Riksgäldschefen talade om det redan i augusti 2019, en 25-årig obligation såldes i november 2020 och i februari i år meddelade gälden att besked om en riktigt lång obligation skulle komma i maj. När Riksgälden, som bland annat sköter statens upplåning, på torsdag presenterar en ny upplåningsprognos är det med stor sannolikhet dags: Sverige börjar sälja 50-åriga statspapper.

Bakgrunden är den långa trenden med fallande räntor och den stora efterfrågan på säkra placeringar. Det utgör en finfin mylla för att låsa in billiga pengar på lång sikt. Andra länder, som Frankrike och Belgien, har nyligen gjort det.

Och Sverige doppade som sagt tårna i höstas, då 13 miljarder kronor lånades upp på 25 år till den påtagligt blygsamma räntan 0,53 procent. Bud inkom dock för över 44 miljarder kronor och den erfarenheten bör tala för att Riksgälden på torsdag tar nästa steg och meddelar att den ska ge ut en så kallad ultralång obligation, med 50 år som den troligaste löptiden och auktion till hösten.

Vad kan räntan på en sådan obligation tänkas bli? I grafiken ovanför visar den undre kurvan räntan på en 30-årig tysk statsobligation. I den övre kurvan har skillnaden mellan den svenska och den tyska tioårsräntan lagts till. Det hela summerar i dagsläget till ganska precis 1 procent.

Men med längre löptider vill investerarna ha bättre betalt. Dels ökar kreditrisken, dels blir obligationspriset känsligare för ränterörelser ju längre löptiden är. Det är något som ägare av Österrikes 100-åriga obligation fått erfara under pandemin, vilket Di skrev om i mars.

Handelsbanken bedömer att en svensk 50-årig obligation kan komma att säljas till en ränta på runt 1,5 procent. Det är av en händelse samma nivå som inflationen i genomsnitt har legat på sedan 1995. Om Riksbanken de närmaste 50 åren misslyckas i samma utsträckning som de senaste 25 blir det med andra ord i reala termer nollränta för staten att låna på ett halvsekel. Det låter som en bra affär, även om ännu billigare pengar hade kunnat låsas in för något år sedan. Och möjligheten finns förstås att inflationen blir högre.

Lite i skymundan kommer Riksgälden på torsdag också med nya låneprognoser. En rimlig gissning är att lånebehovet ännu en gång kommer att justeras ned. I februari räknade gälden med ett underskott på 63 miljarder kronor i år och ett överskott på 30 miljarder 2022. Visserligen har regeringen sedan februari annonserat nya stödåtgärder men effekten av att ekonomin har överraskat positivt, vilket innebär ökade skatteintäkter, lär väga över."