Den 15 juni 2020 drog en kallfront in över landet. Åskan mullrade i högsommarvärmen i huvudstaden.

De mörka molnen som hopade sig tycktes inte påverka näringsminister Ibrahim Baylan (S), ty han hade goda nyheter att leverera.

Flankerad av finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Centerpartiets näringspolitiska talesperson Helena Lindahl och Liberalernas dito Arman Teimouri, tog Ibrahim Baylan till orda framför de svenska fanorna i salen på Rödbodgatan 6.

Näringsministern fattade den blankslitna retoriska hammaren och bankade ånyo in de hundratals miljarder kronor regeringen lagt på krisåtgärder i journalisternas medvetande.

Ibrahim Baylan meddelade att skattebetalarnas, till synes bottenlösa, pandemiplånbok återigen skulle öppnas.

Regeringen hade beslutat att investera upp till 5 miljarder kronor i SAS SAS -2,41% . Näringsministern menade att staten hade ansvaret att rädda det krisande flygbolaget.

”Vi ser till att vi med de här insatserna har tillgång till viktiga funktioner och tjänster i samhället den dagen som, förhoppningsvis, coronaepidemin är över”, sa näringsministern.

Enligt regeringen var tillskottet till SAS en produkt av en överenskommelse med L och C, som ju stod vid Ibrahim Baylans sida.

Tillskottet villkorades också med att den danska staten gick in med samma kapitaltillskott som den svenska.

Men det fanns ytterligare en part i målet, en som inte var med på presskonferensen och som i slutändan skulle gå ur affären med ett minskat ägande i SAS: Wallenbergfamiljen.

Dagens industri kan nu avslöja att det pågått hemliga påtryckningar för att förmå regeringen att rädda SAS.

Påtryckningar som visat sig mycket framgångsrika.

Den 17 mars gick infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ut med löftet om 1,5 miljarder kronor i kreditgarantier till SAS, som då var i full kris i och med att allt fler länder började stänga sina gränser för inresande flygpassagerare.

Fyra dagar tidigare, den 13 mars, hade Tomas Eneroth kontaktats via sms av Jacob Wallenberg, som gav ministern sin bild av läget. ”Väldigt svåra tider”, öppnar Jacob Wallenberg konversationen med.

”Behovet av likviditetsgarantier/tillskott blir akut”, skriver Jacob Wallenberg vidare. Han avslutar med att upprepa: ”Tror att frågan är akut”.

Infrastrukturministern svarar på morgonen den 14 mars:

”Ja, frågan är i högsta grad akut.”

Tomas Eneroth ger också besked om att regeringen kommer att leverera.

”Arbete pågår”, avslutar Tomas Eneroth sitt sms till Jacob Wallenberg. (läs hela sms-konversationen längst ned)

På kvällen den 16 mars skickar Jacob Wallenberg ett mejl till Tomas Eneroth och Ibrahim Baylan med en länk till en artikel i Financial Times som handlar om varningar för en konkursvåg till följd av pandemin.

”Ville bara peka på hur fort det går för alla carriers just nu. Det är inte bara vi som har stora utmaningar. Tack för allt stöd so far!!”, skriver Jacob Wallenberg i mejlet.

Då har regeringen ännu inte presenterat något stöd till SAS.

Dagen efter mejlet från Jacob Wallenberg presenterar infrastrukturministern regeringens miljardstöd till SAS.

”SAS är viktiga för att tillgodose samhällets grundläggande behov av flyinfrastruktur både i Sverige och i Danmark”, sa Tomas Eneroth på pressträffen den 17 mars.

Drygt två veckor senare vädjar Jacob Wallenberg återigen om statliga ekonomiska insatser, i direktkontakt med fler socialdemokratiska statsråd.

I ett sms till Ibrahim Baylan och finansminister Magdalena Andersson den 5 april skriver Jacob Wallenberg att situationen i SAS är mycket pressad och att ”det snarast behövs konkreta åtgärder”.

Om inte det sker, skriver Jacob Wallenberg, kommer Sverige ”inom kort att sakna egna flygförbindelser till omvärlden”.

Han skriver i det långa sms:et till de röda ministrarna att SAS inför styrelsemötet den 15 april behöver ett konkret löfte.

Jacob Wallenberg skriver också att SAS kassaflöde vid tillfället är mycket dåligt.

Han påminner de båda ministrarna om att Riksgälden måste göra klart med danska staten för att lånet till SAS ska gå igenom.

Den 3 maj går Jacob Wallenberg ut i en intervju i Di där han säger att SAS måste räddas.

”I det här läget måste stater agera som försäkringsbolag”. säger han.

Redan dagen därpå, den 4 maj, sätter Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad sin kråka på avtalet med den danska staten som innebär att länderna delar på risken i en kreditgaranti till SAS på totalt 3,3 miljarder kronor.

Tillbaka till regeringens presskonferens några månader senare, under den där åsktäta dagen i mitten av juni, när Ibrahim Baylan tillsammans med MP, L och C berättar att SAS får statligt tillskott.

”Vi kommer att föra en tät dialog med de andra intressenterna. Grundförutsättningen är att alla är med och drar sitt strå till stacken”, sa näringsministern på presskonferensen.

Vad få visste då var att Sveriges tyngsta affärsfamilj tryckt på regeringen att ta ett stort finansiellt ansvar för SAS framtid.

Di erfar att Liberalerna inte kände till korrespondensen mellan regeringen och Jacob Wallenberg.

Centerpartiets talesperson Helena Lindahl, som inte heller kände till regeringens nära korrespondens med Jacob Wallenberg, hävdade på presskonferensen i juni förra året att det nu väntar en förhandling.

”Svenska skattebetalare ska inte mol alena stå för den här kostnaden. Det öppnar upp för en kommande förhandling”, säger hon övertygat samtidigt som hon fäster blicken i Ibrahim Baylan, som står någon meter till höger om henne.

De svenska skattebetalarna har fått betala mångmiljardbelopp för att rädda bolaget, på inrådan och uppmaning av den S-ledda regeringen.

Efter att refinansieringen var klar i oktober förra året, stod den svenska och danska staten med en större andel i bolaget, som tappat miljarder i värde under coronakrisen.

SAS tillfördes 12 miljarder friska kronor, av dem stod svenska staten för drygt en tredjedel: 4,2 miljarder kronor.

Svenska staten gick från 14,8 procents ägande till 21,8. Tillsammans med Danmark sitter Sverige nu på cirka 44 procent av bolaget. Planen från början var 37 procent.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse köpte aktier för drygt en kvarts miljard, men halverade samtidigt sin ägarandel från 6,5 procent till 3,4.

Strax innan SAS nödemission slutfördes i slutet på oktober kopplade Jacob Wallenberg ihop flygbolagets dåvarande vd Rickard Gustafson med infrastrukturminister Tomas Eneroth, via nyupptagen sms-kontakt.

Jacob Wallenberg skriver att det vore bra om de båda träffas ”ganska omgående i ljuset av allt som händer med Arlanda/Bromma/SAS”.

Tomas Eneroth lyder finansmannens "råd".....

”Tar ett möte i närtid”, skriver ministern i sitt svar.

Sedan refinansieringen i oktober har SAS fortsatt blöda i spåren av coronapandemin, aktien har fallit med omkring 20 procent och i januari valde Wallenbergsfären att plocka vd:n Rickard Gustafson från SAS för att sätta honom hos kullagerjätten SKF.