riksdagen pratar om det.

Helene Eriksson var bara 13 år när hon första gången kom i kontakt med droger.

Helene Eriksson anser att missbrukare är sjuka som behöver vård. Själv har hon dömts till böter flera gånger.

– Böterna gick direkt till Kronofogden och det var inte så att jag var rädd för att söka vård på grund av lagen. Men vad är meningen med böter när man inte kan betala dem?

Kommunpolisen Stefan Zäll jobbar dagligen mot narkotikahandeln i Söderhamn och upplever att den sker alltmer öppet. De unga ska prioriteras – så att missbruket upptäcks tidigt.

Stefan Zäll tror inte att det finns ett värde i att lagföra missbrukare som är långt inne i sitt missbruk. Däremot tror han att det kan ge effekt hos dem som precis börjat knarka.

Kommunpolisen är emot en legalisering av droger eftersom det skulle försvåra polisens arbete mot narkotikahandeln.

Kommunpolisen Stefan Zäll ser att både narkotikabruket och handeln sker mer öppet. ”Det är ett svårt problem för oss att det finns en större acceptans för droger än tidigare. Det försvårar vårt arbete mot narkotikahandeln.”

Hur ser du på att avkriminalisera eget bruk?

– Min personliga åsikt är att det åtminstone kan vara värt att utreda frågan, hur det skulle se ut och vad det skulle leda till. För situationen vi befinner oss i nu är inte bra. Det handlar också om en resursfråga, vi behöver bli fler poliser på gatan och fler poliser som jobbar riktat mot narkotikaproblematiken.

På altanbordet står bilder i en bunt på Thea när hon var liten. Nästan alltid med en hund eller på ryggen på en häst. Hon kramar sin syster så som storasystrar stolt kan göra.

– Thea älskade djur och ville driva ett hunddagis. Vi hade hästar som hon brukade tävla med, hon var jätteduktig.

”Jag vill ha en förändring, att politiker på hög nivå börjar öppna ögonen. Thea får jag aldrig tillbaka, men jag vill inte att andra föräldrar genomgår det jag har gått igenom. Därför vill jag berätta om Thea”, säger Therese Axling.”Jag vill ha en förändring, att politiker på hög nivå börjar öppna ögonen. Thea får jag aldrig tillbaka, men jag vill inte att andra föräldrar genomgår det jag har gått igenom. Därför vill jag berätta om Thea”, säger Therese Axling.

Therese Axlin känner skuld, tänker på kvällen utanför vandrarhemmet och ibland på utredningen som aldrig blev av.

– Ett halvår före Theas död fick hon veta att hon hade asperger och adhd. Hon tyckte att det var skönt att få en förklaring. Det är bara synd att Thea inte fick veta det tidigare.

Vad tror du skulle ha hjälpt Thea?

– Tvångsomhändertagande, det är det enda som hjälper för att bryta, men det är svårt att få det. Har du inte många anhöriga och människor runt omkring dig som larmar är det nästan omöjligt. Thea ville bli frisk, men ansvaret var för stort och hon brottades också mycket med trauman som hon utsattes för under sitt liv som missbrukare."