Betalningsmedlets existens kräver evigt växande tillväxt och betalningsmedlet består av räntebelastade skulder - skapade av den enskilda banken.

Om bankerna kunde ta högre ränta så skulle de alltså inte göra det, säkert inte...

"De långa amerikanska statsräntorna, det vill säga räntorna som den amerikanska staten betalar för att låna pengar på tio års sikt har fallit kraftigt under sommaren – från runt 1,7 procent till 1,2 procent. En liknande utveckling har skett i andra länder – inklusive Sverige där tioårsräntan har fallit från ungefär 0,5 procent till 0,1 procent.

Det stora tappet kan tyckas märkligt givet att inflationen i framförallt USA steg mer än på flera decennier i juni och de senaste månaderna har legat långt över centralbankens mål – något som skulle kunna leda till att centralbanken känner sig tvingad att höja räntan för att förhindra en uppåtgående inflationsspiral.

Enligt de aktörer på finansmarknaden som SvD talat med finns det flera förklaringar till varför räntorna har fallit så kraftigt, trots den höga inflationen. För att förstå utvecklingen måste man först begripa vad som driver statsräntorna.

Räntorna består av två delar: En som styrs av förväntningar om framtida inflation och en annan som kallas realräntan (räntan justerad för inflation) och som styrs av andra faktorer – som till exempel hur starkt ekonomin går och utbudet av statsobligationer.

Pär Magnusson, räntestrateg på Swedbank, konstaterar att marknadens inflationsförväntningar har rört sig sidledes under sommaren. Att räntorna har fallit så mycket beror därför inte på förändrade inflationsprognoser utan snarare på att utsikterna för ekonomin har skruvats ned. Det har fått realräntekomponenten av statsräntorna på fall.

– En tumregel brukar vara att realräntan normalt sett ska motsvara ungefär de reala tillväxtförväntningarna i ekonomin. Så vad nedgången i realräntan pekar på är att marknaden har en väldigt dyster bild av hur tillväxten kommer se ut under de kommande tio åren, säger Pär Magnusson.

Bergqvist lyfter fram marknadens ökade oro för fler nedstängningar i spåren av nya virusvarianter. Han pekar också på att både regeringar och centralbankernas massiva stimulanser förmodligen har toppat – samtidigt har den amerikanska centralbanken börjat att diskutera möjligheten för åtstramningar.

– Marknaden ser framför sig hur trycket går ned i världsekonomin och att därmed också inflationen kommer att falla, säger Robert Bergqvist.

Robert Bergqvist pekar också på den stora ränteuppgången i början av året. Uppgången berodde på en ökad optimism i världsekonomin bland annat på grund av vaccinering och president Joe Bidens planer på massiva stimulanspaket i USA.

– Det var många som låg i positioner för stigande räntor och så ligger man helt enkelt väldigt fel och måste stänga sina positioner, säger Robert Bergqvist.

Claes Måhlén, räntestrateg på Handelsbanken, lyfter fram en annan förklaring till sommarens räntenedgång: Den amerikanska centralbankens aggressiva penningpolitik.

– Räntenedgången är framförallt en effekt av att Federal Reserve fortsätter att köpa statsobligationer för massiva belopp, säger Claes Måhlén.

Köpen håller nere räntorna genom att öka efterfrågan på obligationerna, samtidigt som Biden inte ser ut att kunna driva igenom lika stora stimulanser som han hade velat. Det leder till minskad upplåning och håller därmed nere utbudet av nya obligationer.

– Det ser inte ut som om att det ligger något framtungt nytt paket från Biden-administrationen, säger Claes Måhlen.

Amerikanska statsräntor har varierat kraftigt under coronapandemin. Efter att ha ökat i början av året har räntorna – som sagt – fallit rejält och är fortfarande en långt lägre än innan coronapandemin. Frågan är vad som händer härnäst.

Pär Magnusson på Swedbank tror att räntorna kan falla ännu mer i USA – något som delvis smittar av sig på räntorna i Sverige och andra länder. Magnusson pekar på dagens höga inflationsförväntningarna som han spår kommer att falla tillbaka i takt med att den faktiska inflationen sjunker när ekonomin normaliseras efter coronapandemin.

– Inflationsförväntningarna brukar formas väldigt mycket av vad inflationstakten är här och nu, snarare än vad den kommer att bli de kommande tio åren, säger Pär Magnusson.

Pär Magnusson tror dessutom att det är i den amerikanska centralbankens intresse att försöka hålla räntorna låga länge.

– Skulle räntan av någon anledning skulle stiga då finns det en risk för att det kommer att slå mot börsen och om börsen faller så kommer ekonomin att få sig en smäll. Då kommer Federal Reserve att få backa och bli lite mjukare. Det kommer i sin tur hålla tillbaka realräntan, säger Pär Magnusson.