" Den undre världen lär ha skakats om rejält när Europol, FBI och poliser från flera andra länder nyligen avslöjade att man avlyssnat kriminellas brottsplaner via tjänsten Anom. Ett liknande avslöjande kom ungefär för ett år sedan, då fransk polis hade knäckt den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat.

I Sverige har flera brottsfall blivit uppmärksammande i och med att svensk polis fick ta del av den krypterade datan – som gick rakt in i de kriminella gängens kärna. 30 profilerade kriminella från Vårbynätverket i Stockholm och från Botkyrka åtalades exempelvis i ett omfattande mål där meddelanden varit viktiga pusselbitar.

Sverige är också ett av de länder som har haft störst framgångar i kölvattnen av Encrochat.

– Vi ligger väldigt långt fram när det gäller domar. Jag vågar inte riktigt säga att vi ligger först, men jag skulle tro det, säger Solveig Wollstad, chefsåklagare och Sveriges högsta representant i åklagarsamarbetet Eurojus i Haag.

Senast i början av juni uppgav exempelvis Stockholmspolisen att sammanlagt 200 fängelseår har dömts ut med stöd av Encrochat-bevisning.

Generellt så vet vi att det inte bara gått att förlita sig på Encrochat-bevisning.

Hittills har tio Encrochat-domar skickats till Frankrike, som planerar en utvärdering av hela operationen, enligt Wollstad. Men det hela är inte så enkelt att svensk polis och åklagare varit flitigast. Svensk polis hade redan många ärenden i rullning. Encrochat kunde ge stödbevisning i många fall, som gjorde att åklagare kunde gå vidare till åtal.

Chefsåklagare Solveig Wollstad säger att Sverige ligger långt fram i rättsfallen mot kriminella i Encrochat.

– Vi hade många utredningar igång, där Encrochat fick stor betydelse. Jag vill inte säga att vi är effektivare än andra. Jag tror nog att mycket handlar om att vi redan haft stora utredningar på gång under en längre tid, säger Wollstad.

En bidragande orsak till de rättsliga framgångarna kan vara principen om fri bevisprövning som gäller i Sverige. Parter i ett rättsmål får föra fram den bevisning de önskar och domstolen avgör värdet av den. I Encrochat-fallet kan det vara viktigt, säger Solveig Wollstad.

– Det är kanske vissa andra som också har det. Men ett exempel är Storbritannien, där kravet är att man exempelvis måste veta exakt hur saker tagits i beslag för att det ska kunna godkännas som bevisning. Där kan man normalt inte heller åberopa telefon­avlyssning om man inte har rättens tillstånd från början att göra det, vilket man nästan bara får i terror­ärenden.

Sammanlagt 200 fängelseår har dömts ut med stöd av Encrochat-bevisning.

I flera Encro-fall har försvars­advokater uttryckt skarp kritik mot användningen av materialet. Riksåklagaren har samtidigt, i en skrivelse från den 29 april, listat åtta fällande hovrättsdomar och därtill åtta fällande domar i tingsrätter, där bevisning från Encrochat godkänts.

Utöver de fallen har det tillkommit fler. Så sent som på fredagen dömdes sex män, varav fyra till livstids fängelse, för ett mord och mordförsök i Ingelsta i Norrköping. Domstolen har tillåtit Encro-materialet som bevisning och bedömt att det går att dra "tillförlitliga slutsatser" utifrån det.

Åklagarna räknar med att framöver göra en sammanställning för att få en helhetsbild över samtliga Encro-domar.

– Vi kan inte vara säkra på att vi fått reda på alla. Därför vågar jag inte att ge en exakt siffra på antalet domar i dagsläget, säger Marie Lind Thomsen, vice kammarchef vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Den 19 maj meddelade HD att man inte prövar bevisningen i ett fall som hade överklagats upp till högsta instans. Därmed blev vägen utstakad – krypterade meddelanden som använts i brottsliga syften får användas som bevis.

Men meddelandena i Encrochat har ändå inte varit självklart som bevisning i brottmålen. I en hovrättsdom från i maj, där en man stått åtalad för grovt vapenbrott, byggde en stor del av bevisningen enbart på chattar från den krypterade tjänsten. Domstolen godkände visserligen att materialet användes i målet, men reste samtidigt frågetecken för bevisvärdet av meddelandena. Den åtalade mannen frikändes.

Enligt Europol deltog flera länder i operationen kring Encrochat; Sverige, Norge, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike, där de två sistnämnda var huvudpartners i samarbetet.

FBI lyckades med hjälp av operationen ”Trojan Shield” sprida krypterad kommunikationstjänst.

När det gäller operationen ”Trojan Shield” var det amerikanska FBI som med hjälp av en informant lyckades sprida en annan krypterad kommunikationstjänst, Anom, under några år. Personer inom den organiserade brottsligheten har pratat öppet om misstänkt planerade och genomförda brott.

I juni i år slog poliser runt om i världen till gemensamt inom ramen för Trojan Shield. Insatsen gjordes i mer än 16 länder, spritt över hela världen. Av 700 gripanden i den gemensamma aktionen skedde 155 i Sverige. Hur Anom-bevisningen håller i domstol återstår att se.

Men går det som i fallen med Encrochat så kan det bli en framgång.

– Det kan bero på vad det är som kommunicerats. Meddelandena kan innehålla allt från fotografier på vapen till order att göra vissa saker. Generellt så vet vi att det inte bara gått att förlita sig på Encrochat-bevisning, säger chefsåklagaren Solveig Wollstad.