Vi kan helt enkelt inte alls föreställa oss att han köptes en gång med ett oemotståndligt erbjudande och " flydde " samt att han tröttnade på den svenska charmen, grep tillfället i flykten och återvände.
Det var ju liksom aldrig meningen från den Djupa Statens sida att han skulle återvända precis som att det aldrig var meningen att den Djupa Staten skulle förlora makten i Irak.
..Och med detta kan det anses klarlagt varför de svenska medierna agerar som de gör.
Det republikanska gardet såg ju ingen röken av mer än i den Djupa Statens medier och det hade ju varit tjänstefel av underrättelsetjänstkollektivet att inte ha korrumperat sönder den strukturella funktionen i förberedelseskedet. På tal om Najah Al-Shamari och den svenska "välfärdsmodellen"
Precis som att det hade varit totalt orimligt att riskera en utlämning av Saddam Hussein, vilket skulle ha förhindrat den ökade amerikanska offentliga konsumtionen genom skapandet av kriget mot terrorismen.
Den Djupa Staten kunde inte riskera en utlämning och det enda sättet att garantera en sådan situation var alltså att själva ha kontroll på Saddam Hussein så att han inte kunde bli utlämnad.
"Närmast Saddam Hussein finns presidentens livvakter och hans mest pålitliga säkerhetsofficerare. Det är en styrka i sig själv på flera hundra man som har till uppgift att eliminera alla inre hot mot Iraks högsta ledare.
Presidenten skyddas också av 25 000 man ur Republikanska specialgardet, som bara finns i Bagdad. Försvaret av huvudstaden är dess enda uppgift. Specialgardet kommer från Saddam Husseins födelsestad Tikrit och är känt för en obrottslig lojalitet gentemot presidenten och hans familj."
Trevliga mediala överförstärkningar - signalvärden, rena exponeringen av ett kommande dåligt samvete med andra ord
Då plötsligt blir Irak den enda säkra platsen, eller i alla fall något uppenbart mindre osäkert än att vara kvar i Sverige.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.