"Det har varit stor oro i byggsverige den senaste månaden efter Mark- och miljööverdomstolens besked den 6 juli att Cementa i Slite på Gotland inte får sitt tillstånd att bryta kalksten förnyat och därmed inte får producera cement.

Oron har varit befogad då Cementa står för ungefär tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige. Utan cement blir det inga nya bostäder, ingen Förbifart Stockholm och inga fundament till alla vindkraftverk som ska byggas.

Branschorganisationen Byggföretagen rapporterade efter en snabbanalys i juli att Sverige riskerade 280.000 uppsägningar och ett investeringsbortfall på 20 miljarder kronor i månaden som en följd av stoppet. För byggföretagen hade ett cementstopp varit betydligt värre än effekterna av coronakrisen. Di:s genomgång visar att vinsten för de fyra största byggbolagen Skanska, JM, NCC och Peab PEAB faktiskt ökade med 11 procent i snitt under coronaåret 2020 jämfört med 2019.

En kris av stora mått var alltså på väg att segla upp i Sverige som hade potential att skicka in landet i en lågkonjunktur lagom till valet nästa år. Byggföretagen hade troligtvis varit tvungna att börja varsla personal redan i september för att undvika att ha overksam personal i slutet av året.

En som inte varit det minsta orolig för cementkris är dock aktiemarknaden. I sin kollektiva vishet brukar den ofta vara snabb att fånga in förändringar som påverkar verksamheten. Sedan domen den 6 juli i år har de fyra stora byggbolagen i genomsnitt gått upp 1,4 procent, trots att Peab tappat rejält. Byggande fastighetsbolag som SBB, K-Fastigheter och Heba har gått starkt.

Det verkar som om aktiemarknaden fick rätt. På tisdagen meddelade näringsminister Ibrahim Baylan och miljö- och klimatminsister Per Bolund att en tillfällig ändring i miljöbalken ska göras så att Cementa kan fortsätta kalkbrytning under det nuvarande tillståndet. Cementa har inte brutit all kalksten i det befintliga täkttillståndet och kan nu verka ytterligare cirka åtta månader.

För Cementa är det väldigt viktigt – och bråttom. Bolaget har nu ett knappt år på sig att få ett nytt tillstånd godkänt, baserat på en ny ansökan med en förbättrad miljökonsekvensbeskrivning. Mark - och miljööverdomstolen avvisade ansökan för att miljökonsekvensbeskrivningen var för dålig. Den lägre instansen Mark- och miljödomstolen accepterade intressant nog beskrivningen och gav täkttillstånd på 20 år.

Sommarens ”Cementa-gate” väcker mängder med frågor. En är hur det kunnat ta domstolen 8-9 månader från huvudförhandling till dom? En annan fråga är givetvis vilka andra branscher som kan räkna med att regeringen går in och ändrar i lagen med två månaders varsel om det går illa? Det är visserligen unika förutsättningar men också unikt att stödja en bransch på det här sättet med en så snabb lagändring.

Den kanske viktigaste frågan är hur byggindustrin kunnat måla in sig i ett hörn genom att göra sig så beroende av en enda leverantör av ett så kritiskt material som cement. Det är speciellt anmärkningsvärt efter de uppmärksammade händelserna 2017-2018 när både SMA Mineral och Nordkalk nekades tillstånd att bryta kalk i Bunge och Ojnareskogen på Gotland. Då borde industrin ha förstått att det låg i farans riktning att även Cementa skulle riskera att få ett nej.

Byggindustrin har haft ett antal år på sig att bygga upp alternativa distributionskanaler men verkar ha gått den enkla vägen. Kanske räknade man med att Cementa var ”Too big to fail” och att regeringen skulle rädda industrin om något gick fel – vilket man i och för sig fick rätt i.

”Cementa-gate” samt även måndagens uppmärksammade klimatrapport sätter också fingret cementtillverkningens effekter på miljön och hur man ska lösa situationen. Cementtillverkning är den bransch näst efter ståltillverkning som genererar mest koldioxidutsläpp globalt. Cementas anläggning i Slite står enskilt för 3-4 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Efterfrågan på cement ökar kontinuerligt globalt och något måste göras.

Cementa har en plan, även om den bara är i sin linda. Den 2 juni i år, blott en månad innan den ödesdigra domen, meddelade bolaget att verksamheten ska bli den första i världen att bli koldioxidneutral till 2030. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen kommer från den den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas. Resten kommer från den stora mängden energi som går åt för att uppnå de 1 450 grader som krävs för processen. Planen är att 1,8 miljoner ton koldioxid ska fångas in vid tillverkningen, fraktas med båtar till Norge och pumpas ned i gamla oljeborrhål.

Det blir oerhört dyrt och komplext men ett viktigt initiativ för att minska koldioxidutsläppen. Näringsministern Ibrahim Baylan var med på presskonferensen och uppskattade i en intervju med Financial Times kostnaden för anläggningen till 9-12 miljarder kronor. Det skulle i så fall bli en av de största industriinvesteringarna i Sverige de kommande tio åren. Projektet har fått förhållandevis lite uppmärksamhet jämfört till exempel andra stora miljöinvesteringar som Hybrit-projektet och H2 Green Steel för fossilfri ståltillverkning.

För att investera sådana belopp lär Cementa behöva kalkbrytningstillstånd på minst 20 år. Frågan är om man kommer att få det, och i så fall när? Regeringen sparkade burken framför sig efter tisdagens besked men vi kan räkna med att Cementa kommer att bli en följetong det kommande året. Frågan har visat sig gripa in i stora delar av samhället – här ställs ekonomi, jobb och klimatinvesteringar mot viktiga naturvärden på ett politiskt känsligt vis. ”Cementa-gate” lär rulla vidare det kommande året."