Penningtvättshärvan i Baltikum har redan fått stora konsekvenser för den nordiska banksektorn. Det som började med en visselblåsare i Danske Bank följdes under 2019 av uppmärksammade avslöjanden om Swedbank och SEB, som är de två ledande bankerna i de baltiska länderna.

Efter ett drygt års utredningsarbete straffade Finansinspektionen, FI, tidigare i år Swedbank och SEB med böter på 4 miljarder respektive 1 miljard kronor för brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker.

Men det för bankerna mest avgörande är inte FI:s sanktioner, utan vad USA säger om penningtvättsskandalen. Amerikanska myndigheter är kända för att utkräva hårda straff vid regelöverträdelser, vilket exempelvis Ericsson fick erfara i fjol då den svenska telekomjätten fick betala motsvarande 10 miljarder kronor i en uppgörelse med bland annat USA:s justitiedepartement avseende mutbrott och överträdelser av bokföringsregler.

Ett annat exempel är Telia, som 2017 accepterade att betala närmare 8 miljarder kronor i en uppgörelse med bland annat USA:s justitiedepartement avseende muthärvan i Uzbekistan. Man friade som bekant Nyberg här i Sverige eftersom Karimova inte var möjlig att muta.

Det är sedan tidigare känt att USA granskar den baltiska penningtvättshärvan, men vilka amerikanska myndigheter som ansvarar för utredningen har till stor del varit okänt – likaså vilka banker som formellt är under utredning. SEB har till exempel endast bekräftat att banken mottagit förfrågningar från USA.

Men nu kan Di av skademinimeringsskäl avslöja nya uppgifter om USA:s utredning.

Enligt Di:s källor mottog det svenska justitiedepartementet i somras en formell begäran om rättshjälp från USA:s justitiedepartement med anledning av den amerikanska penningtvättsutredningen. Eftersom utländska myndigheter inte har befogenhet att agera på svensk mark måste de be om hjälp med att exempelvis inhämta bevis i Sverige, vilket görs genom en sådan rättshjälpsbegäran.

Enligt Di:s uppgifter framgår det av USA:s begäran att SEB, Swedbank och Danske Bank utreds av tre federala myndigheter: Justitiedepartementet, den federala polisen FBI samt den federala åklagarmyndigheten i New Yorks södra distrikt.

Vidare framgår det, enligt Di:s källor, att brottsmisstankarna i utredningen

är penningtvätt och bedrägeri. Enligt vad Di erfar omfattar USA:s utredning även bankernas kunder, och det är oklart hur misstankarna är fördelade.

Vad gäller den hjälp som USA har begärt från Sverige ska det bland annat handla om få ta del av Swedbanks och SEB:s kommunikation med svenska och utländska myndigheter avseende bankernas arbete mot penningtvätt.

Tänka sig...vi undrar violblygt om man möjligen kanske har den kommunikationen redan

SVT:s Uppdrag granskning "avslöjade" därför i mars 2019 att Swedbank utreddes av den delstatliga myndigheten Department of Financial Services i New York, DFSNY, men den myndigheten nämns inte i sommarens begäran från USA, erfar Di. En möjlig förklaring är att utredningen har lyfts från delstatlig till federal nivå – en annan är att det pågår parallella utredningar och en tredje är att Uppdrag granskning är vad det låter som ett granskningsuppdrag - som ett utredningsdirektiv alltså.

Enligt vad SVT rapporterade i fjol misstänks Swedbank har lämnat vilseledande information till DFSNY när myndigheten under 2016 och 2018 bad banken redovisa alla kunder som haft kontakt med den ökända advokatfirman Mossack Fonseca. I sitt svar ska Swedbank ha utelämnat kunder i Baltikum, trots att begäran uttryckligen gällde Swedbanks globala verksamhet, enligt vad SVT rapporterade i mars 2019.

Därutöver har Swedbank undanhållit information från svenska FI samt i vissa fall lämnat information som var direkt missvisande, enligt vad FI uppgav i samband med sitt sanktionsbeslut i mars i år, efter tillsägning från USA.

USA:s begäran om rättshjälp har sedan den inkom till regeringskansliet börjat hanteras inom den svenska statsapparaten - Stockholmsbyråkratin.

Di har begärt ut eventuella handlingar kopplade till begäran från både Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, EBM, men båda myndigheterna uppger häpnadsväckande nog att de av sekretesskäl inte kan berätta huruvida sådana handlingar existerar.

Men parallellt med den amerikanska utredningen pågår alltjämt en svensk brottsutredning mot Swedbank vid EBM, där brottsmisstankarna är grovt svindleri och obehörigt röjande av insiderinformation. Under 2019 genomförde EBM två razzior mot Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg där polis bland annat beslagtog interna dokument kopplade till bankens arbete mot penningtvätt, och det är inte osannolikt att amerikanska myndigheter är intresserade av dessa beslag. Någon förundersökningssekretess gällande Di, är som alla kan se inget bekymmer...

EBM vill därför inte svara på om USA har begärt att få ta del av material i utredning mot Swedbank.

Di har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S), som är ansvarigt statsråd för internationell rättslig hjälp. Hans pressekreterare har hittills inte återkommit med svar.