Nu är den institutionaliserade korruptionen blottlagd och det är bara att mala på med frågor om hur detta har kunnat fortsätta om inte hela syftet har innehållit korruption!

" Över 13 miljarder kronor i bistånd har gått från Sverige till Afghanistan de senaste 20 åren.

Nu uppger företrädare för afghanska organisationer att de avkrävts mutor för att få bistånd beviljat.

– Det visar att korruptionen finns högt upp inom organisationerna som delar ut bistånd, säger Saeed Parto, forskningschef på en av organisationerna som tar emot bistånd i Kabul.

Afghanistan är landet som tagit emot mest svenskt bistånd sedan millennieskiftet. Pengarna skulle bidra till att bygga upp civilsamhället och stärka arbetet för demokrati – och mot korruption.

Men enligt uppgifter till DN kan en betydande del ha gått till svinn och korruption.

En stor del av Sidapengarna har gått via större givarkonsortier – givarländer och instanser som gått ihop om att distribuera bistånd till olika projekt. Störst är Världsbankens fond ARTF, som delat ut över 100 miljarder kronor i Afghanistan. Dit har Sverige bidragit med 4,4 miljarder.

DN har under våren varit i kontakt med företrädare för två civila organisationer i Afghanistan som fått bistånd via Världsbanksfonden. Båda beskriver ett stort problem med mutor. För att få bistånd måste man betala.

– Man blir kontaktad av en afghansk ”agent” eller mellanhand som uppmanar till att ansöka om bistånd och som meddelar att om vår organisation går med på att sätta in en betydande andel av pengarna vi beviljas till ett visst konto, så kommer vi att få vår ansökan godkänd. Inte annars. Det händer alla hela tiden, säger en anställd vid en organisation i Kabul.

Så fördelades det svenska biståndet till Afghanistan förra året

Biståndet på 1,05 miljarder kronor fördelades på 48 aktiviteter. De fem största aktiviteterna:

Så fördelades det svenska biståndet till Afghanistan förra året

Den anställde beskriver hur det kan handla om 5, 10 eller 15 procent av biståndet som krävs av ”agenten” och att organisationer som vägrat fått sitt bistånd strypt.

– Vi har kontaktat andra organisationer om att gå ihop och protestera öppet, men alla är för rädda för att bli av med biståndet då. Det är en slags maffiaverksamhet, som alla håller tyst om.

Fakta. Fler korruptionsfall upptäcks av Sida

Sidas budget var 26 miljarder kronor i fjol. Merparten av pengarna förmedlas via olika samarbetspartners, som multilaterala organisationer och civilsamhällesorganisationer, och i olika biståndsformer, som program- och projektstöd.

Riksrevisionen har tidigare slagit fast att det varit otydligt på vilka grunder som Sida väljer samarbetspartners. Andra myndigheters utvärderingar har också indikerat bristande transparens när det gäller Sidas avvägningar. Därför inleddes i fjol en granskning av myndigheten, som ska vara klar i slutet av oktober i år.

I fjol kom Sidas antikorruptionsrapport som visade att allt fler ärenden upptäcks. I fjol anmäldes totalt 451 misstankar i 326 ärenden, jämfört med 261 ärenden 2019. 2020 krävde Sida tillbaka 67 miljoner kronor efter att misstankarna utretts.

Sida har en visselblåsarfunktion för anonyma tips och en egen oberoende antikorruptionsgrupp som utreder misstankar om korruption. För närvarande utreds 20 misstänkta fall i Afghanistan.

En av organisationerna som fått stöd av Världsbanksfonden, EU och direkt från Sida är APPRO i Kabul som forskar om och jobbar med samhällsstrategier. Där är Saeed Parto forskningschef. Han har flera gånger besökt Sverige för att delta i konsultationer om Afghanistan och föreläsa för Sida, andra organisationer och Handelshögskolan i Stockholm.

Saeed Parto, forskningschef vid Afghanistan Public Policy Research Organization, APPRO, han uppger att han personligen upprepade gånger blivit kontaktad av mellanhänder som jobbat för korrupta befattningshavare inom EU, amerikanska biståndsorganet USAID och Världsbanken.

Saeed Parto fick höra att hans organisation kunde få bistånd om han satte en viss procent av pengarna åt sidan – till personen som beviljat biståndet. Fenomenet kallas ”percentagism”. Varje gång vägrade han att gå med på upplägget, och varje gång uttryckte mellanhanden förvåning. Exemplet som han menar varit mest chockerande är ett antikorruptionsprojekt som sponsrats av USAID värt 32 miljoner dollar under en femårsperiod.

– Trots att projektet skulle verka mot korruption, så delades pengarna ut genom det alla refererar till som ”percentagism”.

– Jag rapporterade fallet till EU, men inget hände. Jag fick höra att i brist på hårda bevis var det svårt att slå fast att korruption har begåtts, eftersom det var mitt ord mot den anklagades. När det gäller USAID-fallet ringde jag antikorruptionskommittén vid högsta ledningen. Även de sa att de kände till percentagism, men kunde inget göra utan bevis.

Det allvarliga, menar han, är att detta visar hur utbredd korruptionen är.

– För att kunna styra om någon beviljas bistånd eller inte måste agenten vara i maskopi med de mer seniora internationella beslutsfattarna. Det här visar att korruptionen går högt upp inom de internationella biståndsorganisationerna.

Pressansvariga vid EU:s biståndsavdelning uppger i mejl till DN att EU:s antikorruptionsorgan OLAF har utrett liknande fall, följt upp, i vissa fall återkrävt pengar och sett över hur projekt implementeras.

Världsbanken svarar i ett mejl att man tar allvarligt på alla korruptionsanklagelser och utreder varje fall. En internationellt erkänd tredjepartsgranskare har anlitats för att övervaka hur de program som Världsbanken stöder i Afghanistan genomförs, uppger banken och fortsätter:

”I en så komplex miljö som Afghanistan har Världsbanken robusta system för att säkerställa att medel spenderas som avsett och att program ger resultat för befolkningen”.

Göran Holmqvist, chef för avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd på Sida, uppger att han inte fått några uppgifter om fenomenet percentagism.

Sida har en egen oberoende grupp som utreder misstankar om korruption och som just nu utreder 20 fall i Afghanistan.

– Skulle vi få kännedom om något sådant här skulle vi ta det på största allvar. Man har möjlighet att anonymt höra av sig via vår visselblåsarfunktion. Men det är klart att det behövs bevis för att vidta rättsliga åtgärder eller återkräva medel.

Den amerikanska myndigheten SIGAR, Special Inspector general for Afghanistan reconstruction, rapporterar till den kongressen och har återkommande lyft allvarliga problem med biståndet till Afghanistan. 2018 kritiserades Världsbanksfonden starkt för brist på uppföljning. I en rapport i fjol bedömdes att nära en tredjedel av de granskade projekt som fått amerikanska medel gått till slöseri, bedrägerier och korruption.

Göran Holmqvist på Sida har tagit del av rapporterna och säger att vissa åtgärder har vidtagits av Världsbanken för att förbättra kontrollen.

Afghanistan rankades i fjol som ett av världens 15 mest korrupta länder av organisationen Transparency international .

Enligt DN:s källor är grundproblemet välkänt inom Sida – korruptionen är enorm i landet. Det beskrivs som ett stort dilemma där man tvingas göra det bästa möjliga i en omöjlig situation, och räkna in riskerna.

I en rapport från 2015 konstaterar Sida att de större givarorganisationerna som förmedlar Sidapengar sällan rapporterar om problem – istället förekommer ”happy reporting”: misslyckanden tonas ned och i vissa fall fortsätter pengar betalas ut till projekt som av olika anledningar stoppats.

Sida har bidragit med 2,5 miljarder kronor till att fler barn fått tillgång till utbildning i Afghanistan. 2015 framkom att det afghanska utbildningsdepartementet producerat falsk statistik för att få mer bistånd. ”Spökskolor”, som inte fanns annat än på pappret, med ”spöklärare” och ”spökstudenter”, beskrevs i lokala afghanska medier.

Göran Holmqvist bekräftar att det finns fall av spökskolor som finansierats av Världsbanksfonden.

– Men det är inte så att man ser mellan fingrarna med det. Medel från projekt som visat sig vara bedrägerier har krävts tillbaka.

Tillsammans med Norge, Danmark och Storbritannien gick Sida ihop och bildade givarkonsortiet Tawanmandi 2011, som bland annat skulle stödja åtgärder mot korruption.

En källa med insyn i Sidas verksamhet i Afghanistan beskriver att en lokal afghansk projektchef för Tawanmandi plötsligt åkte runt i lyxbilar och att alla pengar ”gick upp i rök”.

– Projekt de visade upp på pappret var fejk. Jag meddelade Sida om det här.

Sida har betalat 37,5 miljoner kronor till Tawanmandi mellan 2011-2013. Sida bekräftar att misstankar om korruption ledde till en utredning och att projektet stoppades i förtid. På Sidas sajt Openaid, som ska borga för transparens om biståndet, finns inga resultat beskrivna eller dokument upplagda om projektet.

Afghanistanforskaren Adam Pain frågasatte i helgen på DN debatt varför Sverige inte intagit en mer oberoende position med sitt bistånd till Afghanistan.

Enligt beslut från regeringen i maj skulle 3,3 miljarder kronor i svenskt bistånd gå till Afghanistan fram till 2024.

I samband med talibanernas snabba maktövertagande går Sida just nu igenom de stöd och samarbeten man har i landet för att se vilka insatser som kan fortsätta. Förra veckan meddelade Sida att man stoppar allt bistånd till den afghanska staten.

– Det kommer finnas insatser som inte längre är genomförbara som behöver avvecklas. Även sådana vi inte längre vill genomföra - samarbete med afghanska staten. Sedan finns även nya behov som behöver nya insatser - humanitärt bistånd kommer behöva utökas, och vi gör också nu allt vi kan för att via olika vägar trygga säkerheten för hotad personal hos våra samarbetsparter som journalister och MR-aktivister, säger Göran Holmqvist på Sida.

Fakta. Skillnad mellan olika biståndsformer

Utvecklingsbistånd handlar om att långsiktigt bekämpa fattigdom och verka för att länder ska bli mer demokratiska. Insatserna bygger på fleråriga strategier som beslutas av Sveriges regering.

Humanitärt bistånd ska rädda liv, lindra nöd och upprätta värdighet för människor som drabbas i väpnade konflikter, naturkatastrofer och andra kriser. Det kan handla om evakueringsstöd, mat, husrum och tillgång till vatten och grundläggande sjukvård.

Militärt bistånd går ut på att civilt bistånd kombineras med militära insatser. Det har i Afghanistan i stor utsträckning tillhandahållits av USA, men är kontroversiellt och har kritiserats hårt av bland andra Svenska Afghanistankommittén."