Donald Trump är den förste amerikanske president sedan Richard Nixon på 1970-talet som vägrat offentliggöra sina deklarationer, vilket eldat på spekulationer om eventuella ekonomiska oegentligheter.

Såväl demokratiskt kontrollerade kommittéer i kongressen som en distriktsåklagare i presidentens tidigare hemstad New York har begärt ut dokumenten och flera domstolsbeslut har slagit fast att Trump måste offentliggöra dem. Men Trump har styvnackat vägrat och hans advokater har överklagat varje utslag som gått emot presidenten.

Högsta domstolen diskuterade ärendet i maj – på distans, för att minska smittspridningsrisken. Rätten förväntades meddela sitt utslag i maj, men beslutet har blivit försenat.

På förhand tycktes flera omständigheter tala till Trumps fördel

Att Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd ansågs indikera att den övervägde att gå emot de lägre instansernas utslag. Dessutom har Trump under sin tid i Vita huset kunnat utse två nya domare, vilket innebär att rätten har en konservativ majoritet.

Fallet är politiskt laddat och bägge sidor har kallat frågan principiell. Demokratiska partiet hävdar att målet handlar om kongressens tillsynsmakt gentemot presidentämbetet. Trumps advokater har i sin tur hävdat att presidenten måste ha fullständig immunitet för att effektivt kunna sköta sitt ämbete, annars kan motståndare sätta käppar i hjulen genom att sjösätta ändlösa utredningar.

Även Högsta domstolen har varit medveten om målets tyngd. I slutet av april bad rätten överraskande parterna att lämna in skrivelser om frågans politiska betydelse.

Den 3 november väljer USA president. Högsta domstolens utslag förväntas få stor betydelse i valrörelsen.