" I april i år tog Riksbanken kontakt med konsultfirman Brolin-Westrell, som arbetar med bland annat ledarskapsfrågor och konflikthantering. Orsaken var att det under det senaste året inkommit tre anonyma visselblåsarärenden som på olika sätt beskriver missförhållanden i ledningen för en av Riksbankens sju avdelningar.

Brolin-Westrell fick därför i uppdrag att undersöka den anonyma kritiken och sammanfatta sina slutsatser i en rapport. Granskningsrapporten – som bygger på 19 intervjuer – är nu klar och har överlämnats till Riksbanken, varifrån Di har begärt ut den.

Av rapporten framgår att frågan till stor del handlar om relationen mellan avdelningschefen och chefen för en av enheterna på avdelningen, där den förstnämnda alltså är chef över den sistnämnda och delaktig i rekryteringen av densamma.

”Av olika anledningar har det funnits, och finns fortfarande, misstankar om att relationen avdelningschef och enhetschef emellan är både professionell och privat, och att detta har en påverkan i deras respektive yrkesutövande. Det faktum att relationens karaktär varit otydlig har skapat ett tillitsproblem inom arbetsgruppen”, står det i granskningsrapporten om hur situationen påverkat avdelningens ledningsgrupp.

Rapporten beskriver också att det från ledningsgruppen lyfts tydlig kritik mot ”avdelningschefens bristande kommunikation om sin relation med enhetschefen”, som det uttrycks.

”Den ska ha beskrivits som endast kollegial för att sedan uppfattas också som privat”, skriver Brolin-Westrell.

En person som Brolin-Westrell intervjuat beskriver enhetschefen som en felrekrytering, och att det finns en ”korrumperande vänskapsrelation” mellan enhetschefen och avdelningschefen. Flera personer beskriver att enhetschefen favoriseras av avdelningschefen, exempelvis genom att inte behöva rapportera lika ofta eller lika utförligt som andra.

Det nämns även att ”kritik har varit svårt att adressera uppåt då ryktesspridning finns om avdelningschefs och enhetschefs privata vänskap”, varför anställda uppges ha undvikit att vända sig uppåt med synpunkter.

Förutom relationen i sig riktas kritik mot den berörda enhetschefen, som av vissa intervjuade anklagas för att ägna sig åt särbehandling, kränkningar och mobbning.

”Några få personer lyfter upp ett antal oprofessionella beteenden från chefens sida, som att beklaga sig öppet om sin lön, ta möten på offentliga platser, raljera om ansökanden till enheten”, står det i granskningsrapporten.

Brolin-Westrell beskriver anklagelserna, som på olika sätt alltså riktas mot både avdelningschefen och enhetschefen, som allvarliga.

”Att detta överlappar med misstankar om vänskap blir särskilt oroväckande”, står det i rapporten.

En källa till Di uppger sig veta med säkerhet att avdelningschefen och enhetschefen har en privat relation och i alla fall tidigare även umgåtts familjevis. Riksbanken ska dock inte ha velat ta tag i frågan, trots visselblåsningar och minst en internutredning som föregick den externa granskning som Brolin-Westrell nu gjort.

”Det faktum att relationens karaktär varit otydlig har skapat ett tillitsproblem inom arbetsgruppen. Vi ser det som viktigt att relationen klarläggs och full transparens råder framöver”, står det i den nu färdigställda granskningsrapporten.