Agentvärvning I Sverige
2021-03-29
Själva skulle de aldrig använda detta som standardförfarande..
Standardiserad process
Det här är bara ett av sätten det kan gå till på. Det finns variationer. Men värvningen av agenter i Sverige pågår varje dag och följer en tämligen standardiserad process, enligt Kennet Alexandersson, senior analytiker för kontraspionage på Säkerhetspolisen, Säpo.
1. Beställningen
Det som för dig börjar med en väska på bussen, har i själva verket sitt ursprung i ett rum någonstans i Moskva, Beijing eller Teheran.
Det börjar med något som en främmande makt vill veta, något som vi i Sverige försöker hålla hemligt.
– Det här är ett underrättelsebehov som formuleras i andra länder, det är inget som uppstår spontant. Ett 15-tal länder bedriver underrättelseverksamhet i Sverige. Ryssland, Kina, Iran är de länder som vi pekar ut, säger Kennet Alexandersson.
Det handlar om totalförsvaret och spetsteknologi förstås – men även en mängd andra sektorer.
– Främmande makt arbetar ganska brett. Det är mycket som kan utnyttjas i deras syften. Det måste inte vara militära hemligheter, det kan vara information som kan användas i en påverkansoperation till exempel. Tänker man ”jag har väl inga hemligheter” så tänker man inte tillräckligt brett, säger Kennet Alexandersson.
2. Målsökning
Ordern kommer till exempelvis en underrättelseofficer på landets ambassad i Sverige. Där börjar analysarbetet. Man letar förutsättningslöst efter var den information man vill ha kan finnas. Vem som kan hjälpa till att komma åt den.
– Man letar upp en människa som man tror på: Här har vi något att jobba med, säger Kennet Alexandersson.
3. Studien
Offret studeras i detalj. Man kartlägger dennes drivkrafter och psykologiska profil. Särskilt intressant är svagheter och sårbarheter. Det kan vara alkoholproblem, missnöje på jobbet, otrohet, ekonomiska problem, knappar man kan trycka på.
– Man lär känna människan på ett nästan privat plan. Lär sig hur livet ser ut, vilka rutiner som finns, säger Kennet Alexandersson.
Det här är oerhört mycket lättare nu än under kalla kriget. Det människor skriver helt öppet i sociala medier nu är ofta information som skulle varit enormt svår att få fram på 1960-, 70- och 80-talen.
– Den mycket tidsödande processen har snabbats upp betydligt. Kan man dessutom dolt bryta sig in i någons dator går det ännu snabbare.
4. Närmandet
Hittills har allt arbete varit helt dolt, till största delen utfört vid ett skrivbord.
Nu är det dags att faktiskt närma sig offret. Mötet är designat för att framstå som slumpmässigt, eller till och med som ett närmande på offrets initiativ. Som i exemplet med den glömda väskan.
– Man appellerar till snällhet och godhet. Ur offrets perspektiv är det man själv som knyter kontakten. Men allt är väl planerat i förväg.
5. Vänskapen
Utifrån till synes spontana möten – till en början kanske man ses på samma tunnelbana eller i hissen på jobbet – byggs en relation som handlar om att bli kompis. Exakt hur det går till beror på offret.
Men ganska snart börjar underrättelseofficeren träna offret i att lämna information, i utbyte mot belöningar.
Till en början är det helt oskyldiga saker. En offentlig rapport som offret får skriva ut från jobbet, mot ett tack i form av en flaska whiskey, konsertbiljetter eller kläder.
Vänskapsfasen kan pågå länge, ibland i flera år. Sakta men säkert närmar man sig hemliga saker. Kanske ombeds man om utkastet till den där offentliga rapporten, några dagar innan den släpps.
– Som offer blir man fångad i relationen. Man ställer upp. Här ökar insatserna. Det blir mer och mer hemligt.
6. Värvning
Underrättelseofficeren väntar tills offret är sårbart. Hen kanske har dåligt med pengar, eller har precis bråkat med sin chef.
Då ställs offret till sist inför valet: Att börja jobba för en främmande makt eller inte.
Lockelsen kan vara pengar eller stöd i karriären. Ibland kan motivet bara vara personligt. Underrättelseofficeren kan vara den enda vän offret har.
– Och hur säger man nej till sin enda vän? Men i kärnan är det fullständigt morallöst. Det handlar bara om att utnyttja människor, och vägen dit går genom folks hjärnor och hjärtan, säger Kennet Alexandersson.
Behovet ökar
Det hela kan framstå som gammaldags. Som om det vore lättare att bara hacka en dator för att få tag på den hemliga informationen.
I själva verket är det tvärtom, menar Kennet Alexandersson.
– I takt med att vi ökar vårt säkerhetsskyddsarbete och blir bättre och bättre på att skydda hemlig information, ökar behovet av att få in människor på insidan. Då kan man använda den personen för att plantera in skadlig kod till exempel. Just det här skulle kunna skapa en ny storhetsperiod för den mänskliga inhämtningen.
– Främmande makts behov av hemligheter är lika stort som det alltid varit, och kommer säkert öka över tiden.
Har du några råd till allmänheten?
– Man ska tänka på sin säkerhet. Inte gå runt med paranoia eller få ångest, men ha en sund vaksamhet. Hur exponerar jag mig? Är det smart att skriva allt jag tycker och tänker på sociala medier? Minska attackytorna. Och våga prata om det, med sin arbetsgivare eller säkerhetsorganisation på jobbet.
– Det är svårare att rekrytera om det finns en allmän kunskap och bildningsnivå om hur det går till. Det här pågår. Det är inte ”Tinker, Tailor, Soldier, Spy”. Det är på riktigt och det styrs av andra länder, säger Kennet Alexandersson.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.