" ”Det har varit ett väldigt turbulent år, med tydliga utmaningar och uppoffringar. Men jag anser att vi gjort många saker rätt och står rätt positionerade inför framtiden”, säger Magnus Heimburg, vd för Preem till Di när han summerar fjolåret.

2020 blev ett av de tuffaste åren på länge för Preem, som är Sveriges största drivmedelsföretag. Det framgår av årsredovisningen som nu offentliggjorts. Bland annat föll de samlade försäljningsintäkterna brant till 58,2 miljarder kronor, en minskning med 31 procent från 2019. Och den fleråriga sviten med vinster fick ett abrupt slut, efter en resultatförsämring med cirka 1,4 miljarder kronor. Resultatet före skatt stannade på -461 mkr 2020, jämfört med 922 mkr året innan.

”Resultatminskningen jämfört med föregående år beror dels på en kraftig nedgång av oljepriset, dels pressade produktmarginaler efter minskad efterfrågan till följd av pandemin”, säger Magnus Heimburg.

2020 började med stor turbulens på råvarumark­naden med sjunkande priser på råolja, och i mars förra året såg vi en av de största prisnedgångarna på årtionden, konstaterar han. Bakgrunden var i huvudsak en global överproduktion av olja utifrån Saudiarabien och Ryssland som påbörjade ett priskrig. Samtidigt sjönk efterfrågan på oljebaserade produkter kraftigt på grund av covid-19. Det ledde till att amerikansk råolja handlades till negativa priser under april.

”Vi har sett en rejäl inbromsning i den globala ekonomin som en följd av det utbrottet av covid-19, något som får en stor negativ påverkan inte bara för Preem, utan hela branschen”, säger Magnus Heimburg.

För att hantera den dramatiska nedgången på raffinaderimarknaden sökte och beviljades Preem bland annat statligt stöd genom korttidspermittering av personal. De uppgick till totalt 50 Mkr avseende verksamhetsåret 2020 uppger vd. För 2021 har Preem däremot inte sökt permitteringsstöd.

Preem har också drastiskt sänkt investeringarna. Mest uppseendeväckande var när Preem i september beslutade att med hänvisning till kommersiella skäl lägga ned sina omstridda planer på en rekorddyr utbyggnad för över 15 miljarder kronor i raffinaderiet i Lysekil. Beskedet att det så kallade ROCC-projektet helt skrotades väckte jubel hos bland annat miljöorganisationer, som varit mycket kritiska med anledning av de kraftigt höjda koldioxidutsläpp som utbyggnaden skulle ha givit".

Resultatmässigt utlöste nedläggningen en rejäl ekonomisk smäll för Preem.

”Vi hade upparbetade kostnader om ca 250 miljoner kronor från projektet som vi resultatförde 2020”, säger Magnus Heimburg.

Preem ägs av den saudisk-etiopiske affärsmannen Mohammed Al-Amoudi. Och av årsredovisningen framgår att Preem under 2020 fick ett aktieägartillskott på 863 miljoner kronor.

”Under den väldigt turbulenta marknadssituation Preem befann sig i under våren 2020 valde ägaren att tillföra bolaget kapital i syfte att stärka balansräkningen”, säger Magnus Heimburg, som beskriver den nuvarande finansiella situationen som god.

I slutet av förra året meddelade Preem att ett varsel på omkring 130 medarbetare, motsvarande cirka 10 procent av personalstyrkan, var nödvändigt. Bakom storvarslet låg bland annat den kraftiga nedgången i efterfrågan.

”Vår bedömning har också varit att skulle dröja innan marknadens efterfrågan är tillbaka på samma nivåer som före coronakrisens utbrott. Utifrån det har vi behövt se över våra kostnader för att säkerställa att bolaget fortsätter att vara lönsamt och kan fortsätta vår omställning för storskalig produktion av förnybara drivmedel”, säger Magnus Heimburg.

Hur har det gått hittills i år?

”Vi ser en tydlig återhämtning på marknaden och kan skönja olika typer av positiva tecken på ekonomin i stort.”

Vad tror ni om helåret – kan ni vända till vinst?

”Hittills har marknaden och efterfrågan av våra produkter förbättras jämfört med andra halvåret 2020. Återhämtningen är dock starkt kopplad till utrullningen av vacciner samt utvecklingen av pandemin”, säger Magnus Heimburg.