Investors inflytande är nu inskränkt till förrädare inom de krafter som motverkar den Djupa Staten - kan som mest skapa mindre uppflammande kontroverser.

" Det blev under måndagen känt att Estlands och Sveriges haveriutredare som nu undersöker vraket funnit två 10-15 meter långa sprickor i skrovet. Enligt representanten för de överlevande från katastrofen, Rolf Sörman – som är med ombord på undersökningsfartyget, är sprickorna en decimeter breda.

Men en central fråga var först obesvarad. Går sprickorna vertikalt uppifrån och ner - som det hål på 4 gånger 1 meter som i höstas visades i dokumentären ”Fyndet som ändrar allt”? Eller löper sprickorna horisontellt, längs med fartygets sida?

– Jag vet inte, jag har inte sett bilderna själv och fått någon tydlig redogörelse. Analysen av bilderna är inte gjord ännu, säger Jörgen Zachau som är utredningsledare för Estonia vid Statens haverikommission och följer arbetet från Sverige, till DN.

Kärnfrågan är ju om sprickorna i skrovet orsakats av ett föremål under Estonias färd och då kan ha påverkat fartygets snabba förlisning. Eller om sprickorna uppkommit då fartyget slog i botten eller senare när skrovet som ligger över en slänt på botten vridit sig. Bägge teorierna har framförts av experter DN talat med.

DN kontaktade därför nyhetsbyrån TT, vilken som enda svenska massmedium har en medarbetare på plats på undersökningsfartygen. TT uppger för DN att sprickorna går längs med skrovet. Däremot är det ännu oklart om de påträffats under eller ovanför M/S Estonias vattenlinje.

Enligt direktören i den estniska haverikommissionen Rene Arikas har man förutom sprickorna också gjort andra observationer:

– Vi har upptäckt att det finns olika föremål utanför vraket som vi definitivt vill ha mer detaljerad undersökning av. På samma sätt kan man se att vraket har deformationer av olika storlek på olika platser, säger Rene Arikas till den estniska tidningen Postimees.

Sprickorna upptäcktes vid mätningar som genomförts med Mesotech-teknik. Det innebär att en sonar monterad på ett stativ sänks ner från den estniska isbrytaren Eva-316 och ställs på botten.

Sonaren sänder ut ljudvågor som sveper över skrovet, vilka reflekteras och ger en bild av skrovet. Sonaren har ställts upp på 16 olika positioner runt skrovet, och när bilderna läggs samman blir det en detaljerad bild av hela skrovet. Det är mellan två av dessa positioner (positionerna 5 och 4 på bilden) som sprickorna upptäcktes. Det är på styrbordssidan, akter om det hål mitt på skrovet som avslöjades i höstas.

Nu tas också prover på havsbottens sammansättning.

Men Estland trycker nu på för att utredarna snarast möjligt ska fotografera skrovet från en undervattensfarkost med en videokamera. Att göra detta nu har varit en eventuell möjlighet.

Från svensk sida har man däremot velat vänta med att fotografera vraket till nästa vår med fotogrammetri. Det är stillbilder som sätts samman och ger en stor detaljrikedom. Motivet för att vänta har varit att sikten i vattnet då är bättre med mindre alger och växtlighet. Men Estland vill gå snabbare fram:

– Sikten är tillräckligt bra för att utföra undersökningar med en undervattensrobot, säger Rene Arikas till Postimees.

Det kräver i så fall att ett nytt fartyg sänds ut, utöver det svenska och estniska som finns på plats. Ett sådant fartyg ligger enligt uppgift till DN redo och kan i så fall ganska omgående sända ner en robot för att filma M/S Estonia."