Med andra ord så är nästan 99 procent av våra pengar helt elektroniska – något Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar är unikt.

– Sverige är ledande i digitala betalningar. Det är många centralbanker i världen som tittar på oss, säger han.

Bergqvist ser framför allt två orsaker till att Sverige har ett så pass lågt kontantanvändande. Dels tror han att svenskar generellt gärna tar till sig ny teknik, där Swish spelat en stor roll, men också en rädsla under pandemin för att använda sedlar i syfte att undvika smitta. Restriktionerna har också ökat benägenheten att handla över internet.

Han ser många fördelar med en övergång till ett kontantfritt samhälle, men anser samtidigt att det finns många frågetecken som måste rätas ut.

– Vad gör vi om någon drar ur sladden? Ta den senaste it-attacken mot Coop till exempel och tänk att en gigantisk cyberattack mot Sverige sker. Ska vi då gå tillbaka till en bytesekonomi?

Det var i början av juli som Coop drabbades av en it-attack där majoriten av deras 800 butiker under flera dagar inte kunde ta kortbetalningar. Kedjan uppskattades förlora mer än 100 miljoner kronor.

Sverige är ledande i digitala betalningar.

En annan risk med ett kontantlöst samhälle är att grupper som har svårt att hantera tekniken kan stängas ute.

– Det måste finnas lösningar för dem, så att de känner att de är en del av samhället, säger Bergqvist.

Alla svenskar är inte positiva till minskad kontantanvändning. I en undersökning gjord av Riksbanken visade framför allt äldre missnöje med utvecklingen: Drygt hälften av alla tillfrågade i åldergruppen 65–84 var negativa. Detsamma gällde 37 procent inom åldersgruppen 45–64, samt 30 procent av de tillfrågade 25–44-åringarna. För den yngsta åldersgruppen, 18–24, var knappt en femtedel negativt inställda.

När kontantanvändningen sjunker, minskar också Riksbankens möjligheter att påverka ekonomin genom att trycka nya sedlar. Därför ser man nu över möjligheten att införa en så kallad e-krona: En elektronisk valuta, med den viktiga skillnaden att den garanteras av centralbanker och inte av privata banker. Mer valuta kan då också skapas av centralbankerna.