Skadorna på styrbordssidan är långt mer omfattande än vad som blev känt genom Evertssons filmade hål i dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”. Från Evertssons hål löper en mycket kraftig skada i skrovet, 20 meter lång och 4 meter hög eller mer, akterut till ytterligare ett ännu större hål. Skadan har förstört såväl bordläggning som fartygets struktur innanför.

Bättre filmmaterial behövs för noggrannare analyser. Bottnen bredvid skadan är mycket lätt att filma och undersöka av dykare i detalj.

I film SHK B 40 från haveriutredningen 1994 syns och hörs Rockwaters dykare undersöka lastdäck, men endast framme i fören (trots att haveriutredningen förnekar att man undersökt lastdäck). Dykledaren säger bland annat att man enligt en överenskommelse inte får gå längre bak än 20 meter. De som kan begränsa undersökningen är uppdragsgivaren, det vill säga Sveriges regering.

Det anmärkningsvärda med filmbilderna från 1994 är att så fort ROV kameran kommer nära fartygets botten inne på bildäcket virvlar det upp stora mängder slam som förstör sikten helt. Eftersom fartygets för gick ner sist under sjunkförloppet, fören ligger flera meter ovanför havsbottnen samt att ombordkörningsrampen var stängd, måste detta slam ha kommit in på något annat sätt på lastdäcket. Hur förklarades inte av haverikommissionen.

Upp ur hålen på Estonia, kommer ljuset från verkligheten!