12/8 1323
2021-08-13
22 tim ·
12 augusti 1323
Tyvärr finns inte dokumentet bevarat, sist någon såg det var på 1600-talet. Förmodligen förstördes det vid stora branden på Stockholms slott 1697. Den ryska versionen verkar ha visats upp under en förhandling med svenskarna 1537, men har även den sedan dess gått förlorad (den svenska delegationen skrev dock av den versionen).
Men innehållet är känt. En traktat mellan kungariket Sverige och handelsrepubliken Novgorod som avslutade drygt trettio år av krig som blossat upp i samband med det tredje svenska korståget österut 1293. Förvisso lågintensivt under långa perioder, men inte sällan med härjningståg på motståndarens område, med allt vad det innebar. Kampen hade i ett större perspektiv stått längre än så och gällde inflytandet över Finland och Karelen, skulle området bli västerländskt och katolskt, eller skulle det bli ryskt och grekiskt-romerskt? Här fick man veta. Våra dagars Finland (då en del av Sverige som vilken som helst, Småland till exempel) kom att bli västerländskt. Sverige hade fått en erkänd gräns i öster.
Båda parter tycks ha insett att de inte kunde rubba varandra. Inget stod att vinna på att fortsätta kriga i ännu en oändlighet.
Delegationer samlades i Nöteborg (Schlüsselburg/Pähkinälinna/Oresjek, numera Schlisselburg) och den 12 augusti 1323 var man överens och skrev under ett historiskt traktat. Nyckeln mot öst, Viborg, hamnade på svenska sidan tillsammans med bland annat Savolax, två mycket omstridda områden. (Karta i kommentatorsfältet).
Den exakta gränsdragningen är numera oklar eftersom vissa orter är svåridentifierade, men började vid Systerbäck som blev en gränsflod, sträckte sig norrut genom Karelen och Savolax för att ta slut vid Helsinge hav – Bottenviken numera.
Tre år senare slöt ryssarna även ett liknande traktat med norrmännen som bland annat reglerade beskattningen av samerna, där varje vuxen same skulle erlägga fem vita ekorrskinn per år.
Lugnet höll i sig ett tag, Magnus Erikssons försök till nya korståg slutade med att landet och armén drabbades av Digerdöden. Men i slutet av 1400-talet byggde svenskarna Olofsborg på vad som torde vara ett område där inga fästningar fick uppföras enligt avtalet, men för säkerhets skull lät svenskarna (troligen Sten Sture d.ä.) tillverka en falsk version av traktaten med en framflyttad gräns vid Savolax och förmodligen förfalskade man nu också skrivningen att gränsen skulle sluta vid havet i norr, det vill säga Ishavet snarare än Bottenviken. Så fred avlöstes återigen av flera krig under 1500-talet där svenskarna fick övertaget under det tidiga 1600-talet bara för att förlora allt österut de kommande dryga hundra åren. Men då hette fienden inte Novgorod som slukats av det växande Moskovitiska riket.
BILD: Fästningen Nöteborg i våra dagar, sitt nuvarande utseende är dock ett resultat av senare tiders tillbyggnader. Nöteborg blev under den svenska stormaktstiden en gränsfästning österut. (Veika/wikimedia commons)
Pennan, Svärdet, borgar och befästningar: https://artiklar.pennanochsvardet.se/8nwn6oz7-fbo131...
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.