Fränden Om Statsgrundningsfundamenta
2021-07-01
risken stor att det är skrivs i strandkanten vid ebb.
Men det är lika bra att ta reda på hur det förhåller sig med
den saken:
För inte så länge sedan blev jag hjälpt att reda ut begreppen
stat och nation, hur dessa två skiljer sig och vad dessa
egentligen beskriver för någonting.
De allra flesta av oss blandar som vanligt korten lite hejvilt
utan att ana vilken roll det kan spela på ett större bräde.
Och vilken dag är bättre att klargöra detta än på självaste
nationaldagen, den som inte firades för 20år sedan och som
idag, då somliga ursäktar sitt firande, men ofta av en helt
felplacerad anledning.
Statsbildningen är en tanke, en överenskommelse mellan
människor om dragna gränser över en geografisk yta,
vilket beskriver vart ett land gränsar till ett annat.
Landmassa förflyttar sig relativt långsamt och kan därför
praktiskt bestämmas vara fasta geografiska indelningar,
vilka inom varje stat kan bildas och skapa förutsättningar,
gällande för den grupp människor som bor inom dessa linjer.
Inom gränsen bestäms när någon människa kan definieras
som något, förutom främst människa.
Vilka förhållningssätt, villkor och med vilken legitimitet ett
regelverk som skall gälla, inom vilken yta för vem.
Föds man i Sverige, då är vederbörande betraktad ur ett
juridiskt perspektiv som svensk medborgare, med allt vad
det kan innebära i övrigt, som exempel.
Någon annan "svenskhet" i juridisk mening, finns inte, eller
borde inte finnas åtminstone, även om famösa försök till
annat ständigt pågår, men det är en annan femma.
Hade vi inte haft gränser och du föddes här ändå så hade
du fortfarande varit du, precis lika mycket människa som
i nu när du betraktas också som svensk medborgare.
Nationsbildandet som tanke liknar den mera moderna
konstruktion som stat innebär ifråga om regelverk
men grundar sig på stam, alltså blodlinje och inte jordlinje.
Indianer byggde sina överlevnadsstrategier på ideér
om folkstammen som utgångspunkt för legitimerandet
av villkoren som skulle gälla för vilka, i förhållande till andra.
De ansåg inte att de ägde jorden, deras egendomsrättsliga
förfarande gällde inom gruppen och betraktade inte marken
utifrån ritade gränser som avgörande för regelverkets tillkomst.
Vartän de befann sig så gällde deras regler för dem och de
var allt som oftast i rörelse då de levde ett nomadliv.
Dessa stammar hamnade återkommande i konflikter just för
att dessa rörde sig fritt men värdebestämde individerna utifrån
sin definition av stamtillhörighet.
Tills dagarna då europeérna seglade iland och visade prov på
sin idé om humanitär avhållsamhet till allt vad som betraktades
som mindre värt, främst ur ett materiellt nyttoperspektiv.
Tanken om stam som begrepp för samhällsbyggandet är äldre
och primitivt i jämförelse med den mera moderna tanken om
stat utifrån överenskomna gränser ritade i sanden.
Blodslinjetänket brister så fort att någon inom stammen
förökar sig med någon utanför.
Hur skall avkomman betraktas?
Och när folk rör sig, och människor rör sig hela tiden, så
krockar detta alltid med andra, om regelverket följer dem som
utgör stammen.
Drar man över världen och tar med sig sina idéer om vad
som gäller för sina egna men inte andra, då är konflikten given.
Det är som bekant alltid en fråga om tid, men ekvationens
resultat är givet.
Trots detta tämligen uppenbart bristfälliga vid betraktelserna
av dessa tankar så finns det ändå två försök till statsbildningar,
i moderna historia, utifrån stambegreppet som grund för dem.
Den 1:a gick i krig med alla runtom, den 2:a har aldrig haft fred.
Vilken prägling, vilken motsägelsefull fram och baksida i
förhållande till vad skolan ville lära ut.
Trots att man kanske inte trodde att det fanns mynt som
stansats med dessa sidor så har det uppenbarligen gjorts ändå.
Minst en gemensam nämnare kan anas mellan dessa symboler.
//P.F.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.