I slutet av 1200-talet grundades Helgeandshuset – Helige andes hus – på holmarna. Det var stadens första inrättning för fattiga och sjuka. Huset innehöll hospital, kapell och kyrkogård.

BTW, Annektering ser ut att heta inmarsch numera....

På onsdagen läser utrikesminister Ann Linde upp regeringens utrikesdeklaration i riksdagen. En laddad fråga är Sveriges relationer med Ryssland.

Efter den ryska inmarschen på Krim och krigsutbrottet i Ukraina 2014 låg kontakterna med den då nytillträdda S-MP-regeringen nere under flera år.

Vändpunkten kom när Lindes företrädare Margot Wallström besökte Moskva 2017 med ambitionen att åstadkomma en islossning. Den gången enades Wallström och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov om att man inte var överens om vissa saker men att det ändå fanns utrymme för samarbete i andra sammanhang.

– Vi har olika uppfattningar i frågor som Ukraina och Krim och jag uppskattar att vi kan diskutera detta på ett rakt och ärligt sätt, sa Wallström då.

I april 2019 blev det också ett möte på högsta politiska nivå när statsminister Stefan Löfven (S) och Vladimir Putin träffades för ett bilateralt möte i S:t Petersburg i anslutning till en internationell konferens om Arktis.

Budskapet från regeringen var även då samarbete till exempel i handels- och klimatfrågor. I ett pressmeddelande efter mötet upprepades samtidigt kritiken mot ”Rysslands aggression mot Ukraina” och uppträdandet runt Östersjön.

Det senaste året har Ann Linde träffat Rysslands Sergej Lavrov i Moskva vid två tillfällen, senast i början av februari.

SvD kan nu rapportera att svenska företrädare vid sidan av officiella kontakter även haft möten med andra ryska representanter med centrala positioner i Vladimir Putins Ryssland under en lång tid, enligt samtalsuppteckningar från UD som sekretessprövats och delvis lämnats ut på SvD:s begäran.

Sergej Ivanov rekryterades av KGB på 1970-talet samtidigt som Vladimir Putin. Han talar flytande svenska, har varit general i utrikesspionaget SVR, försvarsminister och Putins stabschef. Nu är han presidentens sändebud i miljö-, klimat- och transportfrågor och en av tolv medlemmar i det ryska säkerhetsrådet med Putin som ordförande.

Konstantin Kosatjov är son till en rysk diplomat placerad i Sverige. Han har gått i svensk skola, talar svenska och har själv tjänstgjort på ambassaden i Stockholm. Efter UD-karriären blev han ordförande i underhusets, dumans, utrikesutskott och fick senare samma position i Federationsrådet, det ryska överhuset.

Enligt väl placerade bedömare som SvD talat med är det ingen slump att Sergej Ivanov och Konstantin Kosatjov haft kontakt med svenska företrädare.

– De är svenskspråkiga och då är det naturligt att de avdelas för att möta svenska ministrar och höga tjänstemän. Det är inte konstigt, så gör USA också, precis som att vi själva behöver ryskspråkiga diplomater, säger en person med god insyn.

En annan bedömare i statsförvaltningen menar att särskilt Sergej Ivanov har en viktig roll som kontaktväg till Kreml och den ryska statsledningen.

– Ivanov har funnits med länge och är någon slags back-channel, en kanal till Putin i och med att han har stått honom nära ända sedan KGB-tiden. Han är en grå eminens även om hans formella position kan verka vara ganska blygsam.

Under Löfvenregeringens tid har Ivanov och och Kosatjov träffat svenska företrädare både på politisk nivå och tjänstemannanivå vid en rad tillfällen:

Samtalen handlar om ”tre förslag om hur den svensk-ryska relationen ska kunna främjas” och äger rum ett år efter annekteringen av Krim samtidigt som alla officiella kontakter med Putinregimen ligger på is.

Vid mötet vill Sverige att ett reningsverk i Kaliningrad öppnas igen för att rena avloppsvattnet som rinner ut i Östersjön, att stämplingen av det nordiska ministerrådets kontor i S:t Petersburg som ”utländsk agent” tas bort och att ryssarna ser till att de 400 svenska företagen i landet kan verka under normala förhållanden.

Vad Kosatjov svarar är hemligt, men det framgår att han ”tillbringat en stor del av sin karriär i Stockholm och att han fortfarande följer utvecklingen i Sverige noggrant”.

Handlingen är hemligstämplad i sin helhet, men mötet handlar om ODIHR, den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationens OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter och valobservationer.

Härstedt har tidigare haft flera uppdrag som valobservatör för ODIHR i Belarus. Nu söker han ryskt stöd för ett nytt uppdrag.

– Jag fick möjlighet att som riksdagsledamot presentera min kandidatur till positionen som chef för ODIHR, säger Härstedt, numera ambassadör vid UD.

Härstedt beskriver Kosatjov som en ”relevant dialogpartner” och ”en av flera mottagare av budskap rörande min kandidatur”. Jobbet går i slutändan till en annan kandidat.

På SvD:s förfrågan bekräftar Hans Dahlgren nu kortfattat att han träffade Ivanov i Moskva:

– Syftet med det mötet var sedvanlig dialog för att framföra svenska ståndpunkter samt underlätta samarbete som främjar Sveriges intresse.

Samtalen handlar bland annat om en trafiksäkerhetskonferens i Stockholm, det svenska ordförandeskapet i OSSE, Parisavtalet och Raoul Wallenbergs öde.

Linde betonar att det är viktigt för Sverige som militärt alliansfritt land att ”bevara och återupprätta respekten för den europeiska säkerhetsordningen”.

Sergej Ivanov säger att han ”kommit att involveras mer i relationerna med Sverige” efter mötet mellan Löfven och Putin i S:t Petersburg 2019. Han nämner att han ”nyligen varit i Stockholm”. Vad det rör sig om är maskat av UD och går inte att läsa.

– All information som rör Ryssland behöver sekretessprövas och när det är gjort har jag ingen möjlighet att säga något utöver det, säger en deltagare vid mötet.

Mötet tillkommer på rysk begäran, på den ryska sidan deltar även Stockholmsambassadören Viktor Tatarintsev, på den svenska flera tjänstemän från statsrådsberedningen och UD.

Samtalen kretsar kring flera olika saker, bland annat situationen i Arktis som den svenska regeringen vill bevara som ett ”lågspänningsområde”.

Sergej Ivanov menar att EU blivit mer aktivt ”rörande internationella frågor” och bedömer situationen i Ukraina som ”fortsatt oförändrad”.

Mötet avslutas med en förhoppning om att ses igen och ”följa upp med ett nytt möte”.

Den här gången annonseras också möten med Sergej Ivanov och Konstantin Kosatjov redan i förväg av UD. Endast det med Kostatjov blir av och handlar enligt UD bland annat om OSSE och ”situationen i Ryssland”.

Ann Lindes besök genomförs inom ramen för ordförandeskapet i OSSE. Vid mötet med Lavrov är tonen frän efter fängslandet av den förgiftade regimkritikern Aleksej Navalnyj och massgripanden över hela Ryssland.

– Det var en ganska lång och väldigt tuff diskussion. Vi har helt olika syn, både på läget och vad som hänt, förklarade Linde efter mötet.

Lavrov anklagade i sin tur EU för att ha infört ogrundade sanktioner mot Ryssland i Navalnyjärendet och Sverige för att piska upp antiryska stämningar med retorik om ett militärt hot i Östersjöområdet. Konfrontationen skedde inför öppen ridå.

Moderaternas utrikestalesperson Hans Wallmark går upp i riksdagsdebatten direkt efter utrikesdeklarationen på onsdagen. Enligt honom är det stor skillnad mellan officiella möten och samtal i slutna rum bakom stängda dörrar.

– Som utomstående betraktare blir det svårt att avgöra om det bara har varit allmänt prat eller om det har varit diskussioner om saker vi andra inte känner till. Det är också ganska sällan regeringen återkopplar till riksdagen vid den här typen av kontakter.

När SvD frågar utrikesminister Ann Linde om betydelsen av kontakterna med Ivanov och Kosatjov under S-MP-regeringens tid svarar UD:s pressavdelning.

– Ivanov är medlem i Rysslands säkerhetsråd och är därmed en relevant samtalspart. Kosatjov är ordförande i federationsrådets utrikesutskott och är därigenom en relevant dialogpartner, skriver kommunikatören Barbro Elm i ett mejl.

För SvD har deras roll beskrivits som en form av back-channel till Vladimir Putin och den ryska ledningen. Kommentar?

– Sverige har direkta kontakter med den ryska statsledningen. UD eftersträvar en bredd i kontakterna med ryska företrädare, inklusive i parlamentet och presidentadministrationen.