Tjaaaeeee, det är ungefär som med att rädda den finansiella delen av ekonomin - det sitter liksom ihop inom ramen för helheten. I den finansiella delen av ekonomin står man nu inför en kollaps av episka proportioner under sin egen vikt - finansiella belastning, vilket innebär att den enda möjliga lösningen (som inte heller är någon lösning) är att centralbanken köper upp alla finansiella tillgångar. Så dumt är det nu.

I andra ändan - i den reala ekonomin - så finns den stora mängden av människorna och där råder det sedan länge en allt snabbare växande brist på likviditet. Så det är ju inte exakt på så vis att det finns så mycket att välja på inom Valutaregimen - antingen så blir det helikopterpengar eller så blir det befolkningen på halsen på de som anses som styrande och det vill de inte vara med om.

Statliga konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz menar därför att det i dagsläget fortfarande är bättre med riktade åtgärder.

– Jag tycker att det regeringen gjort hittills, med mer riktade åtgärder mot de mest drabbade sektorerna, är mer effektivt. Men längre fram kan det komma att behövas ett mer generellt stöd till hushållen för att upprätthålla konsumtionen, säger han till SvD Näringsliv. Precis som vore det så att det fanns några andra möjliga val - det gör det inte.

– Det är svårt att säga exakt när det kan bli aktuellt. Jag tror att vi kommer att kunna göra en ny bedömning av läget om en månad eller två. Att han låter som en idiot som har en planeringshorisont som en gymnasieelev, det spelar uppenbarligen inte längre någon roll.

De ekonomer som SvD kontaktat anser dock alla att läget kan komma att ändras om corona leder till en djupare lågkonjunktur. Tragikomiskt är bara förnamnet på vad dessa byfånar håller på med.

”Det kan komma till ett nödläge där det skulle kunna vara motiverat att använda helikopterpengar, exempelvis om kreditsystemet havererar så att bankerna inte längre kan låna ut”, uppger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall. Varför kreditsystemet havererar på grund av virus och inte beroende på skuldmättnad, framgår inte tydligt!

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist som knappast någonsin har uttryckt en ärlig tanke, menar dock att om staten senare beslutar sig för någon form av helikopterpengar, så bör de riktas mot de grupper där de gör mest nytta. Att ge gratis pengar till höginkomsttagare tenderar att leda till att de sparas i stället för att användas för det de är avsedda för – konsumtion. Alltså att upprätthålla den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Problemet för denna typ av ekonomiska system är alltså grunden att de inte fungerar utan människor.....vilket är verkligt svårt att räkna ut om man har gått på Handels.

– Det är i så fall bättre ur ett tillväxtperspektiv att rikta helikopterpengar till hushåll med svag ekonomisk situation och därmed en hög konsumtionsbenägenhet. För att undvika att pengarna går till sparande är ett alternativ konsumtionscheckar med ett bäst före datum, säger han vidare. Ett veritabelt geni med andra ord i dessa sammanhang.

I Sverige tillåter inte reglerna bidrag som finansieras genom att Riksbanken trycker upp nya pengar. Som E-kronor till exempel - det måste finnas ett principvärde till grund, en skuld. Därmed kommer alla eventuella helikopterpengar att leda till att staten måste låna pengar.

Men det är inget jätteproblem, enligt Urban Hansson Brusewitz.

– Sverige har fortfarande en låg offentlig skuld, på omkring 35 procent av BNP. EU-reglerna säger att en stat inte bör ha mer än 60 procents offentlig skuld, så det finns ett stort utrymme, säger han.

Teoretiskt skulle det finnas hundratals miljarder kronor om regeringen bestämde sig för att utnyttja det utrymmet. Men det är knappast sannolikt att staten kommer att dela ut alla de pengarna till medborgarna. Dels för att en stor tillfällig skattesänkning kan göra det svårt för staten att höja skatterna igen när läget normaliseras, dels för att pengar kommer att behövas i andra delar av ekonomin.

Nåja, någon möjlig normalisering finns ju inte så det kanske vi inte behöver ta sådär väldigt stor hänsyn till.

– Till exempel kommer troligen en stigande arbetslöshet att leda till lägre skatteintäkter för kommunerna och då kommer det att behövas någon form av statligt stöd för att kompensera det. Det kan också bli aktuellt att dra igång ett generellt system för korttidsarbete vid en djup lågkonjunktur, säger Urban Hansson Brusewitz.

Som sagt, skuldavskrivning och förstatliga hela skiten inklusive telekominfrastrukturen och låt den finansiella delen av ekonomin gå sin sotdöd till mötes asap, allt annat är bara meningslös fördröjning av vad som likafullt måste komma längs vägen och människor lär inte alls bli gladare av upptäckten av att de "beslutande byfånarna" främst sitter och tänker på sina egna plånböcker.....

Först bankirerna, följda av politiker, journalister och jurister samt ekonomer.....