GENÈVE Efter talibanernas blixtövertagande av Afghanistan kommer frågan om nästa steg: vilka länder kommer att erkänna eller stötta en talibanstyrd regering? Flera står på randen av ett erkännande, säger Jussi Hanhimäki, professor i historia och internationella relationer vid ansedda Graduate Institute i Genève.

– Talibanerna har en stark position även på ett diplomatiskt plan. Det finns flera länder som gläder sig över vad de anser vara ett misslyckande av USA och väst, och är beredda att stötta talibanerna, säger han till SvD.

– Det kommer sannolikt att gå ganska snabbt, några veckor eller månader. Vissa länder vill inte att andra ska hinna före och ta en ledande roll.

Det är inte de tidigare vapendragarna Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Pakistan som väntas sluta upp vid talibanernas sida. Förra gången talibanerna hade makten i Afghanistan, 1996-2001, erkändes deras styre enbart av dessa länder.

Men Saudiarabien och Förenade Arabemiraten väntas nu hålla en armslängds avstånd. I dag är de USA-allierade länder där Abu Dhabi vill positionera sig som ”Mellanösterns Singapore” medan Riyadh vill locka till sig västerländska investeringar och turister. Det sista de vill är att kopplas ihop med islamistiska extremister, menar Hanhimäki.

Om detta får SvD en fingervisning under ett samtal med saudiske Abdullah al-Rabeeah, tidigare hälsominister och nära rådgivare till kronprins Mohammed bin Salman, efter att talibanerna intagit Kabul.

– Detta är en motgång för oss alla. Det är hemskt om flickor inte får gå i skolan och utsätts för våld. Saudiarabien kommer bara att följa vad FN:s säkerhetsråd beslutar, säger han.

I främsta ledet för att erkänna en talibanregering står däremot Kina. Landet har redan förklarat sig redo att fördjupa den ”vänliga och samarbetsinriktade” relationen med Afghanistan. Fast det är inte geopolitiskt inflytande som i första hand intresserar Kina, menar Jussi Hanhimäki.

– Kina är inte särskilt intresserat av själva Afghanistan. För kineserna är ett erkännande av talibanerna mer symboliskt viktigt eftersom det speglar amerikanernas och västvärldens misslyckande. Man kammar hem politiska poäng.

Men Kina söker också stabilitet i regionen. Främst vill de eliminera extremistiska hot och separatistiska krafter. De är ute efter en uppgörelse - i utbyte mot stöd ska talibanerna inte tillåta att afghansk mark används som grogrund för extremism som sprids till Xinjiang där runt en miljon muslimska uigurer hålls i läger.

De finns även ekonomiska intressen bakom kinesernas vänskapliga ton gentemot talibanerna. Kina har investerat i en stor koppargruva och har stora investeringar i energiprojekt och infrastruktur i Afghanistan. Enligt en kinesisk talesman ser talibanerna fram emot Kinas ”deltagande i återuppbyggnaden av Afghanistan”.

Tätt bakom Kina står Ryssland som också överväger att stötta talibanerna, enligt flera bedömare. Även ryssarna har intresse av att bekämpa terrorism, undanröja separatister och skapa stabilitet i regionen. Såväl Ryssland och Kina har inte heller evakuerat sina ambassader i Kabul efter talibanernas maktövertagande.

– Ryssland är också ute efter att kamma hem poäng mot USA och Nato. Ett erkännande av en talibanregering är en triumf över västs misslyckande, menar Jussi Hanhimäki.

De senaste månaderna rapporteras talibanerna ha rest runt på charmoffensiv för att få nya allierade – med just Kina och Ryssland som centrala måltavlor.

– Ett erkännande från dessa bjässar blir förstås diplomatisk bingo för talibanerna. Men samtidigt lär talibanerna vilja moderera och mildra framtoning och agerade. De behöver omvärlden och kan då inte vara alltför extremistiska.

Men kanske blir grannlandet Iran först ut att erkänna talibanerna. Iran har redan miljontals afghanska flyktingar och med en stabil granne kan flyktingtrycket stoppas och människor kanske återvända.

Iran kan även få inflytande genom att stötta talibanerna och därmed stärka sin roll som regional makt, menar Hanhimäki. För Iran handlar det också om att ta ställning mot USA enligt uttrycket ”min fiendes fiende är min vän” – två parter går samman mot en gemensam fiende.

Medan Kina, Ryssland och Iran är ”uppenbara kandidater” för att erkänna en talibanstyrd regering står Pakistan och Turkiet sannolikt och väger, tror Hanhimäki.

För dessa länder är det mer komplicerat. Pakistan har varit med om talibanernas framväxt och erbjudit Usama bin Laden en fristad. Men samtidigt är Pakistan en traditionell allierad till USA. Turkiet vill ha stabilitet i regionen och stoppa den afghanska flyktingströmmen över gränsen. Men landet är Natomedlem vilket gör ett talibanerkännande svårt.

– Troligen pågår nu diplomatiska samtal mellan Kina och Ryssland om ett eventuellt erkännande i utbyte mot någon sorts inflytande. Det hela kan bli dominoeffekt där andra länder följer efter.

Men ett erkännande betyder inte nödvändigtvis att en talibanregering blir internationellt rumsren. Mycket beror på hur talibanerna kommer att agera härnäst.

– Många undrar i dag om det blir ett ”afghanskt styre” eller ett nytt IS. Är talibanerna så enade som de säger och kan de kontrollera extremisterna ? Detta lär avgöra vilket stöd omvärlden ger dem.