Jag tror minsann att vi tänker lite på Villa Kassman och Leninsresväg och skänker en värmande tanke åt vilka som möjligen fanns i bakgrunden och som tjänade mest på både WW2 och det kalla kriget.
Vi tar därför Kjells Palmbergs drapa från tidigare idag ännu en gång
Nuförtiden brukar lögn, dikt och sanning flyta ihop till ett efter Donald Trump-epoken. Carina Bergfeldt SVT-journalist i USA tidigare påpekade att Washington Post höll räkningen på Trumps lögner dag för dag och att de var uppe i nånstans runt tiotusen sommaren 2019 redan. Tänk om en svensk statsminister skulle hålla sig med den lyxen? Följande lilla historia skulle "Trottare" och Leninister begrunda (Guillou, Linderborg, Ohly , Greider m.fl) läsa och värdera sanningshalten i. ÄR DEN SANN?
AMIRAL SJTJASTNYJS UNDERGÅNG
Sommaren 1993 publicerades i Ryssland dittills helt hemliga uppgifter om Trotskijs mord på amiral Alexej Sjtjastnyj den 21 Juni 1918 i Moskva. Orsaken till mordet var mycket enkel. Trotskij hade vårvintern 1918 gett amiral Sjtjastnyj, chefen för baltiska flottan order om att överlämna samtliga 200 örlogsfartyg till tyskarna. Amiralen vägrade.
Adolf Joffe, som var Trotskijs nära kamrat och chef för den sovjetiska delegationen vid fredsförhandlingarna i Brest, sade till tyskarna: "Det blir varken fred eller krig". Tyskarna förstod vinken och behöll rysk mark, som de hade ockuperat. De hade ytterligare krav. Lenin och Trotskij började slingra sig. Tyskarna hotade med att avslöja Lenin och Trotskij som sina betalda agenter om Berlin inte fick behålla totalt en miljon kvadratkilometer rysk mark, inte fick 6 miljarder mark som kompensation och lämna baltiska flottan på köpet. Lenin och Trotskij gav sig.
Baltiska flottan befann sig då utanför Helsingfors. Som sagt vägrade amiral Alexej Sjtjasnyj lyda order och beslöt att rädda hela flottan och föra den hem till Kronstadt. London krävde att Ryssland inte fick överlämna flottan till tyskarna, utan att man skulle spränga den i luften. Trycket från London var enormt. Därför gav Trotskij en ny order om att spränga örlogsfartygen på sådant sätt att skadorna skulle bli minimala och att tyskarna således lätt kunde reparera dessa.
Då grep den brittiska underrättelsetjänsten in och gav amiralen kopior av den tyska underrättelsetjänstens brev med instruktioner till Lenin och Trotskij i samband med den baltiska flottan. Amiralen fick klart för sig, att Sovjetrysslands ledare Lenin och Trotskij agerade förrädare åt en främmande makt. Därför såg han till att 167 örlogsfartyg fördes genom isen från Helsingfors till Kronstadt. Berlin blev rasande.
Trotskij ville hämnas på amiralen. Det kunde han inte göra genast ty Sjtjastnyj var oerhört populär. I andra stater skulle amiralen ha fått utmärkelser för sitt hjältedåd, men Trotskij ville straffa honom.
Den 28 Maj 1918 kallades amiralen till Kreml. Trotskij ställde den avgörande frågan: "Ville amiralen tjäna sovjetmakten eller inte"?
Det hade räckt med ett kort svar som : "Ja." Trotskij fick aldrig höra det. Därför greps amiralen genast.
Under den tredje dagen fick amiralen veta, att det skulle bli rättegång. Bolsjevikledarna hade nämligen öppnat amiralens portfölj, som innehöll kopior av tyskarnas instruktioner till Lenin och Trotskij. Amiralen hade begått ett allvarligt misstag - han hade inte låtit publicera dessa brev, utan tog dem med sig till Moskva. Trotskij läste även amiralens dagbok, där det stod att Sjtjastnyj inte tyckte om sovjetmakten.
Den 20 Juni 1918 ägde en fars rum, som kallades rättegång. Två timmar dessförinnan fick amiralen tillgång till anklagelseakten. Han hann aldrig gå igenom den. Man släppte bara in en åhörare - amiralens syster. Det fanns bara ett vittne, som också presenterade det offentliga åtalet. Vittnet var Lev Trotskij. Amiralen åtalades för högförräderi och dömdes till döden.
Den 21 Juni kallades den kinesiska brigaden, som inte kunde ryska, till Alexandrovsk-skolan. Denna grupp avrättade amiralen, stoppade enligt order liket i en säck, som begravdes under golvet i ett av rummen. Ordern kom från Trotskij. Idag finns Rysslands försvarsdepartement i denna byggnad, inte långt från Kreml (Sovjersjenno Sekretno nr 6, 1993). Varken engelsmännen eller senare Hitler utnyttjade dessa hemliga brev för att avslöja sovjet-ledarnas egentliga väsen och därigenom försvaga Kremls ställning.
Frågan är: Om de alla arbetade för en allestädes närvarande osynlig, internationell makt?
sputniknews.com
Historic Summits Between US, Soviet Union/Russia Leaders Post WWII