Enligt Sveriges tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke, som numera är rådgivare till WHO, definierar organisationen en pandemi som en ”global spridning av en ny sjukdom”.

– Det finns ingen riktigt bra definition, men en pandemi är en smittsam sjukdom som sprids på minst två kontinenter, säger han till DN.

Något som komplicerar saken är att WHO:s stadgar inte säger något om hur allvarlig en sjukdom ska vara för att kallas för pandemi. Det stämmer inte med mångas uppfattning av begreppet, menar han.

– När man hör ordet pandemi tänker man att det är något riktigt farligt, men en vanlig förkylning kan vara en pandemi.

För att komplicera saken ytterligare finns heller inget i WHO:s stadgar som säger att organisationen, under vissa omständigheter, ska stämpla en sjukdom som pandemi. I stället använder de sig av begreppet, ”public health emergency of international concern” för att deklarera ett internationellt hot mot människors hälsa – den allvarligaste varningen som WHO kan utfärda.

I de fall WHO deklarerar ett internationellt hot innebär det att organisationen bedömer att det finns risk för internationell spridning av ett smittämne eller annat farligt ämne, samt att det finns behov av samordnade åtgärder. Deklarationen medför att WHO får utfärda tillfälliga rekommendationer som upphör automatiskt efter tre månader, men kan förlängas, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

Det är WHO:s generaldirektör som beslutar om en händelse ska deklareras som ett internationellt hot och när den ska förklaras avslutad. Till sin hjälp har han en expertkommitté, som har i uppdrag att ge råd och förslag på tillfälliga rekommendationer. Medlemmarna väljs från en expertpool, som bland annat består av representanter utnämnda av medlemsstaterna.

Johan Giesecke är vice ordförande för WHO:s expertgrupp som ger råd till generaldirektören om pandemin.

Johan Giesecke är vice ordförande för WHO:s expertgrupp som ger råd till generaldirektören om pandemin. Foto: Ali Lorestani/TT

Johan Giesecke, som är vice ordförande i expertgruppen ”The Strategic and Technical Advisory Group for Infectious Hazards”, är alltså en av dem som i framtiden kan komma att rådge WHO:s generaldirektör – för tillfället Tedros Adhanom Ghebreyesus – i att fatta beslut om att blåsa av det internationella nödläget.

Frågan är när det kan bli aktuellt.

– Det dröjer länge, år tror jag. Jag kan inte säga hur många, men det är ingen idé att räkna i månader. Om jag ska gissa så skulle spridningen i alla fall då behöva vara borta från alla kontinenter utom en, säger han.

Giesecke har telefonmöten med gruppen varje tisdag, men slutet på pandemin har än så länge inte kommit upp.

– Nej, vi är bara i början på pandemin. Det har inte diskuterats över huvud taget.

Statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten menar att frågan inte är när pandemin är över, utan när WHO bedömer att det internationella nödläget är över.

– Det handlar inte om x antal fall, utan de gör en samlad bedömning, säger han.

Tegnell menar att det är omöjligt att veta när det kan bli aktuellt, men tidigast om ett år. Han bedömer att antalet nya fall först måste minska ordentligt och trycket lätta på sjukvården runt om i världen.

– Det blir definitivt inte i år. Om det blir en lugn sommar nästa år och man kommer in i hösten utan några större utbrott så kanske WHO känner sig så säkra att de kan släppa på det här.