" Som DN tidigare berättat råder skilda uppfattningar bland forskarna om skogen och klimatet: vissa menar att skogen måste brukas för att växa bättre, lagra mer kol och samtidigt ersätta fossila produkter. Andra menar att tiden är för knapp, avverkningar och eldning av skogsprodukter ger stora utsläpp nu – träden måste stå kvar och suga upp koldioxid om vi ska klara 1,5-gradersmålet och bevara biologisk mångfald.

Skogsnäringen satsar stora pengar på att förmedla att ökat skogsbruk är klimatsmart. Sammanlagt över 150 miljoner kronor under de senaste fyra åren, visar DN:s granskning av fyra olika kampanjkanaler:

1Svensk skogskommunikation, 135 miljoner kronor

Bolaget Svensk Skogskommunikation AB bildades hösten 2015 och ägs i dag av statliga Sveaskog AB, branschorganisationen Skogsindustrierna och Skogsägarnas Virkes AB.

Fram till 2019 har bolaget satsat 135 miljoner kronor på pr-kampanjer under namnet Svenska skogen med affischer i lokaltrafik, tidningsannonser och filmer, där forskare beskriver att skogen bör brukas för klimatets skull. Alla skogsägare är med att finansiera kampanjen, genom ett avdrag på 40 öre per kubikmeter vid virkesförsäljning.

Carina Håkansson är avgående vd för Skogsindustrierna och avgående ordförande för Svensk Skogskommunikation.

– Svenska skogens kommunikation är till för att berätta om de positiva bidrag som svenskt skogsbruk och dess produkter kan ge till samhället, säger hon.

I en varsin presentation till regeringen 2019 beskriver Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna att kampanjen nått goda resultat. Den har nått ut drygt halva den vuxna befolkningen och andelen som beskriver sig som positiva till skogsbruket har ökat från 68 till 72 procent.

Om debatten kring vad som är bäst för klimatet säger Carina Håkansson:

– Jag förlitar mig till de forskare som har forskat just på den frågan som visar på att aktivt skogsbruk är det bästa för klimatet. Det jag tror alla är helt överens om är att växande skog är bra – det är ju när skogen växer som den suger upp koldioxid. Sedan finns debatten om det är bra att avverka den eller om den ska stå kvar. Men ska vi ha växande skog måste vi ha ett aktivt skogsbruk. Precis som vi människor slutar skogen annars växa – efter ett tag så blir man inte längre.

Ingen från Sveaskog vill ge en intervju eller svara på vem från bolaget som deltagit i beslut om att tvinga alla virkessäljare att subventionera kampanjen. Pressavdelningen skickar ett mejl:

”Vi ser Svenska Skogen som ett initiativ där en del av skogens olika kunskapsaspekter förs fram. I samband med implementeringen av vår nya långsiktiga inriktning kommer vi även se över vilka olika initiativ och sammanhang Sveaskog ska medverka i”.

2Balanskommissionen, 6 miljoner kronor

Skogsbolagen SCA, Holmen och landets största skogsägarförening Södra skogsägarna bildade 2019 organisationen Balanskommissionen, tillsammans med fyra andra bolag, för att lätta upp miljölagstiftningen som man menar hindrar omställningen till ett hållbart samhälle. Man släpper bland annat rapporter som ifrågasätter tillämpningen av artskyddsförordningen och nyckelbiotopsbegreppet i skogsbruket. En projektledare uppger till DN att man vill komma åt ”obalansen mellan bevarande och utveckling”. Den årliga budgeten är på runt 2 miljoner kronor.

3EU-lobby i Bryssel, över 16 miljoner kronor

På EU-nivå lobbade svenska bolag och intresseorganisationer inom skogsnäringen i fjol för mellan 8–11 miljoner kronor, visar uppgifter från EU-kommissionens lobbyregister. Flera av satsningarna ökade från 2019 – att räkna med totalt 16 miljoner för perioden är i underkant.

Branschorganisationen Skogsindustrierna, med tillgångar på 190 miljoner kronor 2019, öppnade i oktober 2019 ett lobbykontor i Bryssel. Vd Carina Håkansson beskrev i sitt välkomsttal rollen för svenskt skogsbruk för en hållbar värld.

– När andra talar om att bidra om tio eller tjugo år från nu, erbjuder vi lösningar i dag som skapar omedelbara klimatfördelar.

Även LRF Skogsägarna har sedan 2019 satsat mer på EU-lobbying.

4Skogen i skolan, okänd summa

Föreningen Skogen driver projektet Skogen i skolan, som producerar läromedel för elever i mellanstadiet med finansiering från både myndigheter och bolag som SCA och Sveaskog.

Enligt ett faktablad är orörd skog sämre för klimatet än brukad skog. ”De orörda skogarna innehåller också mycket kol men de har inte samma betydelse för klimatet eftersom man inte kan ’använda’ dem”. Ett annat faktablad anger att koldioxiden från skogsbränsle som förbränns är ”klimatneutral” eftersom den tas upp igen av växande skog – något som ifrågasätts, bland annat av 500 forskare som skrivit ett öppet brev till USA och EU om stoppat stöd till biobränslen.

Projektledare Theresa von Hofsten säger att materialet håller på att uppdateras.

– Vi kan ha gammalt material med olyckliga formuleringar.

En styrgrupp med representanter från finansiärerna finns. Generellt ser hon det inte som problematiskt att finansieringen delvis kommer från skogsnäringen.

– Jag lutar mig mycket mot det att om man tidigt kan väcka intresse för skogen så kommer barnen fortsätta bry sig om den.

Organisationen vill inte svara på hur mycket pengar som går till utbildningssatsningarna.

Leif Öster har suttit som expert i skogsutredningen som kom i fjol. Han är själv skogsägare i Dalarna och har jobbat i olika kommunikationsroller inom skogsnäringen, bland annat som Sveaskogs informationschef. Under sin karriär har han förespråkat bland annat det nu förbjudna insektsgiftet DDT och växtbekämpningsmedlet hormoslyr.

I dag är han kritisk till de stora skogsbolagens sätt att kampanja – och, som han menar, inte ta till sig av kritik.

– Man kan inte kommunicera bort tokigheter som hormoslyr, DDT, hyggesplogning och som nu, jättehyggen, missnöjd ortsbefolkning och skador på vattendrag. Det är miljardbelopp som skogsbruket genom åren lagt på reklam och pr. Det hade förmodligen varit bättre att utveckla skonsammare metoder med de här pengarna.

Han är även kritisk till just Sveaskogs informationssatsningar, med tanke på att Sverige inte når målen om biologisk mångfald och levande skogar, mycket på grund av skogsbruket, som Naturvårdsverket konstaterat.

– Det är problematiskt när statliga bolag kampanjar mot riksdagens miljömål. Kampanjen förespråkar ett skogsbruk som inte når målen.

I riksdagen finns skogsindustrinätverket för intresserade ledamöter. Lantbrukets affärstidning ATL avslöjade 2011 att Skogsindustrierna betalade nätverkets träffar. En riksdagsledamot som under flera år deltog i nätverket vill vara anonym och beskriver det som populärt.

– De har de finaste middagarna, med bubbel och fina viner, och de mest påkostade frukostseminarierna.

Bland politiker DN varit i kontakt med råder skilda meningar om skogsbolagens och särskilt Sveaskogs lobby.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) hälsar via sin presskontakt:

”Sveaskog är ett bolag och detta är en operativ fråga för bolagets styrelse och ledning”.

C:s skogspolitiska talesperson Peter Helander:

– Jag tycker att det är rimligt att statliga bolag som verkar på en kommersiell marknad också agerar som ett bolag. Presentationen tycker jag är både informativ och saklig.

MP:s talesperson för biologisk mångfald, Rebecka Le Moine:

– Dessa pengar borde gå till att förbättra skogsbruket istället för att försöka förbättra bilden av skogsbruket. Svenskt skogsbruk är inte hållbart och vi når inte våra miljömål. Den som möts av reklamen ser inte heller vem avsändaren är, och mycket av det som sprids är kraftig vinklat.

Hon ifrågasätter även materialet från Skogen i skolan:

– Det är beklämmande. Skogen i skolans information är väldigt vinklad för att barn från tidig ålder ska vaggas in i en trygghet och tro på att svenskt skogsbruk är hållbart.

Daniel Naurin är professor i statsvetenskap vid Oslo och Göteborgs universitet och har länge forskat om lobby och intressegrupper. Han konstaterar att det råder starka intressekonflikter inom skogspolitiken. Om det är rätt för ett statligt bolag att satsa på pr går inte att svara generellt på, anser han.

– Det kan ju vara så att den verksamhet man driver anses vara kopplad till ett stöd i opinionen. Men det får ju inte trilla över i någon slags idéproduktion som inte är förankrad i riksdagen, säger han.