CRISPR/Cas9 är ett molekylärt maskineri som finns i vissa bakterier, bland andra Streptococcus pyogenes. Maskineriet har till uppgift att förstöra inkräktande DNA-kedjor, till exempel från attackerande virus.

Maskineriet har två huvudbeståndsdelar. Den ena är ett protein, Cas9, som är ett enzym som klipper av DNA-kedjor. Den andra är en samling av DNA-fragment, CRISPR.

Cas9 plockar ut ett DNA-fragment ur CRISPR och letar efter förekomster av samma sekvens i andra DNA-kedjor. När Cas9 träffar på en sådan klipper den bort denna förekomst. Denna DNA-kedja förlorar därmed sin förmåga att utföra sin funktion. Om DNA-kedjan hörde till ett attackerande virus kan detta innebära att anfallaren har oskadliggjorts.

Den Cas9-baserade metoden har sedan omkring 2012 inneburit väsentligt mer preciserad och pålitlig teknik för att påverka DNA-strängar i cellkärnor. Tekniken används bland annat av molekylärbiologer, för att göra ändringar i arvsmassan hos olika organismer. Även växtfysiologer prövar tekniken. I Sverige har Jordbruksverket besvarat frågor från växtforskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet med att vissa växter som modifierats med CRISPR/Cas9-tekniken faller inom ramen för vad som betraktas som genetiskt modifierade organismer (GMO) – och därför omgärdas av ett omfattande regelverk – medan andra tillåts helt utan restriktioner, då inget främmande DNA tillförts utifrån.

En av forskarna som tillfrågat Jordbruksverket, Stefan Jansson vid Umeå Plant Science Center, blev hösten 2016 (troligen) den förste att odla CRISPR/Cas9-modifierad kål i sin trädgård – och provsmakade denna tillsammans med en reporter från Sveriges Radio-programmet Odla med P1.