Den outtalade och ignorerade "sanningen" inom det alternativa samhället, ja faktiskt inom alla människor som individer, är helt enkelt att alltför många så kallade medvetna individer byter ett beroende mot ett annat snarare än att ta itu med vårt eget kärnberoende inom oss, behovet av att kontrollera vad som är ytterst okontrollerbart. Det därför tvångsmässiga behovet att avslöja, måste därför också kunna avvisas, därför att den kontrollerande yttre verkligheten annars kväver alla andra mer hälsosamma och produktiva insatser i att utveckla oss själva, vilket leder till att vi snabbt blir försvagande och sinnena sjunker ner i nedstämdhet. Säger vi inte nej till oss själva så blir vi överbelastade.

De flesta antar att en lögn används främst för att dölja sanningen och för detta ändamål är den mest effektiv, särskilt när den passar perfekt in i den totala kontrollerande berättelsen. Men lögnen riktas också målmedvetet mot dem som känner igen en lögn när de hör en, för bland många av de missnöjda, när lögnen uttrycks så läggs stor energi och tid riktas mot analys som förstår lögnen, liksom den dolda "sanningen" .

Således, vilket ofta är fallet bland dem som anser sig medvetet medvetna, upplåts utrymme i våra sinnen (och därmed vår själ) gratis till dem som främjar lögn om vi inte söker lugn bland, från, kaoset och bannlyser tvånget så mycket att vi inte blir känslostyrda, trots att vi vet måste fördöma lögnen och veta sanningen som bättre beskriver verkligheten. Det finns två typer av slavar i världen, de som tvingas ge efter och de som gärna göra det.

Vi måste alla gå i vår egen takt, vår egen väg inom oss själva och vi måste alla uppleva våra egna känslomässiga formateringars effekter i förhållande till den nya verklighet som vi upplever, men vi måste också därför förstå att vi måste gå tillsammans.

Nu är alltså inte den tid då vi skall sluta upp med att betrakta oss själva för att utveckla oss.