Fantasi & Fritt Tänkande

2020-04-26
Fantasi och fritt tänkande i självrannsakan botar inbillning om odödlighet!

Vi skulle kunna börja med att säga att det upplevda tvånget att rösta på ett av de två stora blocken är ett både fullkomligt uppenbart och intellektuellt misslyckande av det fria tänkandet. Ett misslyckande i att klart se andra och funktionsdugliga långsiktiga möjligheter för omvandling av svensk politik genom att befolkningen utvecklas … och detta skulle vara sant. Vi är fortfarande allt för mycket av av fångar i den polariserande kulissens tankemönster, alltså genom att vara fångar i oss själva och våra egna mönster av tankar - boxen.

Men detta är ändå bara ett - om än aldrig så stort på många håll - hörn av det totala och nu alltmer hårdnande kriget mot det fria tänkandet.

Och det är ett krig som på ena sidan förs av den Djupa Statens propagandaexperter, ja, på ett massivt sätt, men det verkliga kriget utkämpas ändå av människorna själva i deras egna och individuella sinnen. Detta är ett grundläggande oomkullrunkeligt faktum och att förbise detta är faktiskt att både ge upp sin egen och vår gemensamma framtid.

Om inte individen kan förändra sig själv och sina egna känslogrundande värderingar genom sina egna tankar, så kan ingenting förändras. Så människor - på grund av denna oförmåga - mår nu därför allt sämre i sig själva, efterhand som deras eget tvivel på sin egen känslomässiga inställning i tillvaron kommer alltmer i öppen dager. Det blir allt svårare att dölja självbedrägeriet och det blir allt tyngre att genomföra.

Varför? Eftersom förtrycket av det fria tänkandet, människans fantasi, graderar ner essensen av vad den enskilda människan är för någonting egentligen. Levande eller död. Att uppleva sina känslor eller att inte uppleva känslor alls i verkligheten, nuet. Livet eller en för all tid växande själslig tomhet.

Detta förtryck för oss själva, den resa som vi skapar själva, genom att inte ifrågasätta oss själva i en tillräcklig omfattning leder därför också allt närmare den dag då beställningar från etablissemanget kommer att följas blint och utan tvekan, eftersom vi bara kan föreställa oss de val som konstruerats för oss, vi kan inte veta annat än vad vi vet själva och vet vi inget om oss själva då vet vi ingenting alls.

Vi låter oss alltjämt i stor omfattning ledas till att bli själlösa robotar i biologisk tappning. Vår fantasi och vårt eget fria tänkande - vår själ - har därför dessvärre reducerats ner till att bli någonting som är dåligt och som ligger väl innanför ramarna av konventioner, lagar och stereotypiskt tänkande, allt för att gynna styrande enskilda materiella vinstmaximeringsintressen.

Välj A eller B. Naturligtvis visar det sig att vår frihet och makt är intecknade antingen - eller val inom ramen för de utfall som inte kommer att spela någon egentlig roll. Och eftersom möjligheten att föreställa sig C till Ö och allt annat därefter blir mindre än vagt uppfattat, så samtycker vi. Vi säger A eller vi säger B och vi nöjer oss med detta. Samhället har lovat oss känsloupplevelser och vi låtsas för oss själva att vi tror på det löftet...

Och minsann, vi betalar priset med tiden, eftersom visdom bara är helat lidande. Lär vi oss någonting?

Fantasi som okonventionellt fritt tänkande, är förmågan att uppfinna realiteter som för närvarande inte finns i det medvetna medvetandet, alltså som aldrig har existerat i vårt eget medvetande. Det är att göra det revolutionerande till det konventionella - det medvetet medvetna, det är att utvecklas både som enskild människa och tillsammans. Självbedrägeri är att tillåta sig vara medvetet omedveten.

Tillsammans med fritt tänkande kommer modet att genomföra förändringar av oss själva i den nu närmast totalt värderingsmässigt påhittade "verkligheten", att göra förändringen till fakta i världen. Att göra fakta till någonting som harmonierar alltmer med den moral och karaktär som leder till en bättre långsiktigt hållbar utveckling för människan - oss själva.

Vi kan skylla alla typer av människor och institutioner för vår egen misslyckade fantasi, vår egen brist på eget fritt tänkande, men det ändrar inte vår egen situation på något vis. Det skjuter bara fram den dagen då vi tar tyglarna till vårt eget öde genom att inse att våra grundläggande värderingar inte är fullt så fullkomliga och klanderfria som vi uppenbarligen har inbillat oss tidigare eftersom vi rent faktiskt uppenbarligen befinner oss där vi nu är.

Vi tar här detta ett stort steg vidare. Vi vet inte riktigt vad vi egentligen är kapabla till att göra, till dess att vi börjar leva genom och med vår fantasi i form av eget fritt tänkande till stöd för vår egen utveckling. Vi kan inte återkommande gå till en plats vi känner igen och förvänta oss att bli överraskade. Det är vansinne.

Vi måste därav också alltid fortsätta försöka att inte stå i vägen för oss själva, att förhindra vår egen utveckling. Då och endast då, kan vi komma in i vårt eget verkliga jag, vara inom oss själva, vårt eget själsliga liv. Då och endast då börjar de falska skygglapparna falla bort från våra ögon. Först då börjar vi uppleva vår egen verkliga kraft och hur långt som denna egentligen sträcker sig. Så länge som vi kan utveckla oss själva så länge kommer kraftens räckvidd att öka. Först då kan vi komma i kontakt med våra verkliga känslor, se botten av vårt eget självbedrägeri i ljuset av verkligheten. Först med ett sådant fritt tänkande kan vi betrakta oss själva och vår individuella själ från allt fler håll.

Vi talar nu om den enskilde individen. Jag hänvisar till det som tidigare har kallats talang, hög IQ, paranormal förmåga eller rent av magi. Dessa och andra termer har använts för att på något vis beskriva effekten av att leva med sitt eget fria tänkande, sin egen fantasi ur olika perspektiv. Men det som allt egentligen handlar om i detta är egentligen det ädla, att se sig själv ur så många perspektiv som bara är möjligt och att alltid vara beredda att vidga perspektiven på den egna självbetraktelsen. Att se sina egna brister för att kunna göra en förändring med avseende på dessa.

Det kan vara svårt att se detta som alltid underliggande, eftersom vi så länge har tittat på livet genom fel ände av teleskopet. Vi ser på oss själva som människor långt borta i ett mycket snävt perspektiv definierade som till exempel benämningen på en anställning, kämpande för att nå upp till någon slags nivå som vi tycks veta väldigt lite om. Men detta är ett irrationellt och baklänges betraktande, som inte leder oss framåt som människor. Garanterat så ger det i sig ingen utvecklad förståelse för de egna känslogrundande värderingarna.

Verkligheten är den, eller i alla fall så var den, att det fanns en tid då var och en av oss faktiskt visste vad det innebar att leva genom och med fritt tänkande. Vi var där i vårt nu, vi hade nuvaro. Vi föddes utan ondska. Och när vi var där i vårt eget nu, förstod vi perfekt. Vi förstod att leva genom fantasin som den mest naturliga sak i världen. Det var som att andas. Sedan började vi falla för trycket ifrån formateringen.

Så är det egentligen fortfarande till grunden, men vi har lyckats skära oss alltmer loss från den naturliga känslomässiga kunskapen genom dressyren från samhället, från det naturliga vetande som skapas genom fritt tänkande. Och därför bekänner vi oss nu till okunnighetens religion och vi kan inte längre räkna ut saker och dra slutsatser på samma sätt som vi tidigare kunde. Formateringen blir med tiden alltmer begränsande. Den gynnar det här samhällets bestående på kort sikt, men ingenting annat. Vi blir alltmer som en fågel som går över en strand och undrar om den någonsin kommer att kunna uppfylla sin dröm om att flyga.

Fantasi eller fritt tänkande är ytterst det som överkommer ett tillstånd av oändlig inre konflikt - dissonans - och som skapar lugn på en plats där ingenting någonsin är ändligt bestämt och det enda konstanta är förändringen

Fantasi som fritt tänkande både kan och kan inte använda alla de energier som normalt ägnas åt konkurrerande sidor i ett tillstånd av konflikt. Det fria tänkandet tar dessa energier som råbränsle för sin eld och förvandlar dem till innehållet i visionen och skapandet av nya förutsättningar i världen. Fantasi och fritt tänkande kan förena olika energier i en sammanhängande logik som bildar en helhet. Synkronicitet.

Även om människor tenderar att tänka på begreppet fantasi eller det fria tänkandet som en slags leksak för barn, så är den faktiskt, när den används och upplevs intensivt, ett medel för att bygga trappor upp till en helt ny nivå av levande medvetet medvetande tillsammans, som ligger bortom vad som tidigare upplevdes som möjligt … varvid en person genom sig själv får tillgång (smått magiskt, verkar det inte sällan som) till information och förmågor som aldrig fanns tidigare.

Men i själva verket är denna nya nivå av medvetet medvetande helt naturlig. Den fanns alltid där. I oss själva. Den var helt enkelt dold och begraven och isolerad under ett virrvarr av döljande berättelser och tankebanor vilka också allt som oftast genereras av oss själva.

Precis som konspiratörer - etablissemanget, snart mindre kända som politiker - använder polityr och kulisser för att täcka över verkliga historier, för att dölja sin verksamhet, så konspirerar människan i allmänhet som individ mot sin egenmakt genom att flytspackla över frånvaron av den egna eftertanken kring sig själv, vilket täcker upp för historier som kan förklara den egna minskande förmågan - vi måste ljuga i allt vidare cirklar för att inte vår självbild skall lysa igenom. Vi generaliserar och gör logiska glidningar inom oss själva för att skyla över det faktum att djävulen faktiskt bara kan gömma sig på ett enda ställe, i oss själva. vi vill inte erkänna vårt eget självbedrägeri eftersom det skulle tvinga oss ut på banan av verkligheten och till att agera.

Att försöka reda ut och exponera och katalogisera alla personliga villfarelser, och ”gå till botten av det hela på en gång,” är en fruktlös uppgift. Detta gräver bara ner individen djupare i den grop där det inte längre går att se upp över kanterna och var vägen framåt är belägen, det blir som att stoppa huvudet i sanden - självömkan. Vägen framåt går visserligen igenom djupet av oss själva och framåt, men samtidigt genom att acceptera vår egen ofullkomlighet. Det var möjligen uppdraget för den psykologiska vetenskapen, den genren har som bekant skändligen misslyckats på de djupaste av alla möjliga sätt. Människors själsliga välmåga har aldrig varit så dålig som nu under den moderna historien. Det är naturligtvis inte en slump det heller.

Utgångspunkten är kopplingen till fantasin själv, beroende på att människan kan bara uppleva känslor enskilt. Fantasin lossar alla bojor. Men med för mycket känslostyrning så blir den också därför lätt en undanflykt från oss själva. Det lindrar då vårt behov av att göra undersökande kirurgi på självet och alla dess hinder som kan hålla oss tillbaka. Men fantasi som bärande kraft i det gränslösa fria tänkandet i ett balanserat känsloläge, så ökar vår nuvaro - närvaro i nuet. Vi ökar vår närvaro i verkligheten genom att förstå grunderna till de känslor som vi upplever när vi upplever dem.

Som vi har skrivit tidigare, var den hundra år långa regisserade ”kampen” för att befria mänskligheten från öppet direkt förtryck och etablera individuell "frihet" som den överordnade principen i tillvaron, Steg Ett. Steg Två för de regisserande var att besluta frihet för vad och vem, definitivt inte eget tänkande och ifrågasättande, då framför allt inte av oss själva, våra värderingar och vårt eget individuella fria tänkande.

De svar vi förutsatts känna till saknar givetvis därför alltmer något egentligt värde, medan de användbara svaren blir alltmer ofullständiga och utan sammanhang

Frihet är för fantasin, modet till gränslöshet - passera gränser, att våga ifrågasätta alltså den omistliga grunden för det fria tänkandet. Frihet är det enda som plattform, där gränslös fantasi och fritt tänkande kan lanseras. Det enda som kan leda människan framåt. Om alla tänker lika så tänker ingen alls.

 
 
Fantasi och fritt tänkande i självrannsakan botar inbillning om odödlighet!

Vi skulle kunna börja med att säga att det upplevda tvånget att rösta på ett av de två stora blocken är ett både fullkomligt uppenbart och intellektuellt misslyckande av det fria tänkandet. Ett misslyckande i att klart se andra och funktionsdugliga långsiktiga möjligheter för omvandling av svensk politik genom att befolkningen utvecklas … och detta skulle vara sant. Vi är fortfarande allt för mycket av av fångar i den polariserande kulissens tankemönster, alltså genom att vara fångar i oss själva och våra egna mönster av tankar - boxen.

Men detta är ändå bara ett - om än aldrig så stort på många håll - hörn av det totala och nu alltmer hårdnande kriget mot det fria tänkandet.

Och det är ett krig som på ena sidan förs av den Djupa Statens propagandaexperter, ja, på ett massivt sätt, men det verkliga kriget utkämpas ändå av människorna själva i deras egna och individuella sinnen. Detta är ett grundläggande oomkullrunkeligt faktum och att förbise detta är faktiskt att både ge upp sin egen och vår gemensamma framtid.

Om inte individen kan förändra sig själv och sina egna känslogrundande värderingar genom sina egna tankar, så kan ingenting förändras. Så människor - på grund av denna oförmåga - mår nu därför allt sämre i sig själva, efterhand som deras eget tvivel på sin egen känslomässiga inställning i tillvaron kommer alltmer i öppen dager. Det blir allt svårare att dölja självbedrägeriet och det blir allt tyngre att genomföra.

Varför? Eftersom förtrycket av det fria tänkandet, människans fantasi, graderar ner essensen av vad den enskilda människan är för någonting egentligen. Levande eller död. Att uppleva sina känslor eller att inte uppleva känslor alls i verkligheten, nuet. Livet eller en för all tid växande själslig tomhet.

Detta förtryck för oss själva, den resa som vi skapar själva, genom att inte ifrågasätta oss själva i en tillräcklig omfattning leder därför också allt närmare den dag då beställningar från etablissemanget kommer att följas blint och utan tvekan, eftersom vi bara kan föreställa oss de val som konstruerats för oss, vi kan inte veta annat än vad vi vet själva och vet vi inget om oss själva då vet vi ingenting alls.

Vi låter oss alltjämt i stor omfattning ledas till att bli själlösa robotar i biologisk tappning. Vår fantasi och vårt eget fria tänkande - vår själ - har därför dessvärre reducerats ner till att bli någonting som är dåligt och som ligger väl innanför ramarna av konventioner, lagar och stereotypiskt tänkande, allt för att gynna styrande enskilda materiella vinstmaximeringsintressen.

Välj A eller B. Naturligtvis visar det sig att vår frihet och makt är intecknade antingen - eller val inom ramen för de utfall som inte kommer att spela någon egentlig roll. Och eftersom möjligheten att föreställa sig C till Ö och allt annat därefter blir mindre än vagt uppfattat, så samtycker vi. Vi säger A eller vi säger B och vi nöjer oss med detta. Samhället har lovat oss känsloupplevelser och vi låtsas för oss själva att vi tror på det löftet...

Och minsann, vi betalar priset med tiden, eftersom visdom bara är helat lidande. Lär vi oss någonting?

Fantasi som okonventionellt fritt tänkande, är förmågan att uppfinna realiteter som för närvarande inte finns i det medvetna medvetandet, alltså som aldrig har existerat i vårt eget medvetande. Det är att göra det revolutionerande till det konventionella - det medvetet medvetna, det är att utvecklas både som enskild människa och tillsammans. Självbedrägeri är att tillåta sig vara medvetet omedveten.

Tillsammans med fritt tänkande kommer modet att genomföra förändringar av oss själva i den nu närmast totalt värderingsmässigt påhittade "verkligheten", att göra förändringen till fakta i världen. Att göra fakta till någonting som harmonierar alltmer med den moral och karaktär som leder till en bättre långsiktigt hållbar utveckling för människan - oss själva.

Vi kan skylla alla typer av människor och institutioner för vår egen misslyckade fantasi, vår egen brist på eget fritt tänkande, men det ändrar inte vår egen situation på något vis. Det skjuter bara fram den dagen då vi tar tyglarna till vårt eget öde genom att inse att våra grundläggande värderingar inte är fullt så fullkomliga och klanderfria som vi uppenbarligen har inbillat oss tidigare eftersom vi rent faktiskt uppenbarligen befinner oss där vi nu är.

Vi tar här detta ett stort steg vidare. Vi vet inte riktigt vad vi egentligen är kapabla till att göra, till dess att vi börjar leva genom och med vår fantasi i form av eget fritt tänkande till stöd för vår egen utveckling. Vi kan inte återkommande gå till en plats vi känner igen och förvänta oss att bli överraskade. Det är vansinne.

Vi måste därav också alltid fortsätta försöka att inte stå i vägen för oss själva, att förhindra vår egen utveckling. Då och endast då, kan vi komma in i vårt eget verkliga jag, vara inom oss själva, vårt eget själsliga liv. Då och endast då börjar de falska skygglapparna falla bort från våra ögon. Först då börjar vi uppleva vår egen verkliga kraft och hur långt som denna egentligen sträcker sig. Så länge som vi kan utveckla oss själva så länge kommer kraftens räckvidd att öka. Först då kan vi komma i kontakt med våra verkliga känslor, se botten av vårt eget självbedrägeri i ljuset av verkligheten. Först med ett sådant fritt tänkande kan vi betrakta oss själva och vår individuella själ från allt fler håll.

Vi talar nu om den enskilde individen. Jag hänvisar till det som tidigare har kallats talang, hög IQ, paranormal förmåga eller rent av magi. Dessa och andra termer har använts för att på något vis beskriva effekten av att leva med sitt eget fria tänkande, sin egen fantasi ur olika perspektiv. Men det som allt egentligen handlar om i detta är egentligen det ädla, att se sig själv ur så många perspektiv som bara är möjligt och att alltid vara beredda att vidga perspektiven på den egna självbetraktelsen. Att se sina egna brister för att kunna göra en förändring med avseende på dessa.

Det kan vara svårt att se detta som alltid underliggande, eftersom vi så länge har tittat på livet genom fel ände av teleskopet. Vi ser på oss själva som människor långt borta i ett mycket snävt perspektiv definierade som till exempel benämningen på en anställning, kämpande för att nå upp till någon slags nivå som vi tycks veta väldigt lite om. Men detta är ett irrationellt och baklänges betraktande, som inte leder oss framåt som människor. Garanterat så ger det i sig ingen utvecklad förståelse för de egna känslogrundande värderingarna.

Verkligheten är den, eller i alla fall så var den, att det fanns en tid då var och en av oss faktiskt visste vad det innebar att leva genom och med fritt tänkande. Vi var där i vårt nu, vi hade nuvaro. Vi föddes utan ondska. Och när vi var där i vårt eget nu, förstod vi perfekt. Vi förstod att leva genom fantasin som den mest naturliga sak i världen. Det var som att andas. Sedan började vi falla för trycket ifrån formateringen.

Så är det egentligen fortfarande till grunden, men vi har lyckats skära oss alltmer loss från den naturliga känslomässiga kunskapen genom dressyren från samhället, från det naturliga vetande som skapas genom fritt tänkande. Och därför bekänner vi oss nu till okunnighetens religion och vi kan inte längre räkna ut saker och dra slutsatser på samma sätt som vi tidigare kunde. Formateringen blir med tiden alltmer begränsande. Den gynnar det här samhällets bestående på kort sikt, men ingenting annat. Vi blir alltmer som en fågel som går över en strand och undrar om den någonsin kommer att kunna uppfylla sin dröm om att flyga.

Fantasi eller fritt tänkande är ytterst det som överkommer ett tillstånd av oändlig inre konflikt - dissonans - och som skapar lugn på en plats där ingenting någonsin är ändligt bestämt och det enda konstanta är förändringen

Fantasi som fritt tänkande både kan och kan inte använda alla de energier som normalt ägnas åt konkurrerande sidor i ett tillstånd av konflikt. Det fria tänkandet tar dessa energier som råbränsle för sin eld och förvandlar dem till innehållet i visionen och skapandet av nya förutsättningar i världen. Fantasi och fritt tänkande kan förena olika energier i en sammanhängande logik som bildar en helhet. Synkronicitet.

Även om människor tenderar att tänka på begreppet fantasi eller det fria tänkandet som en slags leksak för barn, så är den faktiskt, när den används och upplevs intensivt, ett medel för att bygga trappor upp till en helt ny nivå av levande medvetet medvetande tillsammans, som ligger bortom vad som tidigare upplevdes som möjligt … varvid en person genom sig själv får tillgång (smått magiskt, verkar det inte sällan som) till information och förmågor som aldrig fanns tidigare.

Men i själva verket är denna nya nivå av medvetet medvetande helt naturlig. Den fanns alltid där. I oss själva. Den var helt enkelt dold och begraven och isolerad under ett virrvarr av döljande berättelser och tankebanor vilka också allt som oftast genereras av oss själva.

Precis som konspiratörer - etablissemanget, snart mindre kända som politiker - använder polityr och kulisser för att täcka över verkliga historier, för att dölja sin verksamhet, så konspirerar människan i allmänhet som individ mot sin egenmakt genom att flytspackla över frånvaron av den egna eftertanken kring sig själv, vilket täcker upp för historier som kan förklara den egna minskande förmågan - vi måste ljuga i allt vidare cirklar för att inte vår självbild skall lysa igenom. Vi generaliserar och gör logiska glidningar inom oss själva för att skyla över det faktum att djävulen faktiskt bara kan gömma sig på ett enda ställe, i oss själva. vi vill inte erkänna vårt eget självbedrägeri eftersom det skulle tvinga oss ut på banan av verkligheten och till att agera.

Att försöka reda ut och exponera och katalogisera alla personliga villfarelser, och ”gå till botten av det hela på en gång,” är en fruktlös uppgift. Detta gräver bara ner individen djupare i den grop där det inte längre går att se upp över kanterna och var vägen framåt är belägen, det blir som att stoppa huvudet i sanden - självömkan. Vägen framåt går visserligen igenom djupet av oss själva och framåt, men samtidigt genom att acceptera vår egen ofullkomlighet. Det var möjligen uppdraget för den psykologiska vetenskapen, den genren har som bekant skändligen misslyckats på de djupaste av alla möjliga sätt. Människors själsliga välmåga har aldrig varit så dålig som nu under den moderna historien. Det är naturligtvis inte en slump det heller.

Utgångspunkten är kopplingen till fantasin själv, beroende på att människan kan bara uppleva känslor enskilt. Fantasin lossar alla bojor. Men med för mycket känslostyrning så blir den också därför lätt en undanflykt från oss själva. Det lindrar då vårt behov av att göra undersökande kirurgi på självet och alla dess hinder som kan hålla oss tillbaka. Men fantasi som bärande kraft i det gränslösa fria tänkandet i ett balanserat känsloläge, så ökar vår nuvaro - närvaro i nuet. Vi ökar vår närvaro i verkligheten genom att förstå grunderna till de känslor som vi upplever när vi upplever dem.

Som vi har skrivit tidigare, var den hundra år långa regisserade ”kampen” för att befria mänskligheten från öppet direkt förtryck och etablera individuell "frihet" som den överordnade principen i tillvaron, Steg Ett. Steg Två för de regisserande var att besluta frihet för vad och vem, definitivt inte eget tänkande och ifrågasättande, då framför allt inte av oss själva, våra värderingar och vårt eget individuella fria tänkande.

De svar vi förutsatts känna till saknar givetvis därför alltmer något egentligt värde, medan de användbara svaren blir alltmer ofullständiga och utan sammanhang

Frihet är för fantasin, modet till gränslöshet - passera gränser, att våga ifrågasätta alltså den omistliga grunden för det fria tänkandet. Frihet är det enda som plattform, där gränslös fantasi och fritt tänkande kan lanseras. Det enda som kan leda människan framåt. Om alla tänker lika så tänker ingen alls.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram