Tyst Hos RFSL

2021-05-14
Tänka sig, det verkar ju nära nog som att hela denna soppa egentligen har skapats med andra syften är vad som har uppgivits......
"Det var sommaren 1998 och 16-åriga Aleksa Lundberg hade just kommit ut som gay. I Tanto pågick den första svenska Pridefestivalen. Bland alla tält i parken fanns ett som tillhörde RFSL. Aleksa Lundberg gick in – för att en stund senare stå med ett inplastat kort i handen.
Ett medlemskap.
– RFSL blev omedelbart en viktig del av mitt identitetsbygge. Det var en trygg hamn att landa i, genom RFSL gick jag på fester och lärde känna andra.
Successivt djupnade engagemanget. Aleksa Lundberg blev delaktig i organisationens rättighetskamp. Under de tjugotre år som gått sedan hon blev medlem har hon samarbetat med förtroendevalda i olika projekt, själv varit ersättare i förbundsstyrelsen samt startat RFSL:s minipodd ”Hela Sverige i trans”.
Organisationen har varit avgörande, säger hon. Inte bara för egen del.
– RFSL har historiskt varit den viktigaste och mest samlande kraften för hbtq-personers rättigheter i Sverige.
Nu är denna rörelse skakad.
”Jag ser en växande självrannsakan men också en stor oro för vad det här gör med RFSL:s rykte”, säger Aleksa Lundberg.
I januari avslöjade SvD omfattande sexuella övergrepp inom RFSL Stockholm. En 56-årig rådgivare misstänktes för flera våldtäkter mot utsatta hbtq-flyktingar. Den 21 april dömdes mannen mot sitt nekande till fyra års fängelse för våldtäkter på fyra personer.
Kommer vi få se en bashing av hbtq-personer?
Övergreppen har skett inom RFSL:s verksamhet Newcomers. Rådgivaren var anställd på kansliet sedan 90-talet och skulle arbeta med STI- och hivprevention och informera om säkert sex. Han skulle också berätta om svensk lagstiftning samt hjälpa till vid myndighetskontakter.
I polisförhör har de unga männen berättat om hur de blivit våldtagna i 56-åringens tjänsterum när de hade besökstid – som var förlagd till kvällarna, då ingen annan på kontoret var där. Flera av dem har uppgett hur mannen påstod att den som vänder sig till honom kan få snabbare hantering av sitt asylärende. Mannen har nyligen överklagat domen.
RFSL Stockholm har fått hård kritik för att de trots upprepade larm inte har polisanmält eller stängt av mannen. Processen har lett till att RFSL Stockholms ordförande Jacob Tardell avgått, efter konflikter mellan förbundets och lokalavdelningens ledning i hanteringen av de misstänkta övergreppen.
QX-krönikören Daniel S Ogalde ser våldtäkterna på RFSL:s kansli som något av det värsta som hänt i den svenska hbtq-rörelsen.
Avslöjandet om 56-åringen har också väckt associationer till tidigare fall. För fyra år sedan publicerade DN anklagelser mot en hög chef inom Prideorganisationen. Anklagelserna gällde sexuella närmanden mot en minderårig och ledde till att dåvarande ordförande för Stockholm Pride och Europride 2018, Haydar Adelson, avgick i protest mot att styrelsen för Stockholm Pride valt att inte polisanmäla uppgifterna.
Inom hbtq-communityt är många upprörda över det som hänt och hur det kunnat pågå.
”Det är dags att göra upp med tystnadskulturen”, skrev Daniel S Ogalde, krönikör i tidningen QX med anledning av fallet på RFSL Stockholm. I texten beskriver han ett telefonsamtal med den avhoppade Jacob Tardell som ska ha sagt att ”det här är det värsta som hänt organisationen i mannaminne”. Själv ser han det som något av det värsta som hänt i den svenska hbtq-rörelsen över huvud taget.
”Som ung homosexuell tvingas man ut i en starkt sexualiserad vuxenvärld där man ofta inte har möjlighet att värja sig”, säger Jonas Gardell.
Krönikan publicerades i början av mars. Senare samma månad skrev Jonas Gardell i Expressen: ”Med rätta frågar man sig hur detta kunnat ske och om det inom hbtq-rörelsen finns en tystnadskultur där sådana övergrepp kunnat ske. Svaret måste naturligtvis bli ja.”
Aleksa Lundberg instämmer.
– Tystnadskultur finns i hbtq-rörelsen precis som i samhället i stort. Jag ser en växande självrannsakan i communityt men också en stor oro för vad det här gör med RFSL:s rykte. Kommer vi få se en bashing av hbtq-personer?
Hon är kritisk.
– RFSL får stora anslag för att främja hbtq-personers rättigheter men har inte klarat av att hålla sexuella trakasserier borta från sin egen dörr. Nu behöver RFSL redovisa hur de tar ansvar och arbetar för förändring.
Aleksa Lundberg har rätt, tystnadskulturer finns överallt. När de blottläggs blir genomslaget stort. Ett färskt exempel är Bianca Kronlöfs öppna brev på Instagram till Soran Ismail, om de ryggdunkande manliga koderna inom den svenska humorbranschen och hur de understödjer tystnaden kring sexuella trakasserier.
Men tystnadskulturer kan se olika ut. I RFSL:s fall är den av en specifik sort, orsakad av specifika historiska rötter. När Daniel S Ogalde i sin QX-krönika skriver att ”Vår tystnadskultur spär på homofobin” är det sant. Fördomarna om en sexuellt överhettad värld stärks.
Men det är också så att homofobin spär på tystnadskulturen. Många skulle säga att det är homofobin som skapat den.
Lägg till det ytterligare en aspekt. Att RFSL:s själva ärende varit det motsatta, nämligen att bryta tystnader. När frågan om tystnadskultur väcks, prövas därför också rörelsens självbild.
”Det jag efterlyser är inte ännu ett policydokument, utan mod och civilkurage”, säger Haydar Adelson, före detta ordförande för Stockholm Pride.
Haydar Adelson arbetar idag som psykolog med fokus på sex och samlevnadsfrågor samt PTSD. Vad menas med tystnadskultur? frågar han sig.
– Man pratar om visselblåsarpolicy och att man nu måste bryta tystnaden, som om det handlade om att de ansvariga inte visste vad som pågick. När jag var ordförande för Stockholm Pride 2017, röstade en majoritet av styrelsen för att inte göra en polisanmälan mot den då misstänkte chefen och därmed min avgång. Det var ett aktivt styrelsebeslut.
Han pekar på hur informationen i fallet med 56-åringen låg på RFSL Stockholms styrelses bord i över ett år innan styrelsen agerade, först efter påtryckningar.
– Vad spelar det för roll med en visselblåsarpolicy om de ansvariga ändå inte väljer att agera? Det jag efterlyser är inte ännu ett policydokument, utan mod och civilkurage.
Haydar Adelson minns Stockholm Prides årsmöte 2018, efter ”den största krisen i svensk pridehistoria”. Mötet hölls i aulan på Studentpalatset. Hela HBTQ-communityt var där; partiernas hbtq-ordföranden, redaktörer, klubbägare och alla krafter i regnbågsstockholm.
– Vi satt som packade sillar i aulan. Under de fyra timmar som årsmötet pågick sades inte ett ord om krisen, inget! Det var en stor rosa elefant i rummet som man nästan kunde ta på, säger Haydar Adelson.
”Det finns också en gayvärld vars normer kan utgöra ett problem”, säger Magnus Karlsson, enhetsschef på hbt-hälsan på Södersjukhuset.
Jonas Gardell skriver just nu på en roman om den första homosexuella kampen, den som inleddes på 1800-talet då homosexualitet var straffbart och sjukdomsstämplat. För honom handlar tystnaden om flera olika tystnader.
– Vi var osynliggjorda av samhället och av oss själva. Den tystnadskultur som utvecklades var en ren överlevnadsstrategi. Den utgjorde ett skydd men skapade också självhat. I vatten där mycket måste hållas under ytan utvecklas också en miljö där rovdjur kan trivas, menar han.
Man har varit rädd att framstå som moralist och hållit inne med kritik.
Jonas Gardell har skrivit om sina formande erfarenheter från 70- och 80-talets gayscen, i böcker som gjort honom folkkär. Ändå var det först i kölvattnet av metoo som han lyfte på locket till sin egen inre tystnad. Till det han inte ens erkänt för sig själv. Han omvärderade sin tonårstid. Från att ha sett sig som tuff och streetsmart förstod Jonas Gardell att han varit utsatt för en enda lång serie sexuella övergrepp.
Insikten resulterade i en självutlämnande text.
– Som ung homosexuell tvingas man ut i en starkt sexualiserad vuxenvärld där man ofta inte har möjlighet att värja sig. Vi är många gamla aktivister som mer och mer inser hur sällan vi problematiserat det.
Bara några hundra meter från Tanto, parken där Aleksa Lundberg fick sitt medlemsbevis under Pridefestivalen 1998, ligger hbt-hälsan som tillhör Specialistcentrum för sexuell hälsa på Södersjukhuset. Det låg där redan då; mottagningen startade under 80-talet när hiv-frågorna dominerade. I dag vänder den sig till hela hbtq-gruppen. Hit kommer människor för att prata om identitetsfrågor, könstransition och familjebildning.
”Man har varit rädd att framstå som moralist och hållit inne med kritik. I de enskilda samtalen hos oss kommer de tankarna fram”, säger Magnus Karlsson på hbt-hälsan.
Enhetschefen Magnus Karlsson har mött många olika livsöden. Jonas Gardells inre tystnad är typisk för en stor del av klienterna, säger han.
– Det är en tystnad orsakad av både en stumhet inombords hos den som varit utsatt och av en omgivande hbtq-rörelse som är rädd för stigmatisering.
Det finns också en gayvärld vars normer kan utgöra ett problem, säger Magnus Karlsson. Det är inte ovanligt att en klient som upplevt stor befrielse i att komma ut återkommer till mottagningen efter några år – då med andra känslor. ”Vem är jag i det här?”, kan de fråga. De kan uttrycka sorg över att inte ha lyckats hitta träffpunkter eller forum som inte domineras av alkohol och sexuell utlevelse.
– Där tycker jag att att det genom åren funnits en brist på kritik från gaymedia och organisationer. Gayvärldens normer har snarare glorifierats. Det har skapat en tystnad. Man har varit rädd att framstå som moralist och hållit inne med kritik. I de enskilda samtalen hos oss kommer de tankarna fram.
I ett samhälle där Pridefestivalen blivit allmän folkfest och där kända gaypersoner blir offentliga maskotar lurar en ny typ av mörkläggning runt hörnet, menar Magnus Karlsson.
– Varje hbtq-person måste i dag förhålla sig till en dubbel blick. Nedvärdering kontra idealisering. Alla vet att om man inte befinner sig i den idealiserade positionen riskerar man att åka rakt ner i nedvärderingsdiket. För att hålla undan det man föreställer sig är oönskat gäller det att ha något väldigt bra att visa upp. Då stänger man av delar av sin person och bidrar själv till att det blir tyst.
För de fyra asylsökande unga män som utsattes för sexbrott i RFSL:s lokaler hjälper inte psykologiska beskrivningar av en hbtq-sfär fylld av gräsrötter med egna smärtsamma erfarenheter.
RFSL är inte längre ett ställe dit du går för att dricka kaffe och där tafsiga Olle råkar springa runt.
De har mött en institution.
Det vill säga RFSL. En tjänstemannaorganisation med anställda medarbetare. Just det är en del av problemet, menar flera av de personer som SvD talat med. Att RFSL inte hängt med i sin egen förflyttning från undergroundrörelse till myndighetssanktionerat organ med de krav på transparens som hör till.
”Det här är en jättestor kris för oss. Vi har många gånger undrat vad som händer med vår organisation och hur vi kan fortsätta på ett trovärdigt sätt”, säger RFSL Stockholms nya ordförande Lovise Brade.
”Så länge vi har idén att vi utgör ett tryggt rum blir det svårt för oss att se och hantera när makt missbrukas”, säger RFSL-medlemmen Gunilla Edemo.
RFSL fungerar som remissinstans och utbildningsföretag, och spelar en viktig roll när skolor och arbetsplatser ska genomgå hbtq-certifiering.
RFSL startade som en förening för sociala kontakter. Från att ha varit politiskt defensiv började man på 70-talet radikaliseras och kräva politiska reformer. Med 80-talets aidskris fick organisationen medvind när staten behövde nå ut med information om hiv och ge alternativ till mötesplatser som parker och miljöer som uppfattades som osäkra. RFSL fick pengar och kunde anställa personal.
I dag har man runt 5 000 medlemmar. RFSL fungerar som remissinstans och utbildningsföretag, och spelar en viktig roll när skolor och arbetsplatser ska genomgå hbtq-certifiering. Organisationen har genom sin position, menar kritikerna, fått monopolställning på åsikter som rör hbtq-frågor.
Parallellt med resan mot ökad professionalisering har RFSL kvar karaktären av frivilligorganisation där verksamheten i lokalavdelningarna bygger på ideella krafter.
Jonas Gardell säger att han uppfattar RFSL som en myndighet.
– Det är inte längre ett ställe dit du går för att dricka kaffe och där tafsiga Olle råkar springa runt. Det är en institution där du möter avlönade tjänstemän som är anställda för att hjälpa dig. Därför blir ett övergrepp som det aktuella fallet på RFSL Stockholm så mycket grövre.
I ett samhälle där man som organisation kämpat till sig lika rättigheter kan man inte fortsätta tala ur underläge. Vilket kritikerna menar att RFSL gör. Hbtq-communityt består i allt större utsträckning av personer som med den sexuella identiteten helt offentlig innehar etablerade positioner i samhälle och arbetsliv.
Jag är övertygad om att det har varit känt av personer inom RFSL nationellt.
Samtidigt finns en annan verklighet. Den där hotet mot hbtq-personer ökar. Utvecklingen i länder som Polen och Ungern visar hur snabbt rättigheter kan inskränkas och hur hbtq-personer blir offer för repressiva krafter. Här hemma får hatet legitimitet genom kommunpolitiska förslag om förbud mot regnbågsflaggan. Om homosexuella tidigare utgjorde de främsta måltavlorna är det nu i synnerhet transpersoner som ifrågasätts.
Där befinner sig RFSL i dag. I uppdraget att företräda en grupp som både erövrat makt och är i behov av skydd.
– Jag har alltid känt mig trygg när jag har gått in i RFSL:s lokaler.
Det säger Shadé Jalali, medlem sedan många år.
– ”Det här är vårt space”, har jag tänkt. Jag har varit stolt över att se hur nyanlända hbtq-personer har kunnat hitta en mötesplats hos oss efter att ha flytt för livet.
Avslöjandet om de misstänkta våldtäkterna slog ner som en bomb.
– Vi var helt chockade. Min familj, vänner och bekanta – alla pratar om hur det kan ha pågått. Själv gjorde jag research för att se om förövaren var någon jag känner, säger Shadé Jalali.
”Min familj, vänner och bekanta – alla pratar om hur det kan ha pågått”, säger Shadé Jalali.
Att det hänt i verksamheten med flyktingar gör saken särskilt allvarlig, menar hon. Det är de mest utsatta i hela hbtq-miljön, människor från länder där homosexualitet är belagt med dödsstraff. Hon har själv deltagit i olika kampanjer för att samla in pengar till Newcomers-arbetet.
Shadé Jalali säger att avslöjandet skapat ett slags förlamning och konstaterar att det krävs mycket arbete för att återfå förtroendet.
– Det är tydligt att det funnits en tystnad. De utsatta har inte vågat anmäla av rädsla för utvisning. De runt omkring som vetat eller anat har inte känt att det finns någonstans att gå med sina misstankar.
Shadé Jalali är lesbisk, rasifierad och har muslimsk bakgrund. Hon tillhör en annan kategori än de numera äldre, vita bögar kring vilka frågan om tystnadskultur gärna kretsat. Har hon därmed en friare relation till vad som kan sägas?
– Tystnaden i Gardells generation har handlat om rädsla för att förknippas med pedofili. Det är inte vad jag känner. Men jag påverkas av att tillhöra en minoritet. När någon med samma etniska ursprung som jag har gjort något brottsligt vet jag att det drabbar hela gruppen.
Detsamma gäller här, menar Shadé Jalali.
– Att vara med i RFSL är en identitet. När något händer blir man förskräckt men pratar inte så mycket utåt. Den gemensamma kampen ses som det viktiga.
Bland RFSL Stockholms olika grupper finns Regnbågsfamiljer längs linje 17. I vanliga fall - när det inte är pandemi – ordnar man middagar, bokklubbar och andra aktiviteter för barn och vuxna i hbtq-familjer.
Gunilla Edemo tillhör kärntruppen. Hon säger att det finns både ett ”vi” och ett ”dem” i hennes känslor inför det som hänt. Vi:et står för solidariteten med rörelsen. Hon ser hur den går igenom chockens faser, från förnekelse till övriga känslomässiga stationer.
Dem:et står för det faktum att hbtq-sfären är en spretig miljö med en mängd subgrupper.
– Det som hänt nu handlar mycket om män i rörelsen. Vi skulle kunna hitta andra typer av tystnader bland queera feminister.
Gunilla Edemo är pedagog och har en bakgrund inom scenkonsten, i en roll där hon fick förtroenden om övergrepp och kränkningar. Erfarenheterna har visat henne hur det kan se ut när tystnadskulturer bryts. Det är som med en familjehemlighet, säger hon. Plötsligt händer något som gör den talbar.
– Jag hoppas att det som nu hänt i RFSL Stockholm blir en sådan punkt.
Hon säger att hbtq-communityt skulle behöva göra upp med föreställningen om trygga rum. I rörelsen finns en stark tro på att man är en garant för trygghet – i kontrast till de miljöer där många utsätts för homo- och transfobi.
Men så fort man tar bort ett raster, i det här fallet heteronormen, uppstår andra konfliktlinjer, menar Gunilla Edemo.
– I alla sammanhang finns maktmissbruk. Så länge vi har idén att vi utgör ett tryggt rum blir det svårt för oss att se och hantera när makt missbrukas.
Gunilla Edemo och Shadé Jalali hör till dem som tror på RFSL och på att skärpta rutiner kommer återskapa tilliten.
Andra har svårt att känna hopp. Det gäller inte minst de som larmade om våldtäkterna och som anser att de inte blev tagna på allvar.
Maria Källner är en av visselblåsarna. Hon var också ett av de vittnen som medverkade i rättegången mot den nu dömde 56-åringen.
Hon delar inte bilden av en rörelse där diskussionen plötsligt går het.
– Det är en öronbedövande tystnad i hela hbtq-communityt, säger hon.
Det var sommaren 2019 som en av de asylsökande, i SvD:s tidigare artiklar kallad ”Samuel”, sökte upp Maria Källner och berättade att han blivit utsatt för våldtäkt.
Som volontär hade hon skrivit på ett papper om att inte ha sexuella relationer med medlemmar i gruppen. Hon säger att det funnits fall då man ”kastat ut volontärer som inte haft schyssta avsikter”.
Här gällde anklagelsen en anställd.
Maria Källner, som arbetat med Newcomers sedan 2016, larmade. Både till RFSL Stockholms ordförande och till verksamhetschefen.
– Ingenting hände. Först våren 2020 drog man igång en intern undersökning.
Detta skedde efter att psykologen Calle Brunell, som var knuten till projektet, krävde att övergreppen skulle anmälas till polisen. Brunell förklarade att han annars skulle han göra polisanmälan själv, tillsammans med en av de andra visselblåsarna.
Maria Källner säger att det som volontär var svårt att få insyn i processen på kansliet. Hon konstaterade att 56-åringen efter ett tag försvann från verksamheten för att återkomma efter några månader. Mannen lämnade slutgiltigt våren 2020.
Jag har ännu inte sett att man gjort något för att förändra strukturer i grunden.
Maria Källner är kritisk till att man inte från början hade ett handlingsprogram där alla visste vad de skulle göra.
– Egentligen hände ingenting förrän SvD-artikeln publicerades i januari i år. Först då blev till exempel jag kontaktad av representanter för RFSL.
Efter SvD:s artikel infördes plötsligt nya mötesregler inom RFSL Stockholm, enligt Maria Källner. Med corona som argument begränsades antal mötesdeltagare från åtta till två personer. Hon ser det som ett försök att kontrollera diskussionen.
Enligt Maria Källner har kunskapen om den dömda 56-åringens beteende funnits i organisationen sedan 2017.
–Jag tror inte alla vetat allting, men jag är övertygad om att det har varit känt av personer inom RFSL nationellt.
Maria Källner har lämnat RFSL Stockholm, ingen av de fem visselblåsarna finns längre kvar. Hon säger att återinförandet av regeln om mötesgräns på åtta personer sammanföll med att visselblåsarna försvann från organisationen.
Hennes ståndpunkt är att alla anställda på RFSL Stockholm och förbundet bör bytas ut.
Hur har övergreppen kunnat pågå?
– Det finns den här sjuka bilden av att män inte kan våldtas. Övergrepp mot män är något man inte pratar om även om vi vet att det förekommer. Kanske framför allt hos oss.
”Jag har ännu inte sett att man gjort något för att förändra strukturer i grunden”, säger Anna Winget som är mycket kritisk till hur RFSL hanterat fallet med 56-åringen.
”Jag har ännu inte sett att man gjort något för att förändra strukturer i grunden”, säger Anna Winget som är mycket kritisk till hur RFSL hanterat fallet med 56-åringen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Till visselblåsarna hör också Anna Winget. Hen började som volontär för Newcomers 2018 och var anställd som projektledare från 2019 och ett år framåt.
Även Anna Winget är kritisk till hur RFSL skött ärendet, från de första larmen om övergrepp till den efterföljande hanteringen av Newcomers-gruppen. Budskapet internt var tydligt, menar hen.
– Första prio var organisationen, sedan de anställda, därefter de nyanlända medlemmarna.
Fallen med de misstänkta våldtäkterna påverkade hela Newcomers-gruppen. Många mådde dåligt. Anna Winget säger att hen bad RFSL Stockholm om att professionellt krisstöd skulle sättas in och menar att hen inte fick tillräckligt gehör för sin önskan.
Hen hävdar att hens mejlkonto på RFSL raderades dagen efter att SvD:s artikel publicerats.
I samband med medierapporteringen fick Anna Winget ett samtal från förbundsordförande Deidre Palacios som tackade Anna Winget för att hen talat ut.
Anna Winget befarar att tacket bara är tomma ord.
– Jag har ännu inte sett att man gjort något för att förändra strukturer i grunden. Man borde ha utbildning i samtycke, trauma och tystnad. Man borde införa policyändringar.
Enligt Anna Winget pågår det bland Newcomers-medlemmar och volontärer en diskussion om att lämna RFSL och söka sig till Röda Korset eller Noaks ark, eller starta en egen organisation.
– RFSL talar gärna om hur man bryr sig om flyktingar. Men det jag har sett är hur man exploaterar att man hyser en sårbar grupp i syfte att dra in bidrag och stärka varumärket. Attityden inåt är att Newcomers har för stora behov och att de ska vara tacksamma.
”Om inte rörelsen vågar vara självkritisk och ställa krav på organisationen kommer det leda till att hela rörelsen stagnerar”, säger Anna Winget.
Anna Winget räknar med ena handens fingrar de RFSL-medlemmar som hört av sig i samband med avslöjandet och säger att hen chockats av att se hur vännerna, ”queera frispråkiga vänsterpersoner”, menar att hen skadar rörelsen genom att kritisera RFSL.
– RFSL har utkämpat avgörande strider hand i hand med hbtq-rörelsen. Men om inte rörelsen vågar vara självkritisk och ställa krav på organisationen kommer det leda till att hela rörelsen stagnerar.
Ett drygt år av pandemidistansering går mot ökade lättnader. Pridefestivalens arrangörer ser fram emot en augustivecka då samhället börjat öppna upp. Delar av programmet har just presenterats; man planerar för scenprogram och schlagerkväll.
Någon Prideparad med tiotusentals deltagare genom Stockholms gator är däremot inte möjlig. Istället uppmanar man människor att skapa egna småskaliga paradaktiviteter som kan bli en del av den streamade sändningen.
Att manifestera sin existens är fortfarande det centrala. För några dagar blir rörelsen synlig i sin fulla storlek.
Samtidigt hålls 2021 års Pride i kölvattnet av en av de största skandalerna i den svenska hbtq-rörelsens historia.
Fler målsägande har hört av sig till polisen i fallet med den dömde 56-åringen. Redan före rättegången trädde ytterligare sex personer fram och berättade om övergrepp. En ny förundersökning har inletts.
Över RFSL Stockholm hänger hotet om indragen finansiering. Stockholms stad är en av huvudfinansiärerna; för 2021 har bidrag på runt 2 miljoner beviljats. Vid avslöjandet av de misstänkta våldtäkterna inledde Stockholm stad en utredning för att se om RFSL Stockholm agerat i strid med socialnämndens riktlinjer. Om så skett stoppas utbetalningarna.
Förtroendet är skadat såväl inåt som utåt. Bland gräsrötterna finns rykten om andra fall. Anseendet som seriös samarbetspartner hotas.
”Det här är en jättestor kris för oss”, säger Lovise Brade, ny ordförande för RFSL Stockholm.
På sin hemsida signalerar förbundet krismedvetenhet. I topp ligger rubriker som relaterar till det som hänt. Dels ska RFSL ge ut en antologi om sexuella övergrepp, arbetet med att samla in berättelser är påbörjat. Dels har förbundet stärkt rutinerna för visselblåsning. Den som har misstankar om allvarliga oegentligheter uppmanas från och med nu att vända sig till en namngiven extern advokatbyrå.
Det här är en jättestor kris för oss. Vi har många gånger undrat vad som händer med vår organisation och hur vi kan fortsätta på ett trovärdigt sätt.
Information om den dömda 56-åringen lades ut samma dag som domen föll.
– Vi har nog aldrig pratat så mycket om tystnadskultur och sexuella övergrepp som vi gör just nu.
Det säger Lovise Brade, nytillträdd ordförande för RFSL Stockholm. Hon är lika bestört som alla andra över det som hänt. De mest maktlösa i hela organisationen har blivit utnyttjade, säger hon.
– Det här är en jättestor kris för oss. Vi har många gånger undrat vad som händer med vår organisation och hur vi kan fortsätta på ett trovärdigt sätt. Vi är många som brinner för föreningen och kämpar för att vi ska komma på fötter igen.
Lovise Brade menar att hon som ny på posten har svårt att kommentera detaljer kring den tidigare hanteringen av misstankarna om övergrepp, men att ”alla i efterhand konstaterat att den interna utredning som gjordes inte höll måttet”.
Han har varit anställd länge och vi måste vara ödmjuka inför att det kan finnas offer som inte vågat träda fram.
Till de många faktorer som skapar tystnad hör i just det här fallet ett slags idealismens blinda fläck, menar Lovisa Brade. Newcomers är den största och mest aktiva medlemsgruppen och väcker ett stort engagemang.
– Många söker sig till oss för att man vill göra saker bättre för en utsatt grupp. Ur välviljan uppstår en stark gemenskap där det är svårt att tro att någon medvetet gör andra illa.
”Vi kommer behöva arbeta på att återfå förtroende en lång tid framöver,” säger Deidre Palacios, förbundsordförande för RFSL.
Deidre Palacios är förbundsordförande för RFSL. Hen leder just nu en ifrågasatt organisation där nya rutiner, handlingsplaner och kontrollfunktioner sjösätts för att det som hänt inte ska upprepas.
– Vi har lagt ner ett stort arbete på att återfå ett visst förtroende, och kommer behöva göra det en lång tid framöver. Det gäller både gentemot bidragsgivare, medlemmar och andra.
Deidre Palacios säger att det finns stort tryck från RFSL:s avdelningar att prata om övergrepp. Rädslan är visserligen stark för att spela homo- och transfobiska krafter i händerna; de använder ofta anklagelser om sexuellt avvikande beteende som underlag för sitt hat. Men viljan att bryta tystnadskulturen växer, menar hen.
– Vi har sett hur metoo skakat om samhället i grunden. Många i hbtq-rörelsen vill vara en del i den utvecklingen även om det kan finnas rädslor för angrepp från majoritetssamhället.
Till insatserna på konkret nivå hör att se över hur man hanterar övergreppsmisstankar när det gäller papperslösa, där en polisanmälan kan utgöra ett hot mot personens uppehållsstatus. Även om en lång rad misstag skett kvarstår faktum att det kring asylsökande finns omständigheter som försvårar möjligheten att agera på det sätt som annars är rimligt, säger Deidre Palacios.
Det finns påståenden om att förbundet i många år känt till misstankarna mot den dömda 56-åringen. Stämmer det?
– Vad jag vet stämmer det inte. Skulle det här ha kommit till förbundet hade vi agerat.
Finns det misstanke kring andra fall i dag?
– Jag känner inte till några misstankar kring andra personer. Vi gör vårt yttersta för att fånga upp om det skulle vara något sådant. Vi vet att det pågår en ny förundersökning med nya fall kring 56-åringen. Han har varit anställd länge och vi måste vara ödmjuka inför att det kan finnas offer som inte vågat träda fram.
När en idrottsledare begår övergrepp på en flicka är det inte heterosexualiteten som ifrågasätts.
”Nu bryts tystnaden om sexuella övergrepp.” Så löd en av rubrikerna i samband med ett Prideseminarium 2019, om ungas utsatthet i communityt. Seminariet hölls efter att SvD avslöjat hur grooming förekommit på Qruiser, QX nätforum för hbtq-personer.
Att det hölls samtidigt som våldtäkter pågick i RFSL:s egna lokaler kan ses som ett uttryck för att rubriken var en lögn. Det kan också ses som ett uttryck för vilka djupgående förändringar som krävs för att bryta tystnadskulturer.
Det gäller även utanför hbtq-rörelsen. Långsamt ritas spelplanen om. Ord som ”våldtäkt”, ”övergrepp” och ”trakasserier” har blivit möjliga att uttala i sammanhang där de tidigare inte ens tänktes – ens inom offret själv.
Den svenska hbtq-rörelsen har ännu inte fått sitt metoo. Inget samlat upprop som offentligt säger ”Nog nu!”. Är det vad som väntar runt hörnet?
Jon Voss är förlagschef för QX förlag som skriver om och bevakar regnbågssamhället. Han var en av dem som deltog vid prideseminariet för två år sedan. ”Beröringsskräck” var termen han då använde för att beskriva rörelsens relation till samtalet om sexuell utsatthet.
Nu skymtar han ett nytt kontrakt.
– När en idrottsledare begår övergrepp på en flicka är det inte heterosexualiteten som ifrågasätts. Rapporter om övergrepp i våra sammanhang har alltid lett till att själva sexualiteten ifrågasatts. Det är på väg att förändras, äntligen börjar det bli möjligt att på mer lika villkor tala om problem som finns i homo-, bi- och transvärlden, säger han.
Jonas Gardell berättar om hur han under metoo försökte peka på hur utsatthet också förekom i hbtq-miljö. Han upplevde att han blev tillrättavisad av ledande metoo-företrädare. Han önskar att klimatet vidgas; metoo är ett före och ett efter även i hbtq-communityt, säger han.
– Det finns faktorer som skiljer världarna åt, men det finns väldigt mycket som är gemensamt. Som hur personer kan sätta i system att utnyttja sin position för att vinna fördelar sexuellt över andra.
Metoo betyder inte angiverikultur, säger Jonas Gardell.
– Metoo betyder oavbruten rannsakan. Uppträder jag på ett oschysst sätt mot min omvärld?
Kanske är det detta som är inkludering på riktigt. Att man inte bara får gifta sig som alla andra. Eller bilda familj som alla andra. Utan att man som grupp kan komma ut med sitt mörker, som alla andra."
”Öronbedövande tystnad i hbtq-communityt” | SvD
svd.se
”Öronbedövande tystnad i hbtq-communityt” | SvD
56-åringen dömdes för fyra våldtäkter i RFSL:s lokaler. SvD har pratat med ett stort antal personer i den nu skakade rörelsen. – Hur vi kan fortsätta på ett trovärdigt sätt, frågar sig RFSL Stockholms nya ordförande Lovise Brade.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram