SÅ vad kan det då handla om för varuflöden som skall kontrolleras...

Aung San Suu Kyi kom att bli en av världens mest kända och framgångsrika politiska fångar. 1991 tilldelas hon Nobels fredspris. År 2017 uppmärksammades hon i samband med den statliga inblandningen i omfattande förföljelser mot den burmesiska minoriteten rohingya.

Sedan en militärkupp 1962 fram till 2011 bestod landets styre av en rad militärjuntor som förde en medveten isoleringsstrategi, och Myanmar räknas idag som ett av världens minst utvecklade länder. Ett stort problem är landets stora produktion av heroin, samt spridningen av HIV och aids. Landets kultur är i huvudsak baserad på theravada-riktningen av buddhismen. Men vem är det egentligen som styr produktionen av droger - att underrättelsetjänsterna är inblandade är det inte många som inte förstår idag.?

I november 2010 genomfördes de första parlamentsvalen sedan 1990, och en ny regering tillträdde 2011 samtidigt som militärjuntan formellt upphörde att styra landet. Valet 2010 bojkottades dock av oppositionspartiet Nationella demokratiska förbundet, ledd av Aung San Suu Kyi. I november 2015 hölls nästa parlamentsval och Nationella demokratiska förbundet vann en majoritet av platserna i parlamentets båda kammare och makten att utse landets kommande president, vilket de gjorde 2016.

Myanmars äldre historia domineras till stor del av de många olika etniska folkgrupperna. Under 1800-talet blev Myanmar en brittisk koloni och var det till 1948 även om britterna under andra världskriget förlorat kontrollen över Myanmar då den japanska armén ockuperade landet. Landets senare historia har framförallt kretsat kring Ne Wins militärkupp 1962 och den militärjunta som styrt landet sedan dess. Den pusselbiten skulle möjligen kunna passa i i bilden med den Djupa Statens förehavanden.

Tidigare hade Myanmar Post och telekommunikation ett monopol i landet - vilket alltså i Ericssonsammanhang inte sällan bara är vad det är. År 2013 började därför regeringen vidta åtgärder för att öppna telekommunikationsmarknaden, så att man inte helt skulle tappa trovärdigheten, genom att utfärda licenser till nya tjänsteleverantörer.

Konsultföretaget Roland Berger stödde regeringen i liberaliserings- och anbudsprocessen. Under 2014 kom Qatar-baserade och Ericssonkontrollerade Ooredoo och norska Telenor-gruppen in på marknaden, vilket enligt medierna resulterade i en minskning av konsumentpriserna och en snabb tillväxt i antalet abonnenter samt utvidgningen av landets telekominfrastruktur. I november 2015 utsåg Ericsson Myanmar till världens fjärde snabbast växande mobilmarknad.

En bra stund tidigare, nämligen1908 etablerade Ericsson verksamhet i Siam, som Thailand då kallades. Detta åstadkoms på följande sätt. När den statliga PTT behövde modernisera sitt telefonnät kontaktades operatörens rådgivare, en före detta tysk telegrafoffiser med namnet Collmann. Collmann pratade i sin tur med Ericsson, som gick med på att leverera en station för huvudstaden Bangkok med 2 400 abonnentlinjer.

För första gången skickade Ericsson en av sina egna ingenjörer för att övervaka både installationen av telefonstationen och byggandet av nätverket. I Mexiko hade SAT-ingenjörer utfört denna uppgift. Helge Rost, som senare skulle arbeta i Mexiko, fick Bangkok-uppdraget.

Det tropiska klimatet utsattes för de centrala batterisystemen som Ericsson hade levererat till betydande belastning, men verksamheten bibehölls. Den thailändska PTT var så nöjd med Ericssons produkter att när en stor nätutbyggnad planerades 1929 kontaktade operatören återigen Ericsson, som denna gång skickade två ingenjörer....

Wall Street-kraschen eller Börskraschen 1929 är den börskrasch, som startade med Svarta torsdagen den 24 oktober 1929 på börsen på Wall Street, Manhattan, New York och som blev inledningen till den stora depressionen i USA och Europa på 1930-talet.

I sin bok ”Es geschah in Deutschland” (det sker i Tyskland) skriver den dåvarande tyske regeringstjänstemannen greve Lutz Schwerin von Krosigk följande:

Våren 1931 besökte den schweiziske bankiren Felix Somary vilken var starkt anknuten till Schweizerische Bankverein och som också gjort ett namn om sig så som nationalekonomisk teoretiker, finansministeriet i Berlin.

På frågan om hur länge rådande världskris skulle hålla i sig, svarade han att först måste tre händelser inträffa innan man (och vilka dessa man var, det kan envar nu inse själv) kunde tänka sig en vändning uppåt: Banksystemet i Wien och Berlin måste saneras (eg. reformeras till IG Farbens fördel och ordförande för kommittén för det tyska bankväsendets reformering hette som av en tillfällighet – Wallenberg ) genom en kris, det engelska pundet måste lösa sig från guldet (så att skuld och valutaexpansionen inte bromsades av tillgången på guld) och svensken Ivar Kreugers tändsticksmonopol måste bryta samman. BTW - Ivar Kreuger ägde betydande delar av Ericsson.

Tidigt på sommaren 1931 så ”kraschade” bankerna och sent på sommaren nedvärderades pundet – detta förlopp styrde alltså den Anglozionistiska bankhegemonin helt själv. När Felix Somary då senare ännu en gång kom till Berlin på tidiga våren alltså precis i månadsskiftet februari-mars 1932, så fick han frågan om han verkligen fortfarande måste vänta på den tredje händelsen.

Felix Somary tog vid detta tillfälle ingenting tillbaka alls, inte det minsta, utan försäkrade istället helt frankt att Kreugerkoncernen inom en mycket kort tid skulle vara slut. Han sade dock inget om någon ny konstitution i Siam - det hade nog sett dumt ut...

Så hur kunde då möjligen den schweiziske bankiren Felix Somary, veta att det snart skulle vara slut med Ivar Kreuger som dessutom uppenbarligen understöddes av den Franska Premiärministern som dog veckan före Ivar Kreuger och den tidigare fram till i början på Oktober 1929, tyska utrikesministern Gustav Streseman som också faktiskt tillfälligtvis dog då strax innan Wall Street kraschade?

År 1932 var som bekant ett händelserikt år, exempelvis Thailand som aldrig blev kolonialiserat, fick alltså konstitutionell monarki och en ny författning.......