Men nödstoppet användes inte till att få ordning på fonderna – i stället iscensatte Max Serwin nya affärer som kostade spararna drygt 260 miljoner kronor.

Det påstår Ekobrottsmyndigheten i åtalet mot Max Serwin och Afram Gergeo, de två huvudmisstänkta.

”När Pensionsmyndigheten fick ögonen på Falcon såg man ändå chansen att göra ytterligare väldigt lukrativa affärer för att ta pengarna själva”, säger kammaråklagare Jerker Asplund till Dagens industri.

Åtalet begränsas till fem finansiella instrument, tre ETI:er och två debentures.

Enda kravet för en ETI, Exchange Traded Instrument, är en underliggande säkerhet - i princip vad som helst - och att papperet finns upptaget till handel. I fallet Falcon Funds var handelsvolymen icke-existerande.

En debenture är en skuldsedel som inte ens kräver underliggande säkerhet.

Under 2015 investerade Falcon Funds i tre ETI:er, för totalt 219 Mkr.

Pensionsmyndighetens insättningsstopp larmade de huvudmisstänkta om att de goda dagarna var på väg att ta slut.

Men i och med att myndigheten inte sade upp avtalet med Falcon Funds förrän nästan fyra månader senare hade duon gott om tid att planera ytterligare en dränering av PPM-pengar.

Under våren skräddarsydde Max Serwin två debentures för vardera 12,5 miljoner euro, dit totalt motsvarande 260 Mkr styrdes.

Falcons förvaltningsbolag, Temple Asset Management, beordrades att göra inköpen.

Som Di långt före åtalet kunnat visa användes en stor del av de drygt 20 000 pensionsspararnas pengar till att investera i det svenska elhandelsbolaget Werel.

Werel är i dag fusionerat med ett finskt dotterbolag, efter att ingen svensk bank ville befatta sig med bolaget.

Vad var det verkliga värdet av aktierna i Werel?
”Det går knappt att värdera. Det var ett mycket lågt värde, om ens något”, säger Jerker Asplund.

Varför är det bara två åtalade, det har ju funnits mängder med människor runt dem?
”En förklaring är uppsåtet, vad gäller Temple Asset Managements förvaltare. Vi har ingen bevisning att han har känt till att de har tagit pengarna, han har inte fått någonting själv. I andra delar av ärendet vill jag inte berätta vad som pågår.”

Hur är det rimligt att tro att när man investerar i de här mycket märkliga instrumenten vet inte förvaltaren vad som pågår?
”Han ser inte att gärningsmännen tar pengarna själva.”

Men han ser ju att de skickar in pengar i ett värdelöst svenskt elhandelsbolag?
”Hans bedömning var att det här hade ett värde om pengarna gick in i bolaget.”

Enligt åtalet gick den övervägande delen av pengarna dock inte in i bolaget, utan till de två åtalade.

Förenklat var konstruktionen enligt åtalet att ETI:erna investerade i aktier i Werel, som Max Serwin och Afram Gergeo sålde till våldsamma överpriser.

Förstår du problemet för det allmänna rättsmedvetandet att bara två personer åtalas?

”Den utredning vi har visar vilka två som har tjänat jättemycket pengar på det här. Dem åtalar jag, så min uppfattning är att de två lagförs som har gjort alla brottsvinster”, säger Jerker Asplund.

Max Serwin åtalas för grovt bedrägeri, alternativt grov trolöshet mot huvudman. Dessutom yrkar åklagaren på tio års näringsförbud.

Maxstraffet är sex års fängelse, men det kan omöjligt dömas ut.

Han är nämligen redan dömd till sex år och nio månaders fängelse för sin roll i första akten av Falcon-härvan, svindeln i fondbolaget Optimus.

De straffrättsliga reglerna sätter gränsen för ekobrott vid åtta år, vilket innebär att om Optimus-domen står sig och Max Serwin döms i Falcon-åtalet kan han som mest få ett år och tre månader.

Afram Gergeo riskerar sex års fängelse för grovt penningtvättsbrott. Även han hotas av tio års näringsförbud.

Dessutom kräver staten stora pengar, i form av förverkande av brottsutbyte.

I ett yrkande om kvarstad preciserar åklagaren Max Serwins ansvar till 9.890.000 euro, 111.265.600 kronor och 4.700.000 dollar. Totalt summeras det till 258,8 Mkr. Från Afram Gergeo kräver åklagaren 207 Mkr, samt ytterligare 100 Mkr från bolag som han kontrollerar.