"Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Men enligt chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, generalmajor Lena Hallin, utsätts Sverige ständigt för olika typer av attacker från främmande makter.

Must varnar också för att hotbilden förvärrats de senaste åren.

”Sveriges närområde karakteriseras av ökad militär aktivitet”, säger hon.

”Går inte att utesluta en väpnad konflikt”, säger Lena Hallin, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must.Foto:Amanda Lindgren”Går inte att utesluta en väpnad konflikt”, säger Lena Hallin, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must.

”Vi befinner oss inte i krig, men det är inte vår traditionella bild av fred heller. Man skulle kunna beskriva det så att under kalla kriget fanns det en av- och påknapp: krig eller fred. Nu är det en dimmer påslagen hela tiden. Vi befinner oss i en gråzon där det ständigt pågår saker”, säger Must-chefen Lena Hallin.Foto:Amanda Lindgren”Vi befinner oss inte i krig, men det är inte vår traditionella bild av fred heller. Man skulle kunna beskriva det så att under kalla kriget fanns det en av- och påknapp: krig eller fred. Nu är det en dimmer påslagen hela tiden. Vi befinner oss i en gråzon där det ständigt pågår saker”, säger Must-chefen Lena Hallin.

Lena Hallin är chef för en av Sveriges hemligaste verksam­heter: den militära under­rättelse- och säkerhetstjänsten Must. Det hindrar dock inte att Sveriges enda kvinnliga generalmajor gör plats i sin uppbokade kalender för en intervju med Di Weekend.

”Att berätta om Must och vad vi gör är viktigt ur en demokratisynpunkt, men ­också för Musts egen skull. För att kunna rekrytera kompetent personal måste ju folk veta att vi finns. Jag kan inte berätta hur vi jobbar, men att vi gör det”, säger Lena Hallin, när hon tar emot på Försvarshögkvarteret i Stockholm, där Must är stationerat.

På Must jobbar allt ifrån kryptologer, programmerare och it-säkerhetsexperter till statsvetare och språkvetare. Vilka de är, och hur många de är, råder det strikt sekretess kring. Must har som uppgift att kartlägga yttre hot mot Sveriges säkerhet, ­vilket inbegriper alltifrån Rysslands militära upprustning till utländska terroristorganisationers avsikter och planer.

”Vårt mål är att skapa ett tryggare Sverige i en osäker omvärld. Vi har två uppdragsgivare: regeringen och Försvarsmakten”, säger Lena Hallin, som varit chef för Must sedan våren 2019 och rapporterar direkt till ÖB Micael Bydén.

Hur skiljer sig Musts uppdrag åt från Säpos?

”Vi jobbar med alla yttre hot mot Sve­rige. Säkerhetspolisen jobbar med den inre hotbilden inom rikets gränser. Men med den komplexa hotbild som vi möter i dag har gränserna för vad som är yttre och inre hot till viss del suddats ut, så vi och Säpo samarbetar i många frågor.”

Must har, precis som sina kollegor på Säpo, länge varnat för att hotbilden mot Sverige förvärrats betydligt under de senaste åren. Lena Hallin målar upp en dyster bild när hon sammanfattar det globala säkerhetspolitiska läget:

”Världsläget präglas av osäkerhet och instabilitet. Den politiska, militära och ekonomiska konkurrensen mellan världens stormakter hårdnar. USA och Kina befinner sig i vad som måste kallas en öppen konflikt, men kriget utkämpas inte militärt utan det är främst en ekonomisk kraftmätning. Det är en konflikt som Sverige är påverkat av på ett väldigt konkret sätt.”

Även på hemmaplan möter vi allt större hot från flera olika håll samtidigt, enligt Lena Hallin.

”Sveriges närområde karakteriseras av ökad militär aktivitet. Samtidigt har världens digitalisering och globalisering lett till att hotbilden blivit allt mer komplex och komplicerad, med alltifrån cyberintrång och terrorhot till ekonomiska och politiska påtryckningar.”

När Lena Hallin inledde sin långa yrkes­bana i svenska försvaret i början av 1980-­talet var hotbilden mot Sverige en helt ­annan. Då var hela det svenska försvaret uppbyggt kring en sovjetisk militär invasion över Östersjön. Sedan dess har det svenska invasionsförsvaret blivit så gott som nedmonterat, för att på senare år ha börjat byggas upp på nytt. För det stora hotet från öst är långtifrån borta, enligt Lena Hallin.

”På sätt och vis var det enklare förr ­under kalla kriget. Då fanns det ett tydligt hot­scenario, där en krigsupptrappning ­skedde i en viss ordning. Nu använder sig Ryssland och andra länder av en icke-linjär krigsföring. Påverkan sker genom ­des­information, cyberintrång och ekono­miska och politiska påtryckningar. Allt sker ­parallellt. Sverige utsätts hela tiden för intrång och påverkan.”

När du uttrycker dig så låter det ju nästan som om Sverige befinner sig i krig?

”Nej, vi befinner oss inte i krig, men det är inte vår traditionella bild av fred heller. Man skulle kunna beskriva det så att under kalla kriget fanns det en av- och påknapp: krig eller fred. Nu är det en dimmer på­slagen hela tiden. Vi befinner oss i en gråzon där det ständigt pågår saker.”

Sverige har inte varit i krig på över 200 år – tror du att det kommer förbli så under din livstid?

”Jag tror inte att ett nytt regelrätt världskrig står för dörren. De flesta länder vill undvika att starta en öppen militär konflikt, det är ju enormt kostsamt räknat både i pengar och människoliv. Om ett land kan uppnå sina syften utan att använda vapen är det ju mycket bättre för dem.”

”Med det sagt så går det absolut inte att utesluta en väpnad konflikt. Det är inte bara Ryssland utan även Nato som har trappat upp sin militära närvaro i Östersjöområdet. Och om det uppstår en konflikt mellan Ryssland och Nato blir Sverige direkt påverkat eftersom vi ligger där vi ligger geografiskt.”

Tycker du att Sverige borde vara med i Nato?

”Jag har ingen uppfattning om det.”

Du har väl en personlig uppfattning, men du vill bara inte berätta om den?

”Du får inget annat svar. Jag har ingen uppfattning om det.”

Kan du hålla med om att det var bra för världsfreden att Donald Trump inte blev återvald som USA:s president?

”Ja, rimligen borde det vara gynnsamt. Den tillträdande presidenten Joe Biden har ju ett betydligt större intresse av att USA ska ingå i de internationella samarbeten som finns, vilket talar för en ökad stabilitet i omvärlden.”

Den 6 januari stormades parlamentsbyggnaden Kapitolium i Washington DC av ­högerextremister och Trumpanhängare. Händelsen utreds pågående och har rubri­cerats av flera som ett statskuppförsök.

”Det är klart att även jag reagerar kraftigt på en händelse som denna och stormningen är helt klart ett angrepp på demokratin”, säger Lena Hallin.

Polisen i Washington har fått kritik för hur oförberedda de var på attacken. Är du förvånad att det kunde gå så illa i ett land som USA?

”Det ligger inte inom den svenska försvarsmaktens uppdrag att recensera de amerikanska polismyndigheterna, så det avböjer jag att kommentera.”

Skulle något liknande kunna hända i Sverige? Hur förhindrar vi att det inte sker här också?

”Politiskt valda beslutsfattare är själv­klara mål för dem som vill underminera tilltron till det demokratiska systemet, i vilket land det än är. Jag påminner om att också Tyskland nyligen haft försök till fysiskt ­intrång i sitt parlament, och att både ­Norge och Finland offentligt gått ut om cyber­intrång i sina parlament de senaste månaderna. Det är därför som jag som chef för såväl under­rättelse- som säkerhetstjänstverksamheten ständigt trycker på det förebyggande säkerhetsarbetet. Det i sin tur är beroende av en nära samverkan mellan Must och inte minst Säkerhetspolisen och FRA.”

Sammantaget har instabiliteten och säkerhetsriskerna i världen ökat väsentligt det senaste året, enligt Lena Hallin.

”Den negativa utvecklingen har förstärkts av pandemin, som vi ju inte hade med i några riskanalyser inför 2020”, ­säger hon.

På vilket sätt har pandemin försämrat säkerhetsläget?

”Vi ser hur olika nationer agerar i sitt eget intresse och saboterar för andra. Som det här med framtagandet av ett vaccin, där utländska intressen har försökt påverka allt ifrån tillverkning och distribution till att sprida desinformation kring vaccinmotstånd, vilka vaccin som är bra och vilken tillgång som finns.”

Pandemin har blottlagt hur sårbart det moderna samhället är. En skrämmande tanke är om någon avsiktligt skulle ­sprida ett dödligt virus bland befolkningen – är det ett hotscenario som vi borde vara rädda för?

”Det är förbjudet enligt Genèvekonvention att använda kemiska stridsvapen.”

Men det är ju förbjudet att döda människor också.

”Nej, det är inte förbjudet för länder att föra krig om man följer folkrätten och krigets lagar. Det är därför Sverige och alla ­andra länder har en försvarsmakt, som har rätt att använda vapen när det är nödvändigt.”

Terrororganisationer och maktfullkom­liga diktatorer struntar väl ändå i vad som står i Genèvekonventionen?

”Måhända. Men det finns ändå omständigheter som talar emot en sådan ­attack. De som sprider viruset har ju ­ingen kontroll över vilka som infekteras, viruset kommer slå även mot dem. Så vi bedömer inte det som en omedelbar risk. Däremot ser vi hur den nuvarande pandemin utnyttjas för att sprida oro och splittring i vårt samhälle som ju redan är under press.”

Som Mustchef är du ansvarig för de försvarsattachéer som finns utplacerade på svenska ambassader i 26 länder. Kan man kalla dem våra svenska spioner?

”Nej, för de är inte spioner. Jag jobbade själv som försvarsattaché i London 2011–2013 och jag var verkligen ingen spion. Som försvarsattaché arbetar du med informationsinsamling från mestadels öppna källor. Du analyserar den data som samlas in och rapporterar hem till Sverige.”

Men ni och Säpo pekar inte sällan ut Rysslands och andra länders försvarsattachéer som spioner. Vad är skillnaden?

”Vi är en demokrati och följer de regler som gäller. Hos länder som inte är demokratier, som styrs av auktoritära ledare, kan det se annorlunda ut.”

Vilka andra militära säkerhetstjänster har ni bäst samarbete med?

”Vi har bra samarbete med flera länder, men vilka de är kan jag inte säga. Dock ­måste man vara medveten om att varje lands underrättelseverksamhet tjänar sina egna intressen. Därför är det viktigt att vi gör våra egna bedömningar och analyser. Vi kan inte förlita oss på andra.”

Musts samarbeten inom rikets gränser pratar dock Lena Hallin gärna om. I fråga om terrorhot har Must, Säpo och FRA, Försvarets Radioanstalt, en gemensam arbetsgrupp kallad NCT, Nationellt center för terrorbedömning. Ett annat nytt samarbetsområde är cybersäkerhet, där Must, Säpo, FRA och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på rege­ringens uppdrag har gått ihop för att ­skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter.

”Centret kommer vara i gång från 2021. Samhällets digitalisering har gjort oss väldigt sårbara för cyberattacker. Målet är att få en allomfattande lägesbild av vilka ­angrepp som sker mot svenska intressen. Från vår sida vet vi redan att cyberangrepp från utländska statliga aktörer sker hela ­tiden och blir alltmer avancerade. Cyber­attacker kan vara lika skadliga för samhällsviktiga funktioner som ett väpnat ­angrepp.”

Hur kan Sverige försvara sig mot cyber­attacker?

”Genom att bygga upp säkerhetsrutiner och se till att vi täpper igen de hål vi hittar. Mycket handlar om att informera och utbilda andra myndigheter och instanser så att de har rätt utrustning på plats och att alla deras medarbetare vet hur känslig ­information ska hanteras. Men det är en svår och tuff kamp.”

Vem eller vad utgör just nu det största hotet mot Sveriges säkerhet?

”Det är inget enskilt hot, utan den sammanlagda militära, politiska och ekono­miska hotbilden som är det största hotet. Alltså den icke-linjära krigföring som jag beskrivit. Att alla de här olika angreppen pågår samtidigt hela tiden.”

Vilket är det allvarligaste angreppet från en främmande makt som inträffat under din tid som Mustchef som vi medbor­gare inte varit medvetna om?

”Det kan jag inte prata om. Men allt sker inte i det dolda. Vissa angrepp kan man läsa om i tidningen, även ifall inte hela bilden ges där. Vi vet ofta de bakomliggande ­orsakerna och varför det sker.”

Ett ärende på Musts bord som kom till allmän kännedom i höstas handlade om ­säkerhetsbedömningar kring det framtida svenska 5G-nätet. Det var på inrådan från Must och Säpo som Post- och telestyrelsen i oktober tog det uppmärksammade beslutet att porta kinesiska Huawei från den kommande 5G-upphandlingen, ett beslut som sedermera blivit överklagat till Förvaltningsrätten.

”Vår rekommendation var inte riktad mot ett specifikt land eller ett specifikt före­tag, utan det handlade om en total säkerhetsbedömning. 5G-utbyggnanden är jätte­viktig för Sverige. De beslut som vi tar nu ska vi leva med i 25–30 år. Så gott som alla svenskar kommer vara uppkopplade mot 5G-nätet så det är av yttersta vikt att det är ett säkert system som Sverige har total kontroll över”, säger Lena Hallin.

Must blev även omskrivet i mindre önskat sammanhang i höstas när Dagens Nyheter avslöjade den ”falske officer” som arbetat med säkerhetsklassade uppgifter på Must under flera år.

”Det var aldrig ett säkerhetsproblem utan en ren personalfråga, som nu är hanterad. Det går alltid att bli bättre med person­kollar, men samtidigt är det inte önskvärt att staten ska ha 100 procent koll på landets medborgare. Ett sådant samhälle tror jag att ingen svensk vill leva i”, säger Lena Hallin.

Enligt Lena Hallin har hon och Säpochefen Klas Friberg ett gott samarbete och hon beskriver Must och Säpo som ”bästa kompisar”. Men det finns samtidigt en uppen­bar konkurrenssituation, där de två underrättelseverksamheterna äskar ­pengar och uppgifter från regeringen. Must hade för 2020 ett ramanslag på drygt 1 miljard kronor, medan Säpo fick 1,6 miljarder kronor i statligt anslag.

”Jag skulle säga att vårt och Säpos uppdrag kompletterar varandra. I vissa delar kan det gå ihop och då pratar vi om det och delar upp arbetet”, säger Lena Hallin diplomatiskt.

I Jan Guillous gamla böcker om agent Hamilton var det alltid ni på Must som var de smarta, medan de på Säpo var odugliga klåpare. Det måste ni ha gillat här på Must?

”Jag har faktiskt inte läst Hamilton-­böckerna. Det är ju helt påhittade histo­rier, men att medarbetarna på Must är ­jättesmarta kan jag absolut bekräfta”, ­säger Lena Hallin och skrattar för första gången under intervjun.

Vilka spionromaner eller spionserier på tv tycker du bäst beskriver er verksamhet?

”Jag har inte läst så många spionromaner, så jag har inget bra svar på det. Det är inte min favoritlitteratur, om jag säger så. Jag kan tycka att det är lite kul att titta på en James Bond-film, men det är ju ren ­underhållning och har inget med verkligheten att göra.”

Lena Hallin sitter på en mängd topphemlig information om rikets säkerhet. Hon vet allt om de faktiska och påstådda ubåts­kränkningar som skett på svenskt vatten sedan 1980-talet och framåt. Hon vet ­säkerligen också om det finns någon grund för de konspirationsteorier om en mörkläggning av de verkliga orsakerna till Estonias förlisning, som florerar efter fjolårets omdebatterade tv-dokumentär. Men att få henne att kommentera någon av dessa heta potatisar är svårt.

”Jag är bra på att hålla hemligheter. Det måste man vara i mitt jobb. Det gör det här chefsjobbet speciellt. Det finns få, om ens någon, som jag kan bolla jobbfrågor med.”

Du har varit gift med din man sedan 1984 – honom kan du väl berätta saker för?

”Nej, jag pratar nästan aldrig om jobbet med honom. Vi har en massa annat att ­prata om.”

Lena Hallin träffade sin blivande make Terje Hallin i Flygvapnet i Östersund i början av 1980-talet. Jämtlands flygflottilj F4 var under många år Lena Hallins hemma­förband innan det lades ned 2006, en avveckling som Lena Hallin var högsta ansvarig för. Hon och maken, som ­numera är pensionerad, har dock förblivit rotade i Östersund och paret bor sedan tio i år tillbaka i en gammal prästgård utanför staden. De tre barnen är numera vuxna och utflugna.

”Jag har en övernattningslägenhet i Stockholm där jag bor under veckorna. När jag är hemma i Östersund lever jag ett helt annat liv. Jag gillar att påta i trädgården, åka skidor och vandra i naturen.”

Lena Hallin växte upp i Onsala utanför Göte­borg, i en familj som hon själv betecknar som undre medelklass. Ingen i familjen har militärt påbrå, så det var inte ­mycket som talade för att hon skulle bli en av Sveriges högst rankade yrkesofficerare.

”Min mamma jobbade som charkuteribiträde och min pappa var instrumentmakare och lagade mätinstrument i ett eget företag. Jag läste humanistisk linje på gymnasiet och hade siktet inställt på att läsa ­internationell ekonomi på Göteborgs universitet. Men så såg jag en annons från flygvapnet där de uppmanade kvinnor att söka. Det tyckte jag lät spännande.”

Ville du bli stridspilot?

”Nej. Då i början av 1980-talet var inte stridspilot ett möjligt val för en kvinna. Jag gjorde värnplikten och var till en början verksam inom stridsledning och luftbevakning.”

Lena Hallin har sedan dess gjort en till synes spikrak karriär inom den svenska ­militären, där hon krossat flera glastak. 2007 blev hon Sveriges första kvinnliga förbandschef vid Ledningsregementet. 2013 utsågs hon till brigadgeneral och blev därmed Sveriges första kvinnliga general utan­för det försvarsmedicinska området. 2019 blev hon Sveriges första kvinnliga generalmajor och Musts första kvinnliga chef.

Hur har det varit att göra karriär i ett så mansdominerat yrke som militären?

”Det har inte alltid varit helt lätt. Det har känts tungt många gånger. Mycket har blivit bättre under de nära 40 år som jag jobbat inom försvarsmakten, men vi borde ha kommit längre under en så lång tid. Att jag fortfarande arbetar kvar, och i dag sitter på den position jag har, visar ju samtidigt att försvaret är en bra arbetsplats, även för kvinnor.”

På Must är ungefär 30 procent av med­arbetarna är kvinnor. Totalt sett för det svenska försvaret är knappt 9 procent av Sveriges 9 100 yrkesofficerare kvinnor.

”Vi har mycket kvar att göra för att välkomna fler kvinnor inom försvaret. Det är mycket som behöver åtgärdas för att kvinnor ska ges lika bra förutsättningar som män. Bara en så enkel sak som att det ska finnas rätt materiel anpassat för kvinnor. Att vi nu har infört frivillig könsneutral värnplikt skapar bra förutsättningar att få in fler kvinnor. Det behövs.”

Ni hade ett eget metoo-uppror inom Försvarsmakten 2017 kallat #givaktochbitihop. Hur upplevde du det som kvinnlig hög chef?

”Jag följde och stödde uppropet. Precis som i andra branscher har det hänt saker på vår arbetsplats som inte borde ha skett. Jag välkomnar att de problem som funnits och finns sätts i belysning.”

Har du själv några erfarenheter som du vill dela med dig av?

”Jag har blivit utsatt för saker som inte hade hänt mig om jag varit en man. Jag vill inte gå in på några detaljer, men metoo ­behöver ju inte bara handla om sexuella trakasserier utan man kan också bli förtryckt som kvinna genom olika typer av härskartekniker.”

Sverige har aldrig haft en kvinnlig ÖB – vill du spräcka ännu ett glastak?

”Nej. Min ambition är att vara kvar som chef för Must fram till att mitt förordnande löper ut 2023. Då har jag redan passerat pensionsåldern för svenska yrkesofficerare med ett år. Några planer bortom det har jag inte.”