Så tar vi lite kulturhistoria med avseende på Guy Fawkes - day.

Dykdalb definieras i Nordisk familjebok från 1881 som "en grov pelare, sammansatt av flera i sjöbottnen nedtryckta pålar som går mot varandra över vattenytan och fasthållas av järnringar".

För fartyg används dykdalber för förtöjning och för att förhindra att fartygen kör emot bropelare eller andra bärande element i farleder eller hamnar. I flottningssammanhang var de förankringsanordningar med hjälp av vilka timmersläp spelades hem över öppet vatten. FYI

Ännu i slutet av 1800-talet användes i Sverige den ursprungliga benämningen Duc d'Albe eller Duc d'albe efter den spanske fältherren hertigen av Alba (Duc d’Albe) (1508-1583). Denne tillskrivs att ha uppfunnit denna förtöjningsanordning under det nederländska frihetskriget men detta har ifrågasatts och kan inte beläggas. Dykdalber anses i en version första gången ha använts i floden Schelde under Spaniens belägring av Antwerpen 1584–85, men det finns också andra varianter.

Det tyska ordet för dykdalb är Dalbe (eller Duckdalbe); dalbe är det holländska ordet för påle. En möjlighet är att dykdalb härrör från detta holländska ord. En annan teori hänför namnet till de holländska orden "duken" (sänka) och "dallen" (bjälkar). Samtliga förklaringar om ordets ursprung pekar därför mot att dykdalber först börjat användas i Nederländerna som tidigt hade en stor handelsflotta.

Nederländska frihetskriget, även kallat Det spansk-nederländska kriget, Åttioårskriget eller Holländska revolten, från 1568 till 1648 var det krig där Nederländerna blev självständigt från Spanien. Under kriget blev den holländska republiken för en kort tid en världsmakt (mest på grund av sin stora flotta) och upplevde en period av aldrig tidigare sedd ekonomisk, vetenskaplig och kulturell tillväxt. Gissa var båtarna seglade...

Karl V föddes i Gent år 1500 och uppfostrades i Nederländerna. Han abdikerade till förmån för sin son Filip II år 1556. Filip var huvudsakligen intresserad av den spanska delen av imperiet. Vid den tiden hade kalvinismen blivit spridd i Nederländerna. År 1566 stormade kalvinister katolska kyrkor och förstörde statyer av helgon (beeldenstorm på holländska, "bildstorm") som de ansåg vara hädiska. För att stoppa förstörelsen och oron skickade Filip hertigen av Alba, Fernando Álvarez de Toledo (med öknamnet "Järnhertigen"), till Nederländerna med en armé.

Vilhelm I av Oranien försökte 1568 driva ut den impopuläre hertigen från Bryssel. Han såg inte detta som förräderi mot Filip, och hans syn på saken finns i Nederländernas nationalsång, Wilhelmus, där de sista raderna lyder (i översättning): "Jag har alltid ärat den spanske konungen".

Vilhelm fick inte mycket stöd från det holländska folket och var tvungen att fly. Hans medkonspiratörer, grevarna Lamoraal Egmont och Filip av Montmorency stannade kvar och blev halshuggna på order av hertigen av Alba. Alba introducerade också en skatt för att finansiera sin armé (Tiende pennin på holländska eller la désima på spanska).

Den 6 januari 1579, på grund av den nya spanska guvernören Alessandro Farnese, hertig av Parma och Piacenza, skrev de sydliga provinserna (i dagens Belgien) på unionen i Atrecht, där de uttryckte sin lojalitet gentemot den spanske kungen. Under de följande tio åren konverterades mycket av området tillbaka till katolicismen.

Den 23 januari 1579 förenade Vilhelm de nordliga protestantiska staterna Holland, Zeeland, Utrecht, Gelderland och Groningen i unionen i Utrecht. Senare (1581) ledde den här unionen till självständighet från Spanien och skapandet av Republiken Förenade Nederländerna.

År 1581 skickade spanjorerna en armé för att återta de förlorade provinserna. Detta fick ganska bra resultat då Vilhelm mördades den 10 juli. Efter nederlagen vände sig Förenade Nederländerna till både Frankrike och England. De gick så långt som att erbjuda en nederländsk monarki, något som båda länderna avböjde.

England hade inofficiellt stött holländarna under föregående år och bestämde sig nu för att ingripa mer direkt. 1585 skickade Elisabet I Robert Dudley, earl av Leicester för att hjälpa holländarna med fem- till sextusen man och tusen hästar. Wilhelms son, Moritz av Nassau gick snart över earlens huvud och tog kontrollen över armén 1587, så Robert Dudley återvände till England. Engelsmännens närvaro, som kom att vara till 1604 var en av anledningarna till att spanjorerna skickade spanska armadan mot England 1588.

Under Moritz' ledarskap gjorde många av de sydliga provinserna uppror mot spanjorerna, eller blev erövrade av Förenade Nederländerna. Spanien var hårt pressat finansiellt efter förlusten av armadan och när Frankrike förklarade krig 1595 var det dråpslaget mot spanska kronan, som gjorde bankrutt följande år, dock inte för första gången.

Under stor finansiell och militär press så gav Filip upp de södra provinserna till ärkehertig Albert av Österrike och hans fru Isabella 1598, strax efter fördraget i Vervins med Frankrike. Detta återskapade ungefär gränserna för Burgund.

År 1604, efter att Jakob I blivit kung av England, slöt han fred med Spanien i Londonfördraget.

1609 inledde ett vapenstillestånd (efteråt kallat tolvårsfreden), mellan Förenade Nederländerna och de södra provinserna, frammedlat av Frankrike och England i Haag.

Efter Moritz död 1625 och i avsaknaden av en permanent fred fortsatte hans halvbror Fredrik Henrik konflikten mot de sydliga provinserna.

För att hjälpa södern skickade Spanien en armada mot Flandern med 20 000 soldater, vilken besegrades av amiral Marten Tromp i slaget vid Duins.

Den 30 januari 1648 avslutades kriget i fördraget i Münster, vilket var en del i den Westfaliska freden som också avslutade det Trettioåriga kriget och det uppsåtligt ologiska begreppet "nationalstaten" kom in i bilden.

Och parallellt med allt detta så satt Sverige naturligtvis bara stilla och såg på....

Guy Fawkes föddes och utbildade sig i York. När Fawkes var åtta år gammal dog hans far, Edward Fawkes, och hans mor Edith gifte senare om sig med en katolik. Fawkes konverterade senare till katolicismen och begav sig sedermera ut i kontinentaleuropa, där han stred under namnet Guido Fawkes i det nederländska frihetskriget. Fawkes reste sedan till Spanien för att söka stöd för ett katolskt uppror i England, men hans försök var fruktlösa. Han mötte Thomas Wintour och de båda reste tillbaka till England där de presenterades för Robert Catesby, hjärnan bakom konspirationen.

Fawkes blev delaktig i konspirationen efter ett möte den 20 maj 1604. Konspiratörerna lyckades införskaffa ett hyreskontrakt för ett källarvalv som låg precis under det engelska överhuset och de utsåg Fawkes som ansvarig för sprängämnena som lagrades där. Dock förvarnades myndigheterna om det planerade sprängdådet i ett anonymt brev och när de genomsökte Westminsterpalatset tidigt den 5 november 1605 fann de Fawkes när han vaktade sprängämnena. Under de följande dagarna förhördes och torterades Fawkes och han gav slutligen upp och erkände sig delaktig i konspirationen, vilket ledde till att han senare dömdes till döden genom hängning, dragning och fyrdelning. När han skulle hängas den 31 januari 1606 valde Fawkes att hoppa ned från galgen, vilket gjorde att han bröt nacken och avled direkt.

Fawkes förknippas starkt med den misslyckade krutkonspirationen och hans minne firas i England den 5 november varje år, under vad som kallas för Guy Fawkes Night. Under firandet bränns hans avbild på en brasa, vilket åtföljs av fyrverkerier. I och med lanseringen av serieromanen V for Vendetta på 1980-talet, och filmen som bygger på denna, har en mask liknande Guy Fawkes blivit internationellt känd som en protestsymbol.