Den Svenska befolkningen gör nog väldigt bäst att inte låta sig falla på eget grepp - girighet - i förhållande till omvärlden, då kan det nog bli jävligt tjurigt vad det lider.......

" Året var 2016. Det stod klart att Donald Trump utsetts till vinnare av presidentvalet – då höjdes glasen och det skålades i champagne i Kreml.

I år fanns ingen champagne i beredskap. Både Trump och Joe Biden sågs som dåliga alternativ. Den ryske presidenten Vladimir Putin uppges känna sig sviken av Trump och vet att han med Biden riskerar en direkt konfrontation.

Varför fruktar Putin Biden som president?

Putin vet att kritiken från sin amerikanske kollega, vilket han sluppit under de senaste fyra åren, väntas bli både frän och öppen. Biden har lång erfarenhet av Ryssland och har aldrig gjort någon hemlighet av var han står. Redan 2011, under ett besök i Moskva som vicepresident, höll han på USA:s ambassad uppmärksammade möten med ryska oppositionsledare och uttalade sitt stöd. Och i våras kallade han vid ett tillfälle Ryssland som ”huvudfiende” och menade att ”Trump har varit som en gåva till Putin”.

För Putin är personliga relationer viktiga – och det som har fungerat med Trump väntas garanterat inte att fungera med Biden. Den blivande presidenten har också vid flera tillfällen talat om att straffa Ryssland för inblandning i valet 2016.

Vad kan Biden och USA konkret förändra i relationen med Ryssland?

Relationen i dag är nära fryspunkten, sannolikt bedöms den inte ha varit så här dålig sedan Kalla krigets kyligaste dagar.

Med Biden som president väntas nu bättre relationer mellan USA och Europa. Och västvärlden tros mer samordnat kunna straffa Ryssland med bland annat ytterligare sanktioner. Biden, och inte minst blivande vicepresidenten Kamala Harris, talar ofta om vikten av demokrati och mänskliga rättigheter. EU har talat om sanktioner efter den uppmärksammade förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och med USA i ryggen kan bestraffningarna bli fler – och mer målinriktade och strategiska.

Biden väntas också försöka förbättra relationerna med Nato, som anses ha nått en bottennivå under Trump. Vilket kan få Nato att ytterligare flytta fram sina positioner i Europa och exempelvis stödja Ukraina med än mer sofistikerade vapensystem.

Varför har Putin förlorat tron på Trump?

Trump talade tidigt om att förbättra relationen med Ryssland och har aldrig officiellt kritiserat Putin. Tvärtom uttryckte han sig tvivlande på sin egen säkerhetstjänst CIA vid en presskonferens där han också sade: ”Det finns ingen anledning att inte lita på vad Putin säger”.

Trots Trumps ödmjukhet inför Putin har USA lagt till 46 olika sanktioner mot Ryssland. USA har dessutom dragit sig ur kärnvapenavtalet INF, som sågs som en hörnsten för europeisk säkerhet.

Putin antas därmed känna sig lurad av Trumps positiva inställning vid deras privata möten som inte har haft någon relevans för den amerikanska politiken.

Putin hade dock säkert hade föredragit ytterligare en mandatperiod med Trump som president, vilket är tecken på hur Putin ser på framtida förhandlingar med Biden och dennes administration.

Kan Putin och Ryssland se något positivt med Biden som president?

Biden i Vita huset kan innebära en mer förutsägbar relation för Kreml, och även om man inte gillar Bidens politik kan den vara lättare att förstå.

I februari går Start 2-fördraget om reduktion av strategiska kärnvapen ut och Trump har uttalat sig negativt om en förlängning. Den politiskt mer erfarne Biden har en annan syn på fördragets betydelse.

Biden kom in i senaten redan 1972 som 29-åring och har suttit i kommittén för utländska relationer, där han bland annat drev igenom en förlängning av Start-fördraget. Han tros kunna använda sina erfarenheter för dialog och kompromisser, trots att han ser Ryssland som en fiende.

Efter ett förändrat internationellt landskap med framför allt Kinas växande roll har Start minskat i betydelse. Men USA och Ryssland har cirka 90 procent av världens kärnvapen – risken finns för en återgång till kapprustning. En förlängning av fördraget skulle kunna öppna dörren för dialog mellan länderna.

Hur engagerade har vanliga ryssar varit av det amerikanska presidentvalet?

Stor skillnad jämfört med 2016. Enligt pålitliga Levadainstitutet hoppades då 60 procent av ryssarna på Trumpseger och 5 procent höll på Clinton. Inför årets val hoppades 16 procent på Trump och 9 procent på Biden – men hela 65 procent svarade att det inte spelade någon roll.

Ryssarna har fullt upp att klara sig under ekonomisk stagnation som accelererat i pandemin och inser att det finns betydligt större problem på hemmaplan än hur relationen med USA utvecklas."