" Vad gör Sverige för att förhindra att Afghanistan faller sönder? Sverige tillsammans med det internationella samfundet har investerat enormt mycket i Afghanistan de senaste 20 åren men sviker landet i dag. Hur kan vi låta Afghanistan falla i händerna på islamistiska jihadister och terrorister, igen?

Sedan Joe Bidens tillkännagivande den 14 april 2021 att USA lämnar Afghanistan helt har talibanerna tagit kontrollen över hälften av landet. Talibanerna kontrollerar i dag de ekonomiskt viktiga gränspassagerna och strategiskt viktiga huvudvägar som förbinder Kabul med södra, västra och norra Afghanistan. De senaste två månaderna har fler än 130 distrikt fallit i händerna på gruppen, oftast utan stridigheter.

Den afghanska polisen, armén och lokala milisen har lämnat sina posteringar för att de var avskurna från omvärlden men också för att de inte ser någon mening att strida när USA lämnar Afghanistan.

En annan viktig förklaring till talibanernas framfart är det fredsavtal som Trump­administrationen skrev med talibanrörelsen den 29 februari 2020 i Doha, Qatar. Detta avtal innebar att USA inte längre deltar i strider på central­regeringens sida. Följaktligen förlorade de afghanska säkerhets­styrkorna sitt viktigaste militära medel, det vill säga flygunderstöd. Detta har försvagat Afghanistans säkerhetsstyrkor avsevärt.

Händelseutvecklingen sedan USA började lämna Afghanistan i maj har gått åt fel håll och Afghanistan kommer att sönderfalla blixtsnabbt om inte omvärlden agerar snabbt för att förhindra en totalkollaps av Kabul-regeringen. Samtidigt som USA trappade upp trupp­tillbaka­dragandet i slutet av juni har afghanska krigsherrar börjat återaktivera sina milismän för att försvara sig mot talibanerna, men också för att utpressa central­regeringen. En sådan utpressning har redan tvingat Afghanistan till en dysfunktionell samlingsregering sedan 2014 eftersom Abdullah Abdullah – förloraren av de två senaste presidentvalen – med stöd av krigsherrar vägrat acceptera valresultaten.

Dessa krigsherrar är en viktig anledning till att den afghanska staten aldrig kunnat konsolidera sin makt trots 20 år av statsbyggande, institutions­skapande och fredsbevarande insatser i landet. Sedan den välutbildade presidenten Ashraf Ghani kom till makten 2014 har han försökt marginalisera krigsherrar och kungamakare som dominerat den afghanska politiken sedan kommunistregimens fall 1992, men USA:s trupp­tillbakadragande har förändrat maktbalansen i Kabul. Både talibanerna och krigsherrarna är på krigsstigen på varsin sida och hotar den afghanska staten.

Var finns omvärlden? Den totala närvaron i Afghanistan har omvandlats till en total frånvaro: utländska militärer och diplomater samt deras lokalanställda flyr landet. Slagorden från 2001/2002 i samband med invasionen av Afghanistan om att ”befria afghanska kvinnor, demokratisera Afghanistan, bekämpa terrorismen” känns väldigt avlägsna i dag. Varför är EU-länderna och Sverige så tysta? Har västvärlden kapitulerat i Afghanistan?

En sak är säker: den afghanska staten kommer att sönderfalla inom den närmaste tiden. Frågan inte är om utan när. USA:s underrättelsetjänst bedömer att Kabul kommer att falla inom sex till tolv månader. Jag tror att Kabulregeringen faller inom tre till fem månader. Det enda som kan hindra talibanernas framfart är utländskt flygunderstöd och luftangrepp.

Konsekvensen av ett sönderfall kommer att bli förödande, inte bara för Afghanistan utan också för den globala säkerheten. Afghanistan kommer att bli en fristad för internationella jihadister, terrorister och islamister vilka hotar många länders riksintressen, även Sveriges. En statskollaps innebär också inbördeskrig liknande 1990-talets vilket kommer att driva uppemot tio miljoner afghaner på flykt till grannländerna Iran och Pakistan. Vissa av dem kommer att ta sig till EU-länder; en angelägenhet även för Sverige som redan har tagit emot ett stort antal flyktingar från Afghanistan.

Joe Biden sa i ett möte med Ashraf Ghani den 25 juni 2021: ”Afghanerna kommer att behöva bestämma om sin framtid, vad de vill.” Problemet är att den afghanska eliten inte är kapabel att styra landet eller avgöra dess framtid på egen hand. Avsaknaden av en konsensus kring inriktningen på den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen bland den analfabetiska bondeeliten (krigsherrar, klan- och etniska ledare) som styrt Afghanistan efter kommunist­regimens fall gör det svårt för Afghanistan att överleva utan utländska militära, politiska och ekonomiska stöd. Den afghanska intelligentians död 1992 har inneburit en katastrof för landet, en katastrof som västvärlden med CIA i spetsen bistått att förverkliga. Historien upprepar sig. Den här gången efter 20 år av ett statsbyggande- och moderniserings­projekt som kostat oerhörda summor.

För att förhindra ännu en tragedi i det afghanska dramat som västvärlden varit inblandad i under de senaste 40 åren, först i kampen mot Sovjetunionen och sedan mot den internationella terrorismen, måste Sverige ta en ledande roll och agera nu. Utrikesminister Ann Linde bör begära ett extrainsatt möte med EU:s utrikesministrar för att diskutera situationen i Afghanistan. En fråga som bör diskuteras är skyddet av civilbefolkningen när miljontals människor påverkas av kriget. En annan fråga som måste behandlas är hur EU tillsammans med USA, med stöd av FN:s säkerhetsråd, kan hjälpa den afghanska centralmakten. Det krävs handling för att förhindra talibanernas offensiv, inte tomma uttalanden. Utan en fungerande regering i Kabul är en humanitär katastrof med ödesdigra konsekvenser att vänta.

Om Afghanistan omvandlas till en fristad för terrorister kommer det att hota den globala säkerheten, och därmed Sveriges säkerhet. Dessutom kommer miljontals afghaner att ta sig till Europa och 20 år av ekonomiska, politiska och militära insatser som världssamfundet har gjort i Afghanistan kommer att gå förlorade. Därför måste Sverige tillsammans med EU agera nu för att förhindra en sådan utveckling innan det är försent."