Erik har det lite pressat just nu...( Åsbrink )

"Regeringen är i färd med att lägga ett förslag som innebär att regeringen snabbt, utan riksdagens hörande, kan införa restriktioner för att snabbt stänga flygplatser, restauranger och begränsa folkförsamlingar m.m. Lagen ska gälla i tre månader och får enbart avse åtgärder som syftar till att begränsa spridningen av coronaviruset.

Ett viktigt tillägg, som flera oppositionspartier krävde, är att riksdagen ges möjlighet att snabbt pröva åtgärden. Riksdagen har alltså möjlighet att upphäva åtgärden.

Syftet med förslaget är att snabbt kunna vidta åtgärder. Den normala hanteringen med proposition och riksdagsbehandling tar längre tid.

Jag tycker att det är rimligt. Det tycker inte alla. Svenska Dagbladets ledarsida skriver att ”regeringens önskan om oinskränkt makt är grotesk.” Ledarsidan skriver om ”en reform som vilar på normer som till vardags är främmande i liberala demokratier.” Jämförelser görs med Orbans Ungern.

Man tar sig för pannan. Många EU-länder har permanenta undantagslagar som möjliggör dylika ingripanden, utan tidsbegränsningar och ingalunda begränsade till åtgärder för att motverka smittspridning.

Carl Bildt har twittrat att det under andra världskriget med en samlingsregering aldrig var aktuellt att sätta riksdagen ur spel. Jag tolkar det som att han anser att lagförslaget är alltför långtgående.

Detta är okunnigt. Åtgärderna under andra världskriget var mycket mera långtgående än nu, även om man använde sig av andra metoder. Man satte pressfriheten ur spel. Man hade en mycket restriktiv politik när det gällde att ta emot flyktingar, däribland judiska flyktingar ( ändrades mot slutet av kriget). Man tillämpade ransoneringar av mat och bensin m.m. Man åsidosatte neutralitetspolitiken genom att tillåta en omfattande transitering av tyska soldater mellan Norge och Tyskland genom Sverige. Och man släppte 1941 igenom Engelbrechtdivisionen som från Finland skulle anfalla Sovjetunionen. Det var ingen heroisk politik men kanske ändå försvarbar eftersom alternativet kunde ha blivit att Sverige hade blivit ockuperat av Nazi-Tyskland.

Och riksdagen hade väldigt litet att säga till om under dessa ofärdsår."