Vi justerade texten en smula eftersom vi inte orkade med dravlet i originalversion.

Naaaawh....ingen kunde ha sett det komma, en makalöst total överraskning för ingen alls utom de presstituerade redaktionernas vilseledningsstenografer.

" Det ekonomiska läget är pressat i Sverige just nu. Varslen duggar tätt, konsumtionen dyker och räddningspaket efter räddningspaket presenteras.

I detta skede finns det en sak som skulle kunna göra allt värre. En sak som måste undvikas till varje pris.

Tadaaaaaa:

De högbelånade svenska hushållen, med rörliga räntor, får inte drabbas av en räntechock. *Eller då snarare ett räntekostnadsförsörjningsbortfall - underskott* En sådan chock skulle kunna leda till en ond spiral där människor tvingas sälja sina bostäder med fallande bostadspriser som följd.

Det är inte svårt att se 90-talskrisen framför sig. Skillnaden nu är att lånen är oerhört mycket större och räntekostnadskänsligheten högre.

Situationen är komplicerad eftersom hushållens bolån till stor del är finansierade genom bankernas säkerställda obligationer, ofta kallade bostadsobligationer.* sådana är fina fisken att ha ha i centralbankens balansräkning

Riksbankschef Stefan Ingves varnade så sent som i december för att landets affärsbanker blivit vad han kallar bolånebanker.^^Han hade ingen aning om att utvecklingen var ovillkorlig i denna riktning, ingen alls *

Nu skrivs historia. Riksbanken som under alla år varnat för hushållens växande skulder kommer i veckan att ta bankerna och därmed hushållen under sina armar - vi flämtar till av pur förvåning. Centralbanken kommer för första gången hittills köpa bostadsobligationer på finansmarknaden.

En åtgärd som för bara några månader sedan tedde sig otänkbar. Stödköp görs för att pressa ner räntor. Ännu lägre räntor på bolånen riskerade då att driva på skuldsättningen, samma skuldsättning som riksbankschef Stefan Ingves skrikit sig hes om.

*Att det finns ett tillväxtkrav inbyggt i systemet glöms inte sällan påpassligt bort i den mediala beskrivningen - alltså att kostnaden för ränta inte finns med vid skapandet av det nominella lånebeloppet.

Men nu går Ingves ännu längre. Riksbankens åtgärder stannar nämligen inte där.

I en intervju med SvD 2015 sa Stefan Ingves att ”vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss”. Men Stefan lovar naturligtvis att inte dela ut pengar till bankerna utan erforderliga säker i form av aktier i banker, genom att banken måste teckna på en bindande option.........

Ett uttalande som också det kan slängas i närmaste papperskorg.

Riksbanken accepterar numera också att banker lämnar in inte bara andras, utan också sina egna, bostadsobligationer som pant hos centralbanken för att låna pengar. Kort sagt alla finansiella tillgångar på ett och samma ställe - precis som vi har sagt att det skulle bli.

Dessutom har många fler krisåtgärder presenterats från centralbanken, liksom från Finansinspektionen. Mer lär komma.

Finansinspektionen skulle kunna lätta än mer på amorteringskraven och kanske slopa bolånetaket. Men att tvinga bankerna att slopa räntan - det är liksom inte något alternativ....

Är då en räntesänkning nästa åtgärd? Inte nödvändigtvis. Minusräntor sätter press på banksystemet, samma system som Riksbanken just nu vill hjälpa och stötta. Att det är skillnad på ränta och ränta talar man tyst om och att riksbanken inte kan påverka bankernas skapande av lån - det talar man inte alls om.

Med det sagt kan reporäntan mycket väl att komma att sänkas framöver. När Riksbanken går från att släcka den akuta branden, det vill säga att få igång finansmarknaden och akut hjälpa företag att överleva, till nästa steg. *Men bara riktigt svenskt socialpsykologiskt kognitivt programmerade människor orkar ens lyssna på sådan rappakalja fortfarande.

I samma skede skulle Finansinspektionen kunna lätta än mer på amorteringskraven och kanske slopa bolånetaket. Finansminister Magdalena Andersson (S) skulle kunna sänka skatter, öka bidrag eller till och med tillfälligt öka ränteavdragen. Till skillnad från 90-talet står svensk ekonomi stadigare - fast alltså inte i verkligheten.

De gångna veckornas dramatik lär oss att ingenting bör uteslutas, inte ens de tidigare hypotetiska idéerna om helikopterpengar.

Vid någon tidpunkt måste företag och hushåll våga tro på ekonomin igen, våga investera och våga konsumera. Alternativet förskräcker.

En sak får absolut inte hända: Att hushållen tvingas sälja sina hem, i panik, med förlust.

På onsdag den 25 mars kommer Riksbanken därför köpa säkerställda obligationer för 10 miljarder kronor. Och det är bara början."