"Det finns egentligen inga som helst tecken på bubbeltendenser. Åtminstone inte om man blundar riktigt hårt. Med vidöppna ögon är det däremot svårt att exempelvis inte notera den vilda spekulation som pågår i en hel hoper så kallade kryptovalutor. Ett märkligt namn på en finansiell konstruktion vars mest utmärkande egenskap är dess volatilitet, en egenskap som gör dem tämligen obrukbara i form av pengar. För en traditionellt sinnad investerare som lutar sig mot värdeskapande och kassaflöden ser det hela ut att vara ett enda stort digitalt pyramidspel.

En återkommande åsikt i finansbranschen är att ”tekniken bakom är superintressant”. Vilket problem det kommer att lösa återstår att se. Börsnykomlingen Goobit bygger sin affär på höga transaktionskostnader för att köpa och sälja till exempel bitcoin. Bolaget gjorde en så kallad direktlistning på First North tidigare i maj och sökte i marknadsföringen legitimera sig självt med påståenden att man ”har hjälpt Riksbanken att komma igång på kryptoområdet” och tagit ”initiativet till projektet med Riksbankens e-krona.”

Det är något Riksbanken inte skriver under på.

”Vi vet inte vad de syftar på när de säger att det var de som tog initiativet till e-kronan. Vi undrar också vad som menas med att Riksbanken ska ge sig in på 'kryptoområdet'. Hur definierar de det? Även om det inte har fattats något beslut om att ge ut en e-krona ännu så finns det absolut inga planer på att en eventuell e-krona skulle vara en kryptovaluta”, uppger Riksbankens presschef Tomas Lundberg för Di.

I en spekulationsdriven marknad är det uppenbarligen möjligt att nå ett börsvärde på över 1 miljard kronor för ett bolag som fantiserar om sina insatser och som genererade negativt kassaflöde under det senaste kvartalet även om stjärnorna knappast kunde stått mer rätt för en aktör som lever på växlingsavgifter från kryptospekulanter. När konkurrenten Safello noterades i onsdags rusade aktien 175 procent i debuten.

Kryptomanin är inte enda bubbeltendensen. Den så kallade Buffett-indikatorn, totalt börsvärde relativt BNP, har aldrig varit på en så hög nivå som under våren i USA, något som talar för att fallhöjden är påtaglig. Räntan för den skräpigaste delen av amerikanska skräpobligationerna föll till ny rekordlåg nivå tidigare i veckan. Finansiell flaskpost har lyckats bli ett tema när noteringarna av förvärvsskalbolag – Spacar – skjutit i höjden i USA. I Sverige har omvända förvärv i befintliga kraschbolag blivit en mer spontan variant på temat.

De amerikanska så kallade Spac-aktierna har dock tappat mark sedan toppen i februari och frågan är om inte luften kan vara på väg att pysa ut ur bubblan även på annat håll.

Det stora monumentet över den här börsepokens spekulationsyra borde bli elbilstillverkaren Tesla och dess omslagsgosse Elon Musk. Han har lyckats med konststycket att periodvis vara världens rikaste trots att hans bolag egentligen aldrig tjänat pengar i kärnverksamheten. Den vinst Tesla rapporterade i första kvartalet baserades på vinster från spekulation i bitcoin och försäljning av utsläppsrätter.

Tesla är kanske det bolag som för egen maskin bjudit på den största omdaningen av en mogen och central industri, men nu kommer konkurrens från elbilar som både kan vara bättre och billigare.

Aktien toppade i januari efter att ha rusat 700 procent det senaste året, men har sedan dess sett 30 procent av börsvärdet gå upp i rök. Tappet är under samma period är ännu kraftigare i bränslecellbolaget Plug Power, som är ner med 70 procent och olönsam tech har fallit på bred front i USA.

Sedan techtoppen 26 januari har även svenska förhoppningsbolag som Powercell och Azelio dragits med och gått in för nödlandning med nedgångar på 60 respektive 30 procent. Bevisbördan tycks ha ökat för olönsamma tillväxtbolag. Magasinstjänsten Readly READ +3% redovisade fortsatt hög intäktstillväxt i senaste rapporten, samtidigt som förlusterna eskalerade och placerarna har handlat ner bolaget till nya bottennivåer.

När det gäller investeringar är det svårt att komma ifrån faktumet att ju mer du betalar, desto sämre avkastning får du räkna med. Efter en oerhört stark utveckling under 2020 för bolag som kunnat stoltsera med en digital affärsmodell eller ESG-kompatibilitet, är det inte märkligt med viss baksmälla. Frågan är hur ihållande den blir.

Det är omöjligt att sia om när bubblor spricker, men undertecknad blir inte förvånad om Tesla-aktien satt en kurstopp som kommer att stå för en lång tid framöver när verkligheten börjar komma ikapp.

Bitcoin fick tidigare i veckan ett nytt affischnamn. NFL-stjärnan Tom Brady lade till de karaktäristiska röda laserögonen på sin profilbild på sociala medier och tog på så sätt ställning för kryptovalutan. Hans fru, supermodellen Gisele Bündchen, skapade i november 2007 rubriker när hon sade sig vilja ha betalt i euro eftersom dollarn var ”osäker.”

Euron har sedan dess tappat gentemot dollarn. Tom Bradys försök att agera hejarklack i Bitcoin framstår som än mer dråpligt. Efter att Elon Musk meddelade att Tesla inte lägre accepterar bitcoin som betalmedel på grund av miljöaspekter, rasade kryptovalutan.