Den 6 december 2019 offentliggjorde Ericsson att förhandlingarna med USA:s finansinspektion SEC och justitiedepartementet DoJ avslutats efter den fleråriga utredningen av telekomleverantörens omfattande korruptionskultur.

Den svenska koncernen accepterade en uppgörelse som bland innebar 10,1 miljarder kronor i böter, tre års övervakning och ett erkännande av att ha handlat i strid med den amerikanska antikorruptionslagen FCPA. I ett fall – gällande affärer i Djibouti på Afrikas horn 2011 och 2012 – erkände också Ericsson att bolaget gjort sig skyldigt till mutbrott.

Sedan dess har Ericsson tydligt deklarerat att man vill stänga kapitlet om mutmaskinen, bland annat med hänvisning till tystnadspliktsklauser i uppgörelsen.

Men parallellt med att Ericsson förhandlade med USA hade Riksenheten mot korruption öppnat en egen förundersökning, i april 2019.

Där de amerikanska myndigheterna riktade in sig mot företaget har den svenska specialenheten i stället granskat vilka enskilda individer som kan ha begått mutbrott. Leif Görts, kammaråklagare på Riksenheten mot korruption, anser sig ha så torrt på fötterna att han till och med kan ge en tidpunkt för åtal.

”Vi har på fötterna att driva den här utredningen nu”, säger han till Dagens industri.

Den 20 oktober ställde Stockholms tingsrätt den formella frågan i ett föreläggande. Nu har Leif Görts svarat att ”åtalsbeslut kan förväntas vid månadsskiftet maj-juni 2021”.

När Di talar med honom är han förtegen om detaljerna i utredningen, men berättar i alla fall att den förundersökning som tidigare har kluvits i två separata delar med varsin åklagare nu fått ytterligare en förgrening.

Leif Görts utreder de misstänka affärerna i Kina och Sydostasien, medan kollegan Mats Jansson utreder mutorna i Djibouti.

”Sedan har vi ett tredje projekt för en grej i Kuwait/Qatar”, säger Leif Görts.

Ett problem för utredningen är att mutbrott preskriberas efter tio år, och många av de misstänkta affärerna skedde i början av 2010-talet.

Gäller det samma personer även efter 2010 som före?

”När det gäller Kinadelen fokuserar vi nu på att klarlägga de objektiva faktorerna, hur redovisningen ser ut, inkomna fakturor och betalningar. Vi håller på att kartlägga hur det här systemet ser ut, när vi har fått kläm på det bättre vet vi hur vi ska gå tillväga när vi ska börja förhöra. Så vad gäller misstänkta personer är jag inte där ännu, i den delen”, säger Leif Görts.

Av det du har fått reda på, ser det så organiserat ut att du står fast vid att kalla det ett system som du nyss sa?

”Jag är inte beredd att gå in och närmare svara på frågor om vad jag tycker mig se. Grundmisstanken är att det har gått iväg pengar till mutor, men det finns också en misstanke om att redovisningen i sig kan vara felaktig.”

I samband med uppgörelsen i december offentliggjorde USA en översikt av utredningen, där stor tonvikt lades vid den felaktiga redovisningen.

Är inte det ganska noggrant genomgånget i SEC:s och DoJ:s utredningar?

”De har säkert bra kläm på det, men om man läser vad amerikanerna skriver är det sammanfattningar. Det är en vägledning, absolut, men sedan måste vi ta fram grunddokumentationen för att helt enkelt verifiera de påståenden som görs i uppgörelsen”, säger Leif Görts.

Trots ambitionen att åka till USA för att fördjupa sig den amerikanska utredningen har någon sådan resa inte kunnat genomföras.

”Nej, Corona har gjort att vi inte kan åka till USA, och vi har inga sådana planer nu heller”, säger Leif Görts.

Kommer de tre utredningsdelarna landa i ett gemensamt åtal?

”Vi får se, det finns olika möjligheter. Det kan vara ett gemensamt åtal, det kan vara så att vi åtalar i en viss del medan i andra delar kommer vi till slutsatsen att det inte finns förutsättningar för att åtala. Det som är styrande är vad vi tycker att vi kan bevisa, respektive inte bevisa. Sedan är det klart att vi måste titta på preskriptionstid.”