"Ett vidsträckt och glesbefolkat län, Zapata County, i södra Texas längs gränsen mot Mexiko hade röstat på Demokraterna i decennier. Men den 3 november bytte många av Zapatas 15 000 invånare sida och valde Donald Trump. Vad som förvånar valforskare och statsvetare är att en stor majoritet dem har latinamerikanskt ursprung, ”latinos”, rapporterar tidningen Politico.

Den väljargruppen utgör vad som ofta beskrivs som en av Demokraternas viktigaste när det gäller att få ihop en vinnande koalition av väljare inför ett amerikanskt val. På samma sätt är vita män nödvändiga att locka för Republikanerna.

De kompletta eftervalsanalyserna har ännu inte gjorts. Men redan står det klart att Demokraternas tendens att ta latinamerikanska väljare för givna på flera håll har lite att göra med hur de faktiskt röstar.

– Det finns inget som heter latinoväljare, säger politikforskaren Geraldo Cadava vid Northwestern University till CNN.

– Om du förminskar oss till infödda demokrater eller republikaner så underskattar du oss som politiska tänkare.

I Texas, som både Hillary Clinton för fyra år sedan och Joe Biden i år förgäves hoppades kunna vinna, var det inte bara Zapata County där Trump gick starkt. På flera andra håll ökade presidenten sitt stöd bland latinamerikanska väljare. Det gäller även södra Florida, där många exilkubaner ogillar Demokraternas diplomatiska invit till Castro under Obama.

Det är den även i USA ofta omtalade identitetspolitiken som utmanas när det visar sig att många väljare röstar utifrån ekonomiska eller andra omständigheter, snarare än utifrån vilken etnisk eller annan grupp de anses tillhöra. I södra Texas kan det handla om saker som oljeutvinning, vapenlagar eller abortfrågan.

En analys av NBC News visar att stödet för Trump ökade i län där arbetslösheten ökat mest det senaste året, till stor del en effekt av coronakrisen. Det oljeberoende södra och västra Texas är exempel på sådana distrikt.

Det kan betyda att många väljare ansåg att Trump är bättre lämpad än Biden för att få snurr på ekonomin igen och att det avgjorde vem de valde att stödja.

Tendensen syns även i delstater som anses vara solitt demokratiska, som Hawaii. På ön Maui som drabbats svårt av arbetslöshet när turismen kollapsat i år, ökade Trump sitt stöd till 31,1 procent från 25,9 i valet 2016.

Vad gäller de latinamerikanska väljarna så röstade visserligen en majoritet av dem totalt sett på Joe Biden. De ser ut att ha bidragit till att Demokraterna vann exempelvis Arizona och Nevada i sydväst. Sett till etnisk tillhörighet är ”latinos” den snabbast växande väljargruppen i USA.

Men valstatistiken visar också att inget parti kan ta latino-rösterna för givna.

Andra demografiska trender ser samtidigt ut att gynna Demokraterna på lång sikt, enligt statsvetare. En sådan – en växande yngre och mer urban väljarskara – ligger bakom segern för Joe Biden i sydstaten Georgia, som länge varit ett republikanskt fäste.

Demokratiska politiker, inte bara presidentkandidater, har knaprat på de republikanska ställningarna i Georgia under flera val. 2012 vann Obama fem av de tio län som ingår i storstads- och förortsområdet runt den växande Atlanta. 2016 vann Hillary Clinton åtta av dessa tio ”counties”. Och 2018 vann Stacey Abrams, en afroamerikansk demokrat som kandiderade för guvernörsposten i Georgia 2018, också åtta fast med större marginal än Clinton, enligt analyssajten Fivethirtyeight.

Sett mot den bakgrunden anser vissa analytiker att det var en tidsfråga innan delstater som Georgia och Arizona skulle vända till blått på valkartan – och att Texas förr eller senare går samma väg, när växande folkrika län runt städer som Houston och Austin blir alltmer liberala politiskt.

Men det här året kom Demokraterna ingenstans i närheten av att vinna Texas. Och sättet som många av delstatens latinamerikanska väljare röstade på – i den mån de alls kan kallas en sammanhållen grupp – blir en påminnelse för Demokraterna om att partiet behöver anstränga sig för att behålla även minoriteter som normalt oftast röstar demokratiskt.

– Det är lite som, ”ge mig det ena, ge mig det andra”, men de vill inte jobba för det på riktigt, säger Trumpväljaren Kelly Gonzalez i Texas till New York Times om Demokraternas jakt på röster."