Barnhandelsbusiness och Sverige med sin barnhandelsminister snart på alla människors näthinnor...
Skall vi gissa på vilka ytterligare minsta gemensamma nämnare som finns med den geopolitiska situationen i saken......
"I februari 2018 inleddes den chilenska brottsutredningen av tusentals misstänkt illegala adoptioner, däribland hundratals svenska.
Ett år senare tillträdde Lena Hallengren som socialminister. Under senvåren 2019 gav hon Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (Mfof) i uppdrag att ge samtalsstöd till alla adopterade som önskar det.
I början av 2020 gav hon Mfof ytterligare ett uppdrag: stöd till adopterade i samband med ursprungssökning.
Båda uppdragen gavs med anledning av brottsutredningen i Chile.
– Alla som vill söka sitt ursprung har ju inte misstankar om oegentligheter, men kan på olika sätt ändå behöva stöd, och jag är glad att den möjligheten nu finns via myndigheten, säger Lena Hallengren.
Men någon utredning för att gå till botten med Sveriges roll i de illegala adoptionerna från Chile har inte tillsatts. Lena Hallengren har sagt att hon vill invänta den chilenska brottsutredningen.
När DN träffar henne på socialdepartementet säger hon att den chilenska brottsutredningen nu har dragit ut mycket på tiden och att det är dags att agera.
– Jag ser att vi även kommer att behöva se över hur adoptionsförmedlingen fungerade i Sverige under 1960- till 1990-talen, säger hon.
– Det här har ju aktualiserats av brottsutredningen i Chile och jag har tidigare sagt att vi ska invänta den. Men nu verkar ju den dra ut på tiden så vi kanske får påbörja vår översyn innan.
Sverige har adopterat från fler än 100 nationer. Sammanlagt har svenska par blivit föräldrar till närmare 60.000 utländska barn. DN har tidigare berättat om larm om missförhållanden i en av majoritet av alla större ursprungsländer.
Några detaljer kring hur en svensk översyn skulle gå till är inte klara. Men socialministern är tydlig med att den inte ska begränsas enbart till adoptionerna från Chile.
– Regeringen kommer återkomma om detta när det blir aktuellt, säger hon.
I offentliga handlingar från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd framgår det att svenska tjänstemän gång på gång har rapporterat om misstänkta oegentligheter efter sina tillsynsresor.
I Kina saknades ofta information om barnets ursprung. Inte heller i Vietnam utreddes barnens ursprung tillräckligt. I Indien förekom uppgifter om adoptioner ”utanför det legala systemet”, i Colombia gjorde sig barnhemmen beroende av adoptionsavgifter och i Sydkorea har adoptionsbyråer direktkontakt med föräldrar som funderar på att adoptera bort sina barn.
Samtliga missförhållanden bryter mot Haagkonventionen.
Lena Hallengren säger att hon inte känner igen innehållet i reserapporterna från Mfof. Men enligt DN:s uppgifter har flera av dem skickats till socialdepartementet. Innehållet i ett par av dem har även diskuterats på departementet, enligt uppgifter från Mfof.
– Vi arbetar med att se över vad som har inkommit och ber om att få återkomma när vi haft möjlighet att ta del av rapporterna, säger Lena Hallengren.
Tillsynsmyndigheten Mfofs:s generaldirektör, Per Bergling, kan på en rak fråga från DN inte garantera att alla adoptioner till Sverige är rättssäkra och etiska.
Adoptionscentrums verksamhetschef, Kerstin Gedung, svarar tvärtom ja på frågan om föreningens adoptioner är till Sverige är rättssäkra och etiska.
Så här säger socialminister Lena Hallengren:
– Jag tror inte att jag personligen, eller som socialminister, kan garantera att alla följer alla de regelverk som finns. Men vi har i dag regelverk som ställer väldigt höga krav på rättssäkerhet och på barnrättsperspektiv.
Förra året fick Statskontoret regeringens uppdrag att se över hur svenska adoptioner ska organiseras. I rapporten, som presenterades i januari, kom Statskontoret fram till att dagens ordning – där ideella föreningar sköter adoptionsförmedlingen och granskas av statens tillsynsmyndighet – fortfarande är att föredra. Men konstaterade också att mycket kan bli bättre.
Statskontoret slog också fast att rättssäkerheten och barnrättsperspektivet inte kan garanteras fullt ut i varje enskilt adoptionsfall.
– Man föreslår ett antal saker för att öka rättssäkerheten och stärka barnrättsperspektivet. Det är flera bra förslag och saker som vi nu analyserar hur vi ska ta vidare, säger Lena Hallengren.
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Den säger att staten ska ge lämpligt stöd och hjälp till dem som olagligt berövats sin identitet.
Vad säger du till adopterade som stulits från sina föräldrar eller fått sina uppgifter förfalskade?
– Det är otroligt allvarligt, tycker jag. Jag blir jätteberörd när jag sitter och lyssnar på dem som känner att ”jag blev stulen” eller ”det var falska papper”, säger Lena Hallengren.
– Ingen har haft avsikten att det ska vara så. Men det är alltid svårt, tänker jag, om det hände för 50 år sedan. Det är faktiskt det. Vi kan hjälpa dem som är drabbade av detta. I nuläget tror jag det handlar mycket om att ge stöd. Det gäller inte minst den möjlighet vi nu inrättat hos Mfof för att söka sitt ursprung. Jag tror att ännu fler kommer att utnyttja den möjligheten framöver.
Fakta. Detta är etiska adoptioner
Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner
Ursprungsstaten ska ha säkerställt:
– att internationell adoption är för barnets bästa, efter det att möjligheten att placera barnet inom ursprungsstaten har beaktats.
– att familj och myndigheter har gett skriftligt samtycke.
– att moderns samtycke har getts först efter barnets födelse.
– att ingen får göra otillbörlig ekonomisk vinst.
Sverige ratificerade konventionen år 1997.
Konventionsstaterna förbinder sig:
– att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, inklusive medborgarskap och släktförhållanden.
– att om ett barn olagligt berövas sin identitet, ska barnet ges lämpligt stöd att snabbt återupprätta denna.
– att säkerställa att samma regler ska gälla som vid nationell adoption.
Sverige ratificerade konventionen år 1990. Gäller som svensk lag sedan 1 januari 2020"