Eller att advokater samarbetar med EBM och konkursförvaltare för enskilda intressens räkning.....inte alls. A monkey in silk is a monkey no less....

"Hård konkurrens inom advokatbranschen anses ha lett till risktagande och tänjande på gränserna. Just nu granskas flera offentliga försvarare för misstänkta brott mot yrkesetiken.

– Det som kommit fram riskerar att skada förtroendet för hela kåren, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander och utlovar en förstärkt etiksatsning.

På fredagen sammanträdde Mia Edwall Insulander och Sveriges advokatsamfunds styrelse i samfundets pampiga tegelvilla i Diplomatstaden i Stockholm. Ett av de ärenden som togs upp gällde en kvinnlig brottmålsadvokat i Stockholm som varit ledamot av samfundet sedan 2019.

– Styrelsen ser allvarligt på de anklagelser som riktats mot advokaten och har därför beslutat att ett disciplinärende ska tas upp mot henne så snabbt som det går, sa generalsekreterare Mia Edwall Insulander efter mötet.

Som DN tidigare berättat stängde Svea hovrätt nyligen av kvinnan från hennes uppdrag som offentlig försvarare åt en häktad gängmedlem.

Grunden för detta var uppgifter om att hon hade tagit med sig brev till klienten utan åklagarnas godkännande. Advokaten ska ha medgett de faktiska omständigheterna, men menar att brevets innehåll varit harmlöst.

Advokatsamfundet har också gått till botten med DN:s uppgifter om att den aktuella advokaten ifjol hade kontakt med en annan häktad man, vilken felaktigt gav sken att advokaten var hans flickvän. Vid två tillfällen befarade Kriminalvården att kvinnan försökt arrangera otillåtna telefonsamtal till den häktade, något som ledde till att telefontillståndet återkallades.

– Jag har yttrat mig till advokatsamfundet och har ingen ytterligare kommentar att lämna, säger advokaten till DN.

Fallet är ett av flera liknande just nu. Det disciplinnämnden ska utreda är advokaten ifråga kan ha brutit mot det som heter ”god advokatsed”.

– Vår yrkesutövning är reglerad i lag och ger oss väldigt stora privilegier. Därför är det otroligt angeläget att vi utreder alla misstänkta etikbrott på ett nogsamt sätt, fortsätter Mia Edwall Insulander.

Lagen hon hänvisar till är rättegångsbalken. Denna likställer på flera sätt Sveriges advokatsamfund med en myndighet, framför allt i fråga om vem som får antas som medlem och hur tillsynen av advokaterna ska ske. Justitiekanslern har i sin tur statens uppdrag att granska tillsynen, men bara Högsta domstolen kan upphäva samfundets beslut.

Rättegångsbalken skyddar också advokaternas rätt att föra hemliga samtal med brottsmisstänkta, vilket kallas ”enrumsprivilegiet”. Skyddet gäller även när brottsmisstänkta häktats med restriktioner och därmed är förbjudna all kontakt med omvärlden. Och det är just det här som gör otillåten förmedling av uppgifter in eller ut ur ett häkte så allvarligt, menar flera tunga advokatröster.

– Den misstänkte ska kunna lita på att inget av det som sägs till advokaten kommer ut, det är jätteviktigt. Men det förutsätter också att advokaten sköter sig. Jag är av uppfattningen att om man bryter mot enrumsprivilegiet ska man ut ur samfundet, säger Bengt Ivarsson i Linköping, styrelseordförande för Sveriges advokatsamfund fram till 2017.

Advokatetiken hamnade direkt i Mia Edwall Insulanders knä, då hon förra hösten efterträdde mångåriga generalsekreteraren Anne Ramberg. En uppmärksammad reklamfilm med två brottmålsadvokater som, med drinkglas i händerna, gav ”smarta” råd till kriminella utlöste en debatt om vad statligt avlönade försvarare får och inte får göra för att värva klienter.

Ungefär samtidigt framkom att sju försvarare hade agerat statister då en brottsdömd rappare spelade in en video i en rättssal i Södertörns tingsrätt.

Mia Edwall Insulander undvek att ta ställning i sak – men presenterade vägledande råd om att en advokat inte ska använda sociala medier på ett sätt som skadar förtroendet för kåren.

”Vi kommer att arbeta vidare med alla de frågor som är angelägna för att förtroendet för advokatkåren upprätthålls”, lovade hon när hon undertecknade samfundets årsberättelse för 2019.

Mia Edwall Insulander visste inte hur rätt hon skulle få. Under det här året har advokatkåren utsatts för återkommande kritik, särskilt från åklagarhåll, och under de senaste månaderna har samfundet tvingats hantera en rad uppgifter om allvarliga etikbrott.

* I augusti prövade disciplinnämnden anklagelser från Åklagarmyndigheten mot Edip Samuelsson i Göteborg, advokat sedan tidigt 2000-tal. Anklagelserna gällde att Samuelsson i tre olika fall skulle ha förmedlat sekretessbelagda uppgifter från häktade klienter, detta bland annat för att ge alibi åt en gängledare som åtalats för mordförsök.

* I oktober anmälde Åklagarmyndigheten den kvinnliga advokat som nämnts ovan till Justitiekanslern. JK misstänkte ursprungligen brott mot tystnadsplikten, men valde i brist på bevis att överlämna fallet till Advokatsamfundets disciplinnämnd.

* I november inledde Advokatsamfundet granskningsärenden mot två manliga advokater i Stockholm – här kallade A och B – efter uppgifter i DN respektive Aftonbladet. I advokat A:s fall hade DN avslöjat att mobildata som dekrypterats av fransk polis bland annat visade att hemliga förhörsuppgifter ur utredningar om mord och grova narkotikabrott förmedlats till en gängledare på fri fot, något som nu utreds av polisen som misstänkt brott mot yppandeförbudet. Aftonbladet hade i sin tur berättat att en anställd vid Kriminalvårdens häkte i Huddinge övertalat åtta häktade att byta ut sina offentliga försvarare mot advokat A och hans chef advokat B.

Mia Edwall Insulander har nu vänt sig till advokaterna A och B och begärt skriftliga bemötanden.

– Det är ju väldigt bra att massmedia skrivit om detta, på så sätt har vi fått kännedom om saker som annars kanske inte skulle ha kommit upp till ytan. Om uppgifterna stämmer är det mycket allvarligt och riskerar att skada förtroendet för hela kåren.

Edip Samuelssons fall är därmed det enda av de ovanstående som hittills lett till ett avgörande. Disciplinnämnden ansåg att Samuelsson hade begått ett ”allvarligt brott mot god advokatsed”, fällde honom på två av tre punkter och utdelade högsta möjliga straffavgift: 50 000 kronor. Justitiekanslern är ändå inte nöjd utan kräver nu att Edip Samuelsson fråntas sin advokattitel.

”En advokat som uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt ska uteslutas ur advokatsamfundet”, skriver JK i ett överklagande till Högsta domstolen, som alltså har den yttersta makten över Sveriges advokater.

Edip Samuelsson, som nekar till att ha begått några fel, har fram till den 15 december på sig att svara.

– Tack för att du ringde, men jag har faktiskt ingenting att säga, förklarar han när DN når honom på hans mobil.

Advokat A har inte heller velat ge några kommentarer. Hans kollega och chef, advokat B, tar sig däremot tid att svara på frågor. Uppgifterna om att en anställd på häktet i Huddinge alltså ska ha förmått åtta häktade att byta ut sina försvarare mot honom och advokat A ser han inget konstigt i.

– Skulle ni granska Kronobergshäktet och Sollentunahäktet och något häkte till i Stockholmsområdet, där jag är verksam, så kommer ni att få samma resultat med antalet begärda byten under ett års tid. Så enkelt är det, säger advokat B och menar att det är vanligt att missnöjda brottsmisstänkta får hjälp av Kriminalvården att byta försvarare.

Kan du förstå att den anställdes agerande kan se konstigt ut?

– Nej, han har bara rekommenderat mig eller någon på min byrå.

Enligt Kriminalvårdens internutredning fanns det misstankar om att han kunde ha fått pengar. Fick han betalt av er byrå?

– Nej, det stämmer inte. Det är bara spekulationer.

Känner du den anställde?

– Alltså, jag vill inte kommentera någonting om någonting. För jag ska ju bemöta det där till advokatsamfundet, jag har fått handlingarna från dem i dag. Men kan du ringa mig om en timme, är du snäll? Jag sitter i ett annat samtal.

Enligt uppgifter som DN tagit del av har advokat B och häktesvakten varit vänner på sociala medier. Detta är dock en uppgift som kvarstår okommenterad. Trots flera samtal och sms har advokat B inte gått att nå för en ny intervju.

Uppmärksamheten kring de aktuella fallen och andra har lett till en intensiv diskussion om etiska frågor inom advokatkåren. Många uttrycker oro över att kårens anseende är i fara.

– Det är beklämmande och drabbar alla att vissa advokater, framför allt yngre, inte verkar förstå vidden av de etiska regler som vi äldre ansträngt oss att hålla så hårt på, säger Åke Broné, som fick sin advokattitel 1979.

Anna Björklund, brottmålsadvokat i Stockholm, oroas över vart advokatkåren är på väg:

”Det rättspatos som traditionellt funnits tycker jag mer och mer har ersatts av andra drivkrafter. Inget ont om bilhandlare, men det är den attityden som börjat breda ut sig.”

Anna Björklund, brottmålsadvokat i Stockholm, oroas över vart advokatkåren är på väg: ”Det rättspatos som traditionellt funnits tycker jag mer och mer har ersatts av andra drivkrafter. Inget ont om bilhandlare, men det är den attityden som börjat breda ut sig.” Foto: Magnus Hallgren

Anna Björklund, advokat sedan tjugo år, berättar att hon numera drar sig för att prata om sitt yrke.

– Jag har börjat säga att jag arbetar med människor i stället för att berätta att jag är advokat.

Hon och flera andra tror att ändrade regler kan ha bidragit till sämre yrkeskunnande och större etisk osäkerhet. Ett exempel är att advokatsamfundet numera bara kräver tre års arbetserfarenhet jämfört med tidigare fem. Ändringen skedde 2011 efter beslut av regeringen med mål att skapa en mer ”dynamisk, kunskapsbred och kompetent advokatkår”.

– Ändringen ser jag som en otrolig miss. Det tar lång tid att bli en seriös och bra advokat, det hinner man inte under tre år som biträdande jurist. En följd är också att det kommit ut väldigt mycket advokater på kort tid, det har skett ett slags boom, säger Anna Björklund.

Antalet svenska advokater är mycket riktigt rekordhögt: 6.270. På tjugo år innebär det en ökning av kåren med drygt 75 procent. Samtidigt har statens kostnader för offentliga försvarare och andra ombud vuxit med mer än det dubbla.

– Det har blivit en överetablering och jag tycker att man kan fundera över om samfundet borde införa ett slags stegvist inträde. Kanske ska du ha behövt jobba några år som advokat innan du är behörig att ta mer kvalificerade mål. Som det är nu finns det en enorm hunger hos yngre kolleger efter att få de stora målen från start. Det kan göra att vissa riskerar att ta genvägar, säger Ola Tingvall, tidigare åklagare och sedan 2019 advokat.

Bengt Ivarsson, tidigare styrelseordförande i samfundet, ger en liknande bild:

– Konkurrensen om de mest lukrativa uppdragen har blivit större i framför allt Stockholm. Och ett sätt att tjäna pengar är att få återkommande uppdrag för en gruppering, vars medlemmar kanske också är mer benägna att ställa krav.

Det sistnämnda fenomenet har fått en del kriminella att inse sitt goda förhandlingsläge, menar några av DN:s källor.

– Det förekommer att yrkeskriminella kräver att få någonting tillbaka om de ska be domstolen att förordna en viss försvarare. Det kan handla om tjänster utanför det tillåtna och även reda pengar, hävdar en advokat som inte vill bli citerad med namn.

– Har man som advokat ställt upp en gång inser vem som helst hur svårt det är att säga nej nästa gång.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander håller med om att konkurrensen ökat, men avfärdar att samfundet skulle ha tagit in för många ledamöter. Enligt henne finns det trots allt tillräckligt med uppdrag åt alla. Några motprestationer till klienterna – så kallade ”kickbacks” – säger hon sig heller inte ha hört talas om.

– Inte i Sverige i alla fall, däremot i utlandet.

Mia Edwall Insulanders plan är nu att ytterligare förstärka Advokatsamfundets yrkesetiska arbete. Nästa år sjösätts en ny kurs i etik kopplat till häktesrestriktioner och medlemstidningen Advokaten kommer att införa en särskild avdelning för etiska råd.

– Etiken är viktigare än någonsin och jag tänker visa att vi jobbar så hårt vi bara kan.

Brottmålsadvokat Lars Hurtig menar att försvararrollen har ett inbyggt etiskt dilemma. ”En bra advokat måste göra allt, allt, allt för klienten och det betyder att man ofta tangerar gränserna.”

Flera advokater som DN pratat med välkomnar en mer öppen etikdiskussion. Vissa tycker att samfundet hittills intagit en alltför försiktig linje. En av dessa är advokat Lars Hurtig i Stockholm, brottmålsadvokat sedan 1999.

– De gånger jag ringt samfundet och bett om råd har svaret alltid blivit att jag ska avstå från att göra vissa saker, vilket jag tolkat som att man vill se ett säkerhetsavstånd till det otillåtna. Men lojalitetsplikten mot klienten betyder, enligt mig, att jag ibland måste tangera gränsen för att göra ett bra jobb. Och det är inte så lätt alla gånger."